Syftet med denna självstudie är att utforska på vilka sätt mental träning kan förändra livsvärlden samt minska obehag inför scenframträdanden. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras livsvärlden genom mental träning inför ett framträdande? Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande. Resultatet presenteras med hjälp av teman som: Att öppna medvetandet, Självbildsträning – att tycka om sig själv, Förebilder – att se sig själv, Vad jag vill odla inom mig, Att vara förberedd, Sista förberedelsen och Tiden är inne. Efter resultatet följer en diskussion om vikten av avslappning och en bra självbild samt för- och nackdelar med att använda Fagéus metod i mental träning. Arbetet avslutas med att frågan om dess betydelse vidrörs samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of this study is to explore the ways mental training can alter my life-world and reduce the discomfort I experience during stage performances. The study is supported by the following research question: In which ways does my life-world change through the use of mental training before a performance? The study is based on a life-world perspective and the method for the study is logbook writing. The result is presented by following themes: Opening minds, Self-image Training – enjoying myself, Role models – to see myself, What I want to grow within me, Being prepared, Final preparation and The time has come. After the result follow a discussion of the importance of relaxation and a good self-image, I also discuss the advantages and disadvantages of using Fagéus method of mental training. The work concludes with the questions of the importance of this study and the opportunities for future research.

Syftet med arbetet är att undersöka en sångares kroppsliga gestaltning av ett musikstycke vid musikaliskt framträdande. Detta har undersökts genom videofilmning av framträdanden, och analyser av dessa med fokus på kroppsliga uttryck. Till detta har loggbok förts över tankar och händelser från framträdandena. I analysen av framträdandena har som teoretiskt perspektiv ett multimodalt designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser används, hur dessa resurser samspelar och hur de påverkar varandra. Det framkommer att den kroppsliga gestiken har två huvuduppgifter vid framträdanden, dels att vara stödjande för sångtekniken samt uttrycka och gestalta ett budskap. Det framkommer också att inre visuella bilder används, dels för att gestalta och förmedla ett budskap. I diskussionen diskuteras olika förutsättningar för framträdanden utifrån det designteoretiska perspektivet och den tidigare forskning som tagits upp i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to examine the singer’s physical disposition when performing a piece of music. This has been investigated by video documented performances and analysis with a focus on bodily expressions. To transfer the thoughts and events from the different performances, I have used a logbook. The multi-modal design theory perspective has been used as a theoretical perspective in the analysis of the performances. The result shows how the various resources are used and how these resources interact and how they affect each other. The bodily gestures have two main tasks during the performances: to be supportive of vocal technique and to express and portray a message. Results emerge indicating that the internal visual images are used to partly portray and convey a message. In the discussion chapter different aspects for the performance are discussed based on the design theoretical perspective and the previous research raised in the background chapter.

<p>Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities.</p><p> </p><p>The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years.</p><p> </p><p>Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience. For formal assurance that the participants had typical language development a pretesting was performed.</p><p> </p><p>The results demonstrate an even range and therefore the complexity of ITAP seems to be on a representative level. Furthermore, ITAP is viable and the design is advantageous. The results of the present study suggest that both phonological working memory and grammatical ability are related to the aspects of intonation tested in ITAP.</p><p> </p><p>The study contributes to the knowledge about possible relations between prosodic and musical abilities, and it provides guidance on what children with typical language development are expected to achieve on ITAP.</p>

Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities.   The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years.   Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience. For formal assurance that the participants had typical language development a pretesting was performed.   The results demonstrate an even range and therefore the complexity of ITAP seems to be on a representative level. Furthermore, ITAP is viable and the design is advantageous. The results of the present study suggest that both phonological working memory and grammatical ability are related to the aspects of intonation tested in ITAP.   The study contributes to the knowledge about possible relations between prosodic and musical abilities, and it provides guidance on what children with typical language development are expected to achieve on ITAP.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna. Barnens lust och förmåga att utforska den ”hemliga lådan” var påtagligt stark och öppnade upp för ett mer ostrukturerat handlande. Barnen kunde röra sig fritt och inspirerades av varandra. Något som inte visade sig var pedagogernas förmåga eller vilja att ge sig hän i det kreativa musikskapandet, samtidigt såg jag många exempel på när en öppen och bejakande inställning hos pedagogerna möjliggjorde för musikalisk kreativitet. Studien visade även exempel på pedagogers bristfälliga förståelse för meningen med denna typ av ljudligt och kreativt musikutforskande. Barnens handlingsutrymme och deras nöje av att befinna sig i ”flow” kunde bryskt avbrytas av vuxnas behov av kontroll. Förhållandet mellan det lekfulla musikutforskandets ljudliga, intuitiva och ostrukturerade form och förskoleverksamhetens syn på uppförande och ordning verkar vara problematisk. Bristen på kreativt ljudskapande i förskolans verksamhet ska kanske inte enbart tolkas som en musikpedagogisk fråga. / The thesis aims to develop knowledge about the connections between preschool teachers’ didactic interventions and preschool children’s opportunities to creatively explore and express music. The research is based on a cultural-psychology perspective, which emphasizes interaction and individual creative experimenting in musical learning. Preschool children’s musical development is affected by preschool teachers’ musical competences and didactic abilities to notice and support the children’s own musical expressions. In order to observe children’s and teachers’ relations to spontaneous music creation, I brought three preschool teachers, and their classes of children, a surprising item: a suitcase full of home-made musical instruments, which I called “The Secret Box.” In addition to being able to observe spontaneous music creation, bringing The Secret Box made it possible for me to investigate musical-didactic alternatives to preschool’s traditional musical activity, which is adult-directed group singing. The children’s lust and ability to explore The Secret Box was apparent, and it enabled more non-structured activity. The children moved freely and inspired each other. Unfortunately, most teachers did not interact with the children’s creative music making – they merely let them experiment on their own. Furthermore, my investigation included examples of teachers’ inabilities to perceive any meaning with the discussed types of creative music making and musical exploration. The children’s opportunities of expression and their “flows” were occasionally abruptly put to an end because of adults’ wants of control. The contrast between playful, noisy, and spontaneous music exploration, and teachers’ conceptions of order and children’s proper demeanor, appeared problematic. One conclusion of this thesis is that lack of creative music making in preschool might be caused by organizational factors beyond the scope of music didactics.

Syftet med studien är att få en fördjupad insikt i vad lärandet av sångtekniken neutral utan luftinnebär. För att undersöka detta har jag under en fem veckors period övat neutral utan lufti 20-30 minuter, tre dagar i veckan. Under och efter övningspassen har loggbok använts för att dokumentera nya upplevelser av lärandeprocessen och utöver detta har även 5 videodokumentationer av övningspass gjorts. I denna studie utgörs den teoretiska utgångspunkten av ett designteoretiskt perspektiv med fokus på vilka semiotiska resurser som används i lärandet. Studiens frågeställningar är: Vilka teckenskapande resurser används vid inlärningen av den nya funktionen så kalladneutral utan luft? Hur används dessa resurser? Resultatet visar att de viktigaste resurserna är kroppen och de sångtekniska elementen. Dessa resurser används för att åstadkomma ett stadigt och önskvärt resultat på ett oskadligt vis. I diskussionskapitlet diskuterar jag de resurser som krävts i inlärningen av sångtekniken neutral utan luft. / The purpose of the study is to gain a deepened insight in what the learning of the singing technique neutral without aircan mean. To study this I have practiced neutral without air20-30 minutes per day, three times a week over a five weeks’ period. During and after every practice session I have written a log to document new personal experiences of the learning process. In addition to this I have documented five practice sessions with a video camera. The theoretical perspective of this study is design theory with focus on the semiotic resources used during the learning process. The study’s research questions are: Which semiotic resources are used during learning the song technique known as neutral without air? How are these resources used? The results show that the most central resources that were used were the body and the vocal elements of the technique. These resources are used to achieve a steady and desirable result in an innocuously manner. In the discussion, I describe the necessary resources for the learning process of the song techniqueneutral without air.

Hur kan jag som lärarstudent vid en musikhögskola instudera en operaroll? Jag har undersökt denna fråga genom att observera instuderingsarbetet av rollen som kammarjungfrun Adele från operetten Läderlappen av Johann Strauss. Förutom det konstnärliga arbetet och utforskandet av detta har även perspektivet design för lärande använts som teoretiskt utgångspunkt.  Resultaten tematiseras och systematiseras i huvudrubrikerna Resurser och medel samt Processen. I resultatet framkommer instuderingens komplexitet och vilka beståndsdelar som krävdes. Faktorer i resultatet  som till exempel skratt och dess påverkan i utryck och teknik framkom under processens gång. Föreliggande studie skulle kunna ses som utforskning av procedurer kring instudering som förberedelser inför ett framtida yrkesval, parallellt med utforskandet av de pedagogiska aspekterna av samma procedurer. / How can I – as a teacher student at a college of music – study an opera role? I have examined this question by observing the process of studying the opera role as Adele from The Bat by Johann Strauss. My theoretical perspective is partly based on Design for Learning combined with examining the artistic procedure itself. The results is systemazied under the headers Reasources and tools and The Process.  The result chapter shows the komplexitity in studying and learning an opera role. Laughter as a tool in opera was one of the most interseting results. This investigation could be seen as a preparation for a possible future career at the same time as the pedagogical aspects are examined.

Syftet med arbetet är att studera min läroprocess och hur specifika övningar påverkar tekniska spelfärdigheter på instrumentet altviolin. Under en period på sex veckor har jag genomfört övningstillfällen fem gånger i veckan, 15-20 minuterspass. Jag har vidare  genomfört videoinspelningar en till tre gånger i veckan. I bakgrunden presenteras litteratur och forskning om övning, spelteknik och designteoretiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras valt material och dokumentation. I resultatkapitlet beskrivs hur designandet av mitt lärande har gått till samt dess påverkan i min utveckling av mitt altviolinspel. Dessa bygger på mina transkiberingar av valda videoinspelningar. Resultatet visar att undersökningen har lett till framsteg i finmotorik, ergonomiskt spel, bättre intonation och färre misstag i spelet. I diskussionsdelen diskuteras resurserna samt resultat som bottnar i presenterad litteratur, tidigare forsknig och det designteoretiska perspektivet. / The purpose of this study is to investigate my learning process and how specific exercises affect the technical playing skills of the instrument viola. For a period of six weeks I have practiced technical skills on viola five times a week, 15- 20 minutes each time and recorded 1-3 of these practice sessions with a video camera. Chapter two presents literature and research on exercise, playing technique and design theory perspective. Chapter three presents selected materials and documentation. The result is described in chapter four where I explain how the design of this project has effected my technical development in violaplaying.The recordings have been transcribed by me. Results reveal that this study has given myself success in terms of ergonomic playing, better intonation and less mistakes in my playing. The recources and results are discussed in relation to previous research and relevant literature.

Denna studie behandlar en sångares önskan att belysa och utveckla sina metoder och sin insikt i interpretation och dess betydelse för sång. Det är en självstudie som med hjälp av videoobservation dokumenterat åtta övningstillfällen av en musikallåt. Syftet är att ur ett designteoretiskt perspektiv identifiera vilka resurser som använts vid musikalisk och scenisk gestaltning, hur de används, samt dess inverkan på sången. Genom transkription och analys av det inspelade materialet skapas tre kategorier: materiella, kroppsliga, och språkliga resurser. I resultatet redovisas dessa kategorier och kopplas till sångteknik. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till designteori och relevant forskning.   Nyckelord: musikalisk- och scenisk gestaltning, interpretation, designteori, videodokumentation, självstudie, musikal / This study addresses a singers desire to highlight and expand their methods and insight into interpretation and its importance for singing. It is a self-study that, with the help of video observation has documented eight practice sessions of a musical theatre song. The purpose is to use design theory to identify what resources are used in musical- and theatrical interpretation, how they are used and their impact on the singing. Three categories are created by transcription and analysis of the recorded material: material, physical, and linguistic resources. In the result, these categories are reported and linked to song technique. Finally, the results are discussed in relation to design theory and relevant research.   Keywords: musical- and theatrical interpretation, interpretation, design theory, video documentation, self study, musical theatre

The purpose of this study is to investigate whether the students' upbringing environment has influenced their will to play music and which their method of preferable choice is when learning a new piece of music playing guitar. Previous research shows that children growing up in a musical environment often start playing music themselves and that their motivation to play is depending on support and stimulation from family members and teachers. Research also shows that children usually start making or playing music with their hearing, but by learning to read sheet music they further develop their musical skills. The method of study is semi structured interviews with five students in the aesthetic program in music in the upper secondary school. As a complement to the interviews, the students have been given a musical piece and asked to learn it before the interviews. The study has been analysed from a sociocultural perspective largely based on Vygotsky's view of the environment’s impact on children's upbringing. The study shows that all students in the study have started playing guitar at an early age because of there being musicians around them growing up. The results also show that most of the students prefer to learn new pieces playing their guitar using hearing instead of sheet music. / Syftet med studien är att undersöka ifall informanternas uppväxtmiljö har påverkat deras vilja att musicera och vilka instuderingsmetoder de föredrar när de lär sig spela något nytt på gitarren. Tidigare forskning visar att barn som växer upp i en miljö där musik är centralt ofta själva börjar musicera och att deras motivation är beroende av stöttning och stimulans från familj och lärare. Forskning visar också att barn oftast börjar musicera med hjälp av sitt gehör men genom att lära sig läsa noterad musik så utvecklar de deras musikaliska färdigheter. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer med fem elever på det estetiska programmet i musik på gymnasiet. Som ett komplement till intervjuerna har eleverna fått ta del av ett instuderingsmoment i form av ett stycke musik de blivit ombedda att lära sig spela inför intervjuerna. Studien har blivit analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv till stor del utifrån Vygotskijs syn på omgivningens påverkan av barns uppväxt. Studien visar att samtliga elever i studien har börjat spela gitarr i tidig ålder till följd att det funnits musicerande människor i deras omgivning när de vuxit upp. Resultatet visar också att majoriteten av eleverna föredrar att lära sig nya stycken på gitarren med hjälp av sitt gehör över noter.