Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur skivbranschverksamma personer kan resonera kring inspelning av fullängdsalbum samt distribution av dessa nu i en tid när musik distribueras såväl genom digitala releaser som fysiska utgivningar. Forskningsfrågorna behandlar hur dessa personer ser på den intresseförändring som skett under de senaste 20 åren inom branschen gällande inspelning av fullängdsalbum, samt om man helst väljer att släppa musik digitalt eller på ett fysiskt medium. Intervjuer med tre stycken mycket erfarna personer inom skivbranschen har genomförts, där informanternas utsagor sedan har analyserats med begrepp hämtade från en darwinistisk teori. Undersökningens resultat indikerar att det har skett en intresseförändring under de senaste 20 åren och att skivbranschen idag fokuserar mer på digitala releaser än fysiska utgivningar samt att singlar premieras framför fullängdsalbum. Undersökningens resultat överensstämmer väl med den tidigare forskningen inom kunskapsområdet.

Följande studie undersöker vilka egenskaper konsumenter letar efter vid val av musikstreamingtjänst och huruvida det skiljer sig mellan konsumenter med musikalisk bakgrund och de utan musikalisk bakgrund. Studien undersöker musikkonsumentens nyttjande av musikstreamingtjänster, vilka egenskaper de värderar högst hos sina musikstreamingtjänster och vilka egenskaper de saknar. Studien har genom en kvantitativ metod, där en enkätundersökning har legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenter letar efter ett stort och brett musikbibliotek, ett bra användargränssnitt, låg kostnad, exklusivt material, teknologiska funktioner, social interaktion och ljudkvalitet. Studien har även kommit till slutsatsen att lyssnarvanor skiljer sig mellan olika konsumenter, vi kan se att konsumenter med musikalisk bakgrund lyssnar mer frekvent och aktivt på musik. I uppsatsen används bland annat Lars Lilliestam teori om aktiv och passiv lyssning (Lilliestam, Lars, 2009, s. 93). Lars redogör för innebörden av aktiv lyssning, det är när man ger sin fulla koncentration och uppmärksamhet till musiken.

Följande studie undersöker musikkonsumenternas behov i relation till streamingtjänsterna, med utgångspunkt i det krig som pågår mellan streamingtjänsterna, samt i de tre aktuellastreamingtjänsterna Spotify, Deezer och Apple Music. Studien undersöker musikkonsumentens (tolv till 35 år gamla) omedvetna behov som musikstreamingtjänsten ska uppfylla, samt hur förhållandet ser ut mellan de här behoven och musikkonsumentens val av streamingtjänst. Studien har genom en kvalitativ metod, där fokusgrupper och en semistrukturerad intervju legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenten har två övergripande omedvetna behov: personifiering och igenkänning i tjänsten, samt behovet av att streamingtjänsten ska göra det möjligt för musikkonsumenten att leva i streamingen, i flow med den streamade musiken. Förhållandet mellan de omedvetna behoven och valet av streamingtjänst innebär övergripande att musikkonsumenten använder den streamingtjänst som tillfredsställer de omedvetna behoven, men inte byter tjänst med utgångspunkt i sina omedvetna behov, eftersom konsumenten inte själv känner till behoven. / The following study examines the needs music consumers have in relation to the streamingservices, based on the war going on on the streaming market, as well as in the three currentstreaming services Spotify, Deezer and Apple Music. The study examines the music consumers (twelve to 35 years old) unconscious needs that the music streaming service must meet, and how the relationship is shaped between these needs and the music consumer's choice of streaming service. The study has through a qualitative approach, where focus groups and one semi-structured interview formed the basis of empirical data collection, come to the conclusion that the music consumer has two unconscious needs: personalisation and self-recognition in the streaming service, as well as the need for the streaming service to allow the music consumers to live in the stream, in flow with the stream of music. The relationship between these unconscious needs and the choice of streaming service, shows that the music consumer is using the streaming service that satisfies their unconscious needs, but does not replace the service on the basis of their unconscious needs since the consumer do not know these needs themselves.