Global ETD Search

111	Aesthetic Experiences and the Miracle of Action : On the Radical Possibility of Art in Teaching and Learning / Estetiska erfarenheter och handlingens mirakel : Om konstens radikala potential i undervisning och lärande Lundberg Bouquelon, Petra January 2019 (has links) This master essay starts with the author having an encounter with two 14-years old boys who claim that they are Nazis. In a school project where the pupils made films about norms in the society they made a film with a clearly racist and homophobic message. As a freelance artist the author was a part of a school development program in aesthetic learning, and the assignment in the actual school was supposed to teach the pupils about norms and how they effect people on an everyday basis. All the films fulfilled this purpose, but the actual film did something more: it revealed the zerotolerance rule in this particular school as a norm that silenced not only these boys, but also any pupil having a different opinion than the teachers. The situation described took place in a classroom in primary school in the area of Stockholm some years ago and even though the film was never shown to anybody that could be offended except the author herself, the author left the school with a feeling of total failure, and two questions craving for answers: Why couldn’t she, nor the teachers, find the time and space to meet the boys, taking their invitation to discuss the zere-tolerance-norm seriously? And what role did the fact that the school had a “zero-tolerance-for-racism rule” play in the cultivation of the boy’s feelings of exclusion and in the way the teachers treated their obvious need for recognition as sane and (soon-to-be) grown up men? Using Hannah Arendt’s ideas of action as the fundament of the investigation, the author poses questions about what space for action there is in the daily work of a teacher today, but also what happens when there is no room for action, when we become the blind administrators of homo faber. The method of the study includes 1) a dialogue seminar with teachers from elementary school, 2) examples and reflections from the author’s own teaching practice at the teacher education and 3) a philosophical investigation focusing on the concepts of aesthetic experience, aesthetic learning, not-knowing and unlearning. In dialogue with Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus and Jonna Bornemark, she further tries to understand what role the film, as an aesthetic experience, played in the example with the Nazi boys. Is there a radical possibility in art that can create space for action in Arendt’s sense? Further, in dialogue with the poet Wiszlava Szymborska, the clown Nalla Laanela, and two novelists; Rachel Cusk and Albert Camus, she tries to understand the possibilities that lie within aesthetic learning when it comes to re-thinking the role of the teacher aiming for a sustainable approach to teaching and learning in a society where teachers work themselves sick. / I inledningen till denna masteruppsats möter författaren två fjortonåriga pojkar som säger att de är nazister. I ett skolprojekt där eleverna skulle göra kortfilmer som gestaltade samhällsnormer gjorde de här pojkarna en film med ett tydligt rasistiskt och homofobiskt budskap. Författaren hade, i egenskap av frilansande konstnär inom skolutvecklingsprogrammet Skapa och Lära, uppdraget att leda eleverna i arbetet med filmerna och syftet var att eleverna skulle lära sig något om de olika normer som påverkar oss människor varje dag. Alla filmer uppfyllde syftet, men denna film gjorde något mer: den fick den här specifika skolans noll-tolerans-mot-rasism-regel att framstå som en norm som tystade inte bara de här två pojkarna, utan alla elever med –ur lärarnas perspektiv -avvikande åsikter. Den ovan beskrivna situationen utspelade sig i ett klassrum i Stockholmsområdet för ett antal år sedan och även om filmen aldrig visades för någon som hade kunnat ta illa upp –förutom författaren själv –lämnade författaren skolan med en känsla av totalt misslyckande och två frågor ringande i öronen: Varför kunde inte hon, och ingen av lärarna i skolan, ta sig tid att möta pojkarna genom att ta deras inbjudan till samtal om noll-tolerans-normen på allvar? Och vilken roll spelade det faktum att skolan hade en noll-tolerans-mot-rasism-regel i kultiverandet av pojkarnas känslor av exkludering och i lärarnas hanterande av deras uppenbara behov av erkännande som sunda, snart vuxna unga män? Med utgångspunkt i Hannah Arendts idéer om handlandet ställer författaren frågor om vilket handlingsutrymme lärare i dagens skola har, men hon undersöker också vad som händer när det inte finns något handlingsutrymme, när läraren blir en blind administratör, en homo faber. Metodologiskt använder sig författaren av 1) ett dialogseminarium med lärare från grundskolan, 2) exempel och reflektioner från hennes egen lärarpraktik, och 3) en filosofisk undersökning med fokus på begreppen estetisk erfarenhet, estetiska lärprocesser, icke-vetande och av-lärande. I dialog med Sarah Ahmed, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Maurice Merleau-Ponty, Jacques Rancière, Cusanus och Jonna Bornemark, försöker hon vidare förstå vilken roll filmen som en estetisk erfarenhet spelade I exemplet med de två nazistpojkarna. Finns det en radikal potential i konstnärliga uttryck som kan skapa handlingsutrymme i Arendts mening? Vidare,i dialog med poeten Wiszlava Szymborska, clownen Nalle Laanela, och två romanförfattare; Rachel Cusk and Albert Camus, försöker författaren utröna vilka möjligheter som kan rymmas i estetiska lärprocesser vad gäller att tänka om (om-tänka) lärarrollen med målet att finna ett hållbart förhållningssätt till undervisning och lärande i ett samhälle där lärare arbetar sig sjuka. aesthetic experience aesthetic learning teaching phenomenology clown knowledge not-knowing unlearning space for action homo faber sustainable teaching constructive alignment NPM. estetisk erfarenhet estetiska lärprocesser undervisning fenomenologi clownens kunskap icke-vetande av-lärande handlingsutrymme homo faber hållbar undervisning konstruktiv länkning new public management Humanities and the Arts Humaniora och konst Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
112	Good governance in the New Partnership for Africa’s Development (NEPAD): a public administration perspective Maserumule, M. H. (Mashupye Herbet) January 2011 (has links) The object of this study is good governance, the context for its consideration is the New Partnership for Africa’s Development (NEPAD), and the disciplinary perspective from which it is considered is Public Administration. Good governance is a conceptual problematique. It is multi-dimensional, value-laden, trans-contextual and nebulous. The question of what good governance means is a subject of contestation. Good governance is used in NEPAD as a principle without the attempt to clarify its meaning at the conceptual level. Much of the existing body of scholarship on NEPAD also considers good governance largely as a principle rather than a concept. This erroneously presupposes unanimity on its meaning. The African leadership is divided on what good governance means in the context of NEPAD. In this regard scholarship largely fails to provide an intellectual solution. The extent of complexity of the concept in the study lies in the fact that the context of its consideration [NEPAD] is itself a subject of contestation whereas the disciplinary perspective [Public Administration] from which it is considered has not yet reached a consensus with itself about its theoretical base. Against this background the question that the study asks is, what does the concept good governance in the context of NEPAD mean for Public Administration? The study examines this question to make a contribution towards a better insight into, and broadening of, the body of scientific knowledge by engaging in conceptual, theoretical and philosophical studies to understand good governance in the context of NEPAD and determine its meaning for Public Administration. The study finds that the paradigm of engagement in the existing body of literature is framed in the binary logic, which is rooted in realist epistemology or positivism. This approach to scientific discourse is limited in dealing with complex conceptual, theoretical and philosophical questions. The study develops, as a contribution to science, an alternative epistemological framework from which good governance in the context of NEPAD could be understood. Such epistemological framework is, for the purpose of this study, termed the contingent co-existence of opposites. It is used to conceptualise good governance in the context of NEPAD and determine its meaning for Public Administration. / Public Administration / D.Litt. et Phil. (Public Administration) Good governance Governance Public Aministration perspective Binary logic Contingent co-exisaitence of opposites New Public Management(NPM) Modernism Post-modernism New Public Service New Public Administration theory Citizen-focussed theory Developmental state Democracy Minimalist state Humanistic theoretical variation Heterodoxy and epistemological crisis 354.096 New Partnership for Africa's Development Public administration -- Africa African cooperation Sustainable development -- Africa Economic development -- Africa Africa -- Economic policy Africa -- Foreign relations
113	Good governance in the New Partnership for Africa’s Development (NEPAD): a public administration perspective Maserumule, M. H. (Mashupye Herbet) January 2011 (has links) The object of this study is good governance, the context for its consideration is the New Partnership for Africa’s Development (NEPAD), and the disciplinary perspective from which it is considered is Public Administration. Good governance is a conceptual problematique. It is multi-dimensional, value-laden, trans-contextual and nebulous. The question of what good governance means is a subject of contestation. Good governance is used in NEPAD as a principle without the attempt to clarify its meaning at the conceptual level. Much of the existing body of scholarship on NEPAD also considers good governance largely as a principle rather than a concept. This erroneously presupposes unanimity on its meaning. The African leadership is divided on what good governance means in the context of NEPAD. In this regard scholarship largely fails to provide an intellectual solution. The extent of complexity of the concept in the study lies in the fact that the context of its consideration [NEPAD] is itself a subject of contestation whereas the disciplinary perspective [Public Administration] from which it is considered has not yet reached a consensus with itself about its theoretical base. Against this background the question that the study asks is, what does the concept good governance in the context of NEPAD mean for Public Administration? The study examines this question to make a contribution towards a better insight into, and broadening of, the body of scientific knowledge by engaging in conceptual, theoretical and philosophical studies to understand good governance in the context of NEPAD and determine its meaning for Public Administration. The study finds that the paradigm of engagement in the existing body of literature is framed in the binary logic, which is rooted in realist epistemology or positivism. This approach to scientific discourse is limited in dealing with complex conceptual, theoretical and philosophical questions. The study develops, as a contribution to science, an alternative epistemological framework from which good governance in the context of NEPAD could be understood. Such epistemological framework is, for the purpose of this study, termed the contingent co-existence of opposites. It is used to conceptualise good governance in the context of NEPAD and determine its meaning for Public Administration. / Public Administration and Management / D.Litt. et Phil. (Public Administration) Good governance Governance Public Aministration perspective Binary logic Contingent co-exisaitence of opposites New Public Management(NPM) Modernism Post-modernism New Public Service New Public Administration theory Citizen-focussed theory Developmental state Democracy Minimalist state Humanistic theoretical variation Heterodoxy and epistemological crisis 354.096 New Partnership for Africa's Development Public administration -- Africa African cooperation Sustainable development -- Africa Economic development -- Africa Africa -- Economic policy Africa -- Foreign relations
114	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.1623 seconds