Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur de kulturella och sociala praktikerna kring ICE HOT, en plattform för samtida dans, var formade och konstituerade. Vår analys grundar sig i hur aktörerna på fältet formas av sannings regimer. Detta undersöktes genom en diskursanalys av primärdata, i form av intervjuer av aktörer i fallet samt publicerade dokument av ICE HOT som sekundärdata. De senaste decenniernas styre av offentlig sektor, har starkt påverkats av influenser från näringslivet, även känt som New Public Management (NPM). Sedan en tid tillbaka går det att skönja hur mål- och resultatstyrning, ökande kontroll, användandet av ekonomiska incitament och köp-och-säljmodeller präglat den offentliga sektorns kultursfär och inte minst kulturpolitiken.  Vi har använt oss av Cornelius Castoriadis ontologisk institutionell teori, Michel Foucaults utgångspunkter om sanning, maktrelationer och governmentality. Samt Eva Bejeroth och Hans Hasselbladhs modell om interventioner. NPM har blivit den hegemoniska diskursen på fältet. Aktörerna tycks i mångt och mycket befinna sig mitt i diskursens bubbla, men i vissa fall finner vi en konkurrerande diskurs. Dock verkar den konkurrerande diskursen ha svårt att undanröja NPMs instrumentella rationalitet, då den förespråkar den kulturella logiken.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Bakgrund: Efter att den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar, som grundas i reformerna inom new public management, har kvaliteten i äldreomsorgen varit ett omtalat ämne. I samband med omvandlingen fick kommunerna eget ansvar över äldreomsorgen inom kommunen. Förändringarna har medfört ett större fokus på hur företag inom den svenska äldreomsorgen säkerhetsställer och kontrollerar kvaliteten. Vilket har lett till en ökad efterfrågan på kontrollmekanismer. Syfte: Avsikten med denna studie är att analysera hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem på äldreboenden. Två aktörer undersöks för att upptäcka möjliga skillnader och likheter. Metoder: En kvalitativ forskningsmetod används i denna studie i form av semistrukturerade intervjuer, totalt sju stycken med nio respondenter, som primära data. Primäruppgifterna jämförs senare med sekundära data, som består av kriterier och kontroller från båda aktörerna samt från enkäten som ligger till grund för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Resultat: Den empiriska samlingen är indelad i sex variabler; Kvalitetskriterier och kontroller, definitioner av kvalitet, dokumentation, delaktighet, kvalitetsindikatorer och förbättringsmöjligheter. Tillsammans täcker de temat i den teoretiska ramen. Slutsatser: Undersökningens syfte har besvarats med både likheter och skillnader mellan de två aktörerna. Problematiken som uppstått i undersökningen har beaktas och förslag på fortsatta studier presenteras.

Skolverket har under 2010-talet genomfört reformer som har medfört en omfattande administrationsbörda för lärare. Administrationsbördan grundar sig i kontrollmekanismer där övervakning och kvalitetsbedömning sker genom ökad dokumentation som ska genomföras av lärarprofessionen. Vidare ändrades läroplanen år 2011, och blev då mer innehålls och resultatfokuserad, vilket har medfört tydligare ramar om vad lärare får och ska utföra i sin undervisning. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om den byråkratiska idealmodellen, centralisering & formalisering, Mintzbergs byråkratistrukturer, William G. Ouchis teori om Marknader, Byråkratier och Klaner samt New Public Management. Dessa teorier används för att skapa en ökad förståelse om läraryrkets styre och för att vidare underlätta tolkningen av lärarnas arbetssituation. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lärarrespondenter från två olika skolor, en friskola och en kommunal. Studiens resultat visar att lärarnas autonomi har påverkats negativt genom ökade krav och påtryckningar olika aktörer, då de i dagsläget inte kan planera undervisningen fritt utan ska ske genom de standardiserade tillvägagångssätten. Denna studie syftar till skapa en ökad förståelse om lärares upplevelser angående deras arbetssituation, där både friskole- och kommunala respondenter studerades genom semistrukturerade intervjuer. Studien åskådliggör genom det empiriska resultatet att aktörernas krav har en negativ påverkan på lärarnas arbetssituation. Studiens slutsatser visar att de aktörer som påverkar lärarna är; Skolledningen(Academedia), kommunen, media, Skolverket(regeringen), föräldrar och EU. Studien visar att lärare ofta inte ser syftet till dokumentationen och ser den som alltför omfattande. Slutsatsen som dragits utifrån de ökade dokumentationskraven samt kunskapskraven är att lärare har fått en minskad makt samt autonomi i deras arbete och har förlorat kontrollen till andra aktörer. / The National Agency for Education (Skolverket) have during the 2010s implemented reforms that have led to an extensive administrative burden for teachers. The extensive documentation and administration demands arise from superiors need for control, were controlmecanisms such as surveillance and quality assessments are used to monitor the teachers profession. The new curriculum that was presented in 2011 was more content and result focused, which resulted in more distinct frames that contain what the teachers can and can not do while carrying out their teaching. The theoretical framework contain theories about the ideal-typical bureaucratic form, centralisation & formalisation, Mintzberg's bureaucracy theories, Ouchi’s theory about Markets, Bureaucracy & Clans and New Public Management. The theories are utilized to establish an increased understanding of how the teachers profession is govern and to further simplify the interpretation of the teachers work situation. In order to answer the purpose of this study semi-structured interviews was carried out with eight teachers from two schools, one independent school and one state founded school. The results of this study shows that teachers autonomy has been negatively affected as a result of the new curriculum and increased demands from different actors, as of now, they have to follow the standardized procedures when planning their lessons. This study aims to establish a greater understanding about teachers experiences regarding their work situation, where both private and state funded schools were studied through semi structured interviews. The study illustrates through the empirical results that the demands from different actors have a negative impact on the teachers work situation. This study’s conclusions show that the different actors that affect teachers are; the school management (Academedia), the Municipality, media, The National Agency for Education (Government), parents, and the EU. Furthermore, the conclusion shows that teachers often does not understand the purpose of documentation and view it as far too extensive. Lastly, the conclusion that has been drawn from the increased demands of documentation and education have inflicted the teachers autonomy, and they have now lost power and control of their work to different actors.

Ett syfte med denna kvalitativa studie var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på hinder och möjligheter för familjeterapins tillgänglighet i Sverige från 1970-tal till nutid. Ett annat syfte var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på familjers attityder till familjeterapi över tid. Sju erfarna psykoterapeuter med inriktning familj- och system samt även handledarutbildning intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.   När det gäller frågan om hur utvecklingen sett ut vad gäller hinder och möjligheter för familjeterapin i Sverige har den ett komplext svar. Det som tycks tydligt är att familjeterapins utveckling är kontextberoende, det omgivande samhället har stor påverkan. Detta belyses genom att som teoretisk grund använda Bronfennbrenners utvecklingsekologiska system som har arbetats fram till sex intervjuteman; Samhällets förändring, Från kollektiv till individ, Forskning, evidens och Socialstyrelsen, Familjeterapins utveckling, familjens förändring över tid samt Familjeterapi och tydlighet. Den rådande samhällssynen på människan påverkar den politiska styrningen vilket har betydelse för vilket utrymme familjeterapin lyckas ta eller inte.   Familjers attityder till familjeterapi handlar om, förutom det omgivande samhällets påverkan, även om familjeterapeuters attityder till familjer. Familjers attityder påverkas också av hur familjeterapeuter tydliggör familjeterapi.

This thesis describes design and creation of application which collects and values telemetry data. Thesis consist of design and implementation which describes whole system, server settings as well as approach how to consume any given data. Corner stone of this application is based on given data from telemetry station (sensors) and projecting them on the map background. Application consist of user interface and logic how to project any given data into the map. Graphics interface is created using HTML, JavaScript and CSS programming languages. Logic itself is programmed by using backend language PHP including Laravel Framework in combination with MySQL database. Result of this thesis is working implementation covering administration user interface, working cooperation of MQTT server and APIs. There are also implemented all necessary parts for enablement of user interface with cooperation with map background layer. Implementation creates two possible ways how to install package necessary to run this app on Ubuntu system.

Under flera år har offentlig verksamhet upplevt en tilltagande byråkratisering inom statsförvaltningen. Byråkratiseringen upplevs flytta fokus från kärnverksamhet till administration och därigenom minska efterfrågan på expertis inom offentlig verksamhet. Det kallas ibland för en pågående avprofessionalisering. Detta har även börjat märkas inom militären där frågor kring vad som är professionellt börjar förekomma. Det finns även farhågor att denna process inom militären kan leda till att den civila kontrollen förloras över militären. Syftet med studien är att undersöka om förvaltningsstyrning, och speciellt tillitsbaserad styrning enligt Bringselius ger den kontroll av militärmakt som eftersträvas enligt Huntingtons teori om objektiv kontroll.  Kombinationen av Huntingtons objektiva kontroll och Bringselius ramverk för tillitsbaserad styrning, ger ett teoretiskt ramverk för dennas studie. Med en deduktiv ansats undersöker studien hur styrdokumenten för Försvarsmakten leder till civil kontroll.  Analysen av dokumenten genom fyra teman skapade ur det teoretiska ramverket visar att förvaltningsstyrningen med sina många detaljstyrningar, och avsaknad av delegering av ansvar gör att styrningen inte svarar mot Huntingtons objektiva kontroll.  En starkare officersprofession skulle i samspel med politiken kunna tydliggöra den delegering av ansvar som behöver ske för att tillitsbaserad styrning ska kunna införas som styrmodell mellan regeringen och Försvarsmakten. Införs tillitsbaserad styrning som förvaltningsstyrning finns goda möjligheter att stärka officersprofessionen och samtidigt bibehålla objektiv kontroll.