På senare tid har det framkommit vad man skulle kunna benämna som komplexa karaktärsrepresentationer i tv-serier relaterade till brott och illegala handlingar. Exempel på dessa syns i tv-serier som Dexter (2006) vars handling bygger på en huvudkaraktär som utför seriemord. Andra exempel går att hämta ur den samtida populärkulturen, det går inte att bortse från de allt fler tv-serier som ställer vad man konventionellt skulle kalla skurken och hans handlingar i fokus. En löpande produktion av tv-serier pågår ständigt och tv-tittandet individualiseras allt mer till följd av streaming-tjänster som Netflix, vilket lämnar utrymme för allt fler mångfacetterade bilder av vad man tidigare såg som tvådimensionella karaktärer. Ett sätt att framställa ondska och immoralism som en mänsklig egenskap, genom att ge tittaren en inblick i skurkens liv, kan spegla den sociala verklighet vi lever inom där individen har makt över sina egna handlingar och där lag och konventioner kring moral och etik går att vrida och vända på, beroende på perspektiv Med ambition att undersöka det nämnda forskningsområdet har denna studie som syfte att att undersöka hur kriminalitet skildras i tv-serien Narcos (2015) och hur detta uppfattas av tittaren. Detta med hjälp av forskningsfrågorna: Hur representeras kriminella aktiviteter och kriminella i tv-serien Narcos? Hur upplever tittarna de kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien Narcos? Med brist på forskning inom området ur ett svenskt perspektiv, ämnar studien att fokusera på den målgrupp som främst exponeras för dessa typer av tv-serier: svenska ungdomar. Studien utfördes således utifrån en triangulering av en innehållsanalys och fokusgrupp, bestående av 8 ungdomar mellan åldrarna 18-26 från Stockholmsområdet. Resultaten från innehållsanalysen och fokusgrupperna visade på att kriminella i tv-serien representeras som karaktärer med lägre klasstillhörighet, med en fattig bakgrund som via kriminella medel vunnit till sig makt och en förmögenhet. Kriminella aktiviteter som mord, mutor och narkotikahandel är en del av vardagen och betraktas som norm. De värderar familj och relationer högt men förhåller sig till omoraliska handlingar. Kriminalitet upplevs som ett medel med vilka individer i tv-serien tjänar sina pengar och kan betraktas som en typ av vardagligt jobb. Då detta tillhör de kriminellas vardag och sätt att leva, ses inte detta som avvikande från hur en kriminell karaktär inom serien ska bete sig. Såväl kriminella som politiker och polis, som står som någon sorts motsättning till kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien, utför immoraliska aktiviteter. Dessa immoraliska aktiviteter förstärks av kampen om pengar, vilka samtliga deltagare håller med om är ursprunget till immoralitet.

Neoliberal has bee largely responsible for the creation of a narcoestado. As the Mexican state abandon its previous cultural projects such as education, employment, and social services, economic void increased. Narco-traffickers have increasingly filled this vacuum. Arguably, the weaken pillars of Mexican society allowed narco-trafficking to penetrate the areas once fulfilled by the state. It has led to the recruitment of economically dislocated farmers and citizens to turn to narco-trafficking for financial stability. Although, the state and narco-traffickers at times compete with each other to fulfill some of these functions, they also at times co-exist and merge into what has been referred to as narcoestado. This metamorphosis between the state and narco-traffickers has been responsible for the increasing impunity of violence and crime in México. It is also a factor in the continuous disenfranchisement of the rights Mexican citizens. The ubiquitous violence and fear have altered the ways Mexicans negotiate their rights. It has led to many resistance efforts and organizing across the country with the most notable example of autodefesas.

This dissertation explores the theme of drugs in Spanish, Colombian and Mexican cultural production. A first part of this investigation consists of establishing the historical contexts of these cultural products within their respective country. In a second part, I theorize about the space that characterizes the drug narratives. A third part consists of analyzing the important recurrent characters in these narratives and, based on this analysis, developing a descriptive catalogue of archetypes.

This dissertation explores the theme of drugs in Spanish, Colombian and Mexican cultural production. A first part of this investigation consists of establishing the historical contexts of these cultural products within their respective country. In a second part, I theorize about the space that characterizes the drug narratives. A third part consists of analyzing the important recurrent characters in these narratives and, based on this analysis, developing a descriptive catalogue of archetypes.

This dissertation explores the theme of drugs in Spanish, Colombian and Mexican cultural production. A first part of this investigation consists of establishing the historical contexts of these cultural products within their respective country. In a second part, I theorize about the space that characterizes the drug narratives. A third part consists of analyzing the important recurrent characters in these narratives and, based on this analysis, developing a descriptive catalogue of archetypes.

This dissertation explores the theme of drugs in Spanish, Colombian and Mexican cultural production. A first part of this investigation consists of establishing the historical contexts of these cultural products within their respective country. In a second part, I theorize about the space that characterizes the drug narratives. A third part consists of analyzing the important recurrent characters in these narratives and, based on this analysis, developing a descriptive catalogue of archetypes.