Spelling suggestions: "subject:"nedströmsvandring"" "subject:"nedströmsvandringen""
1 |
Öringens (Salmo trutta) vandring i Billsta naturlika fiskväg, Jämtlands län, år 2018-2020 : Uppströms- och nedströmsvandring av öring i lekfisk- och smoltstorlek / Brown trout (Salmo trutta) migration in Billsta nature-like fishway, Jämtland county, Sweden, 2018-2020 : Upstream and downstream migration of trout of spawing- and smolt-sizeRundström Segersten, Ida January 2022 (has links)
Opening migratory pathways is crucial for the brown trout´s ability to recolonize spawning- and rearing areas, in order to complete its lifecycle. Damming rivers for hydropower production has created obstacles for migration, and nature-like fishways are one measure used to recreate connectivity. The purpose of this bachelor´s thesis was to find out how the nature-like fishway, constructed in 2016, at Billsta power plant, central Sweden, was used by migratory brown trout for upstream and downstream passage, and to observe if the migration pattern changed over time, between 2018-2020. The collected data comes from an automatic fish-counter that has been located upstream of the nature-like fishway. To analyze the data, recorded trout were categorized into two length classes, spawning-size and smolt-size, according to criteria from the Swedish Agency for Marine and Water Management (HaV). Since individual fish could not be identified, a method for daily “net migration” was been developed to estimate the direction of migration. The results showed that net migration of spawning-size trout was greater upstream than downstream. Net upstream migration of spawning size trout tended to increase over time, but not the net downstream migration. There was no difference between net upstream and net downstream migration smolt-size trout, but the net downstream migration smolt-size trout increased over time. The study showed that there was substantial use of Billsta nature-like fishway for brown trout of both spawning- and smolt-sizes, for both upstream and downstream migration. The migration pattern was partly as expected but, upstream migration of smolt-size trout suggests that there is a considerable population of stationary trout passing the fish-counter. The study highlights the importance of monitoring the results of the restoration and implementing improvement measures where necessary. Billstaån has regained open migration pathways, but more time is needed to evaluate its effect and find out if the ecosystem works so that Storsjöns unique, large sized, migratory brown trout stocks once again have the conditions to complete their lifecycle in Billstaån. / Fria vandringsvägar är avgörande för öringens förmåga att återkolonisera lek- och uppväxthabitat, vid fungerande lek- och smoltvandring kan öringen fullborda sin livscykel. Vattenkraftsproduktion har skapat vandringshinder och naturlika fiskvägar är en åtgärd för att återskapa konnektivitet. Syftet med den här kandidatuppsatsen var att ta reda på hur den nedersta naturlika fiskvägen, skapad 2016 vid Billsta kraftverk i mellersta Sverige, nyttjades av vandrande öringar för uppströms och nedströms passage och observera om vandringsmönstret förändrades över tid, mellan 2018–2020. Rådatan kommer från en automatisk fiskräknare som funnits placerad uppströms den naturlika fiskvägen. För att analysera datan delades öringen in efter två längdstorlekar, lek- och smoltstorlek, enligt kriterier från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom individuell fisk inte gick att identifiera har en metod för daglig ”nettovandring” utarbetats för att uppskatta vandringens riktning. Resultatet visade att fler öringar i lekfiskstorlek nettouppvandrade än nettonedvandrade. Nettouppvandring av lekfiskstorlek tenderade att öka över tid men inte nettonedvandringen. Det var ingen skillnad mellan nettoupp- och nettonedvandrande öring i smoltstorlek, men nettonedvandringen av öring i smoltstorlek ökade över tid. Studien visade att Billsta naturlika fiskväg nyttjades väl av öring i både lekfisk- och smoltstorlek för både uppströms- och nedströmsvandring. Vandringsmönstret var delvis som förväntat, men när det gäller smoltstorlekens vandring var det snarare bäcköringens vandring än smoltens vandringsmönster som analyserades. Studien belyser vikten av att övervaka resultatet av restaureringen och implementera förbättringsåtgärder där så behövs. Billstaåån har återfått fria vandringsvägar men mer tid behövs för att utvädera dess effekt och ta reda på om ekosystemet fungerar så att Storsjöns unika, storvuxna, lekvandrande öringstam återigen fått förutsättningar att fullborda sin livscykel i Billstaån.
|
2 |
Dejefors kraftverks inverkan på den lekvandrande laxens möjlighet till nedströmsvandring i Klarälven / Downstream salmon kelt migration past Dejefors hydropower plant in the river KlarälvenHansson Järnving, Rebecca January 2021 (has links)
Under hösten leker en inhemsk population av Atlantisk lax (Salmo salar) i Klarälven, Sverige, för att därefter vandra nedströms tillbaka till sjön Vänern. Vid älvens andra kraftverk sett från Vänerns mynning, Dejefors kraftverk, finns det planer på att ersätta ett av kraftverken mot ett nytt och det finns därför ett behov av att ta reda på hur laxens nedströmsvandring påverkas av det kraftverket som finns där i dag. Då alla kraftverk i Klarälven saknar fiskpassagelösningar är det extra viktigt att följa upp laxarnas passageöverlevnad under vandringen. Avsikten med denna studie var därför att ta reda på hur laxen rörde sig runt kraftverket, hur väl de klarade av att passera kraftverket beroende av vilken passageväg de tog och vilka faktorer som påverkade passageframgången. Under september 2020 fångades 40 laxindivider in när de var på väg uppströms inför leken. De mättes och märktes med telemetrisändare för att sedan transporteras uppströms och släppas ut nedanför kraftverket i Munkfors, varifrån deras nedströmsvandring förbi Dejefors kraftverk följdes och analyserades med hjälp av akustisk telemetri. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kön för när laxarna påbörjade sin nedströmsvandring. Kraftverket visade sig dock fördröja laxarnas nedströmsvandring då det tog längre tid för dem att passera kraftverket än vad det tagit dem att simma ner dit i den fritt strömmande delen av älven. Av de 31 laxar som anlände till Deje så passerade 27 av dem kraftverket, varav 13 individer överlevde (48 %). Överlevnaden var högre för individer som passerade via spillutskoven (10 av 12) än turbinerna (3 av 15). Det fanns en signifikant skillnad i mortalitet vid kraftverkspassage beroende på laxens längd och passageväg; långa individer hade en högre mortalitet (73 %) än kortare (25 %) och passagevägen hade en signifikant effekt på mortaliteten. Resultatet visar tydligt på ett behov av åtgärder för att förbättra överlevnaden hos lax vid passage av Dejefors kraftverk. Lösningar för att få fisken att helt undvika turbinerna och istället välja en annan passageväg vore troligen den bästa och effektivaste lösningen för att öka laxens överlevnad under nedströmsvandringen. / During autumn, the endemic Atlantic salmon (Salmo salar) migrate upstream to spawn in the river Klarälven, Sweden, after which they migrate downstream back to Lake Vänern. There are plans to remove one of the power houses in Deje, and replace it with a new power house, and before that happens it is important to study the downstream passage conditions at the site. As all power plants in Klarälven lack fish passage solutions, it is important to follow up the salmon passage survival during the migration. The purpose of this study was therefore to study how downstream migrating salmon negotiate the power plant, the route-specific passage survival and what factors that could affect their passage success. In September 2020, 40 upstream migrating salmon individuals were caught, measured and tagged after which they were transported and released below the power plant in Munkfors. Their downstream migration past Dejefors power plant was studied and analyzed using acoustic telemetry. The results showed that there was no significant difference between sexes in regards of downstream migration timing. However, the power plant turned out to delay downstream migrating salmon as it took longer time for them to pass the power plant than it took them to swim down the free-flowing part of the river. Of the 31 salmon that arrived in Deje, 27 passed the power plant, of which 13 individuals survived (48%). The survival rate was higher for individuals passing via spillways (10 of 12) than turbines (3 of 15). There was a significant difference in mortality rate at power plant passage depending on the length and passage route of the salmon. Large individuals suffered a higher mortality (11 of 15) than short (3 of 12) and a larger proportion of the salmon died when passing through the turbines than through spill gates. Based on the results, there was a clear need for improved survival rates for salmon passing the Dejefors power plant. The design of the turbines could be changed for increased survival, but at the same time other solutions that will make it possible for fish to avoid the turbines and instead choose another passageway would probably be a better and more efficient solution to increase the survival of the salmon during their downstream migration.
|
3 |
Avledning av öringsmolt (<em>Salmo trutta</em>) från turbinintag / Diversion of trout smolts (<em>Salmo trutta)</em> from turbine intakesEngqvist, Thérèse January 2009 (has links)
<p>Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (<em>Salmo trutta)</em> vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna.</p> / <p>Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations.</p> / Cost-Benefit Analysis of River Regulation
|
4 |
Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) från turbinintag / Diversion of trout smolts (Salmo trutta) from turbine intakesEngqvist, Thérèse January 2009 (has links)
Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna. / Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (Salmo trutta) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations. / Cost-Benefit Analysis of River Regulation
|
Page generated in 0.0762 seconds