Spelling suggestions: "subject:"textbookin""
31 |
När närstående bestämmer : Faktorer som påverkar närståendes beslutsfattande om organdonation / When next-of-kins decide : Factors that influence next-of-kins' decision making about organ procurementElam, Linn, Karlsson, Martina, Rydhög, Annika January 2009 (has links)
Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut. / The supply of organs is less than the demand. Many patients die while they are waiting for an organ. For a surgical operation to be done, families must be informed. The patient is considered positive to organ procurement if he or she hasn’t declared his or her will, however next-of-kins can oppose this. About one third of the next-of-kins deny donation if the patient’s will isn’t declared. It’s important to understand what influence next-of-kins in their decision making about organ procurement, to increase the numbers of donations. The aim of this literature study was to describe factors that influence the decision making about organ procurement of next-of-kins to a passed away patient. This work is designed as a literature study, where 13 articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. The results shows that factors which influenced the decision making of families to a passed away patient were the patient’s will, the staffs’ receiving of family members, families’ attitudes, knowledge and existential and sociocultural factors. To know the patient’s will about organ procurement was the factor that appeared to be the most significant for families’ decision making. In Sweden more research is needed about factors that influence families’ decision making about organ procurement. There is a need of more nurses with knowledge about organ procurement who can take care of families during their decision making.
|
32 |
Att kunna förbereda sig för framtiden : En litteraturstudie om närståendes upplevelser av stöd när en familjemedlem vårdas i sen palliativ fas i hemmet / Preparing for the future : A study of literature on the support experienced by next of kin when a family member is nursed at home during the late palliative phaseNilsson, Emelie, Zlotkowska, Anna January 2009 (has links)
Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelse av stöd fanns i att klara av vardagen och att kunna förbereda sig för framtiden. Däremot framkom även att närstående upplevde avsaknad av stöd, som fanns i att känna sig otillräcklig och att känna sig övergiven. Närstående upplevde information kring familjemedlemmens sjukdom, vårdandet av den döende samt vad närstående kunde förvänta sig av framtiden framkom som ett stöd av betydelse. Närstående upplevde sig inte bli sedda av professionella vårdgivare vilket bidrog till att närstående kände sig ensamma i den svåra situation dem befann sig i. Slutsats: Då närstående befinner sig i en situation där deras behov av stöd inte alltid tillgodoses, är det av vikt att professionella vårdgivare i alla avseenden inkluderar och uppmärksammar närståendes individuella behov av stöd. / Background: The role played by next of kins in the public health care system has, of late, become increasingly important. Every year 50,000 people contract cancer in Sweden. During the final stages of life, when the illness has reached the late palliative phase, an increasing amount of patients choose to be nursed at home. Subsequently, more responsibility is placed upon relatives and their need of support increases. Purpose: The purpose with this study was to illustrate next of kin’s experiences of support when a member of the family suffering from cancer was nursed at home during the late palliative phase. Method: The study is an overview of literature based on scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that next of kins experienced most support in situations associated with coping with the daily chores or when having to prepare themselves for the future. However, next of kins also experienced a lack of support and reported feeling insufficient and abandoned. Information about the family member’s illness and nursing of the same as well as a comprehension of what they, as next of kins, might expect of the future constituted a significant support. Nevertheless, they felt ignored in contacts with professional health care providers which contributed to a feeling of loneliness. Conclusion: When next of kins find themselves in a situation where their needs of support is not always fully satisfied, it is of great importance that professional health care providers notice and include the next of kins individual needs of support in all respects.
|
33 |
Närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö : En studie av självbiografier / Next of kin's experiences of living near a seriously ill and dying person in a domestic environment : A study of autobiographiesThorvald, Sofia, Lundberg, Ingela January 2013 (has links)
Bakgrund: Allt mer av den palliativa vården bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor träffar ofta närstående som vårdar svårt sjuka och döende personer i hemmet. Vården idag tar inte vara på de närståendes möjligheter och kunskaper. Vårdpersonalen fokuserar på den sjuke och glömmer bort de närståendes behov. Syfte: Var att belysa närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som användes var en självbiografistudie, där materialet analyserades med en narrativ metod. Resultat: Ur datamaterialet framträdde tre kategorier såsom livet förändras, utsatthet och mod att våga leva här och nu med 10 underkategorier. Konklusion: För att vården av svårt sjuka och döende personer i hemmet ska fungera behöver sjukvården bli mer uppmärksam på de närståendes behov och hur deras resurser kan tas tillvara. / Introduction: Today it´s more common that next of kin´s take care of seriously ill an dying family members in their home. Nurses often encounter these relatives, and feel that healthcare doesn’t care enough about the next of kin’s possibilities and knowledge. The caregivers often focus on the ill person and forget the needs of the next of kin. Aim: The aim of this study was to highlight next of kin´s experiences of living close to a seriously ill and dying person in their domestic environment. Method: The used method was a study of autobiographies. The analysis was performed with a narrative method. Result: From the analysis five categories emerged life changes, vulnerability and courage to live here and now with ten subcategories. Conclusion: Palliative care in the home requires that caregivers are more aware of the next of kin’s needs and how to make use of their resources.
|
34 |
Närståendes erfarenheter av stöd : En uppföljning inom palliativ vård / Experiences of social support in palliative care : The perspective of next-of-kinLundberg, Tina January 2008 (has links)
No description available.
|
35 |
Symptoms and distress among patients with colorectal cancer: - the next of kin experiencesEkholm, Karolina, Grönberg, Carolin January 2011 (has links)
Abstract Purpose. To identify symptoms/distress among patients with colorectal cancer, from the viewpoint of the next of kin, before and after chemotherapy, and to establish whether there are any barriers to reporting these. Methods. Individual face-to-face interviews with fourteen next of kin were conducted. Qualitative content analysis was used to analyze the transcripts. Results. Three areas were identified: symptoms presented, influences on life for the next of kin, and barriers to reporting symptoms/distress. Nine symptoms were raised as most common by the next of kin. All next of kin talked to a large extent about how the patient’s disease and treatment affected them. It affected them psychologically, they had to revaluate their life, and it influenced their social life. Almost all next of kin denied that they experienced any barriers to reporting symptoms/distress though they mentioned the lack of properly communication and lack of time. Conclusions. Although it was not the main purpose of the study, the next of kin raised concerns about the patient’s disease and treatment and how it influenced their life. They mentioned barriers to reporting symptoms, but not to a large extent. The symptoms reported before and during chemotherapy were similar to those found in other studies.
|
36 |
Viljan att vårda : Närståendes upplevelser av sin livssituation i palliativ hemsjukvård / The will to care : Next of kin’s experiences of their life situation in palliative home careEfazat, Elnaz, Axbom, Veronica January 2012 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att många vill dö i sitt eget hem. Detta ställer ofta stora krav på närstående till patienter som befinner sig i livets slutskede, då de får inta en vårdande roll. Många närstående upplever den vårdande rollen som positiv, då de får tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever många närstående den vårdande rollen som negativ, bland annat för att de kan känna att de har kastats in i rollen som vårdare och därmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur närstående till patienter i palliativ hemsjukvård upplever sin livssituation. Frågeställningar: Vad för slags stöd är närstående i palliativ hemsjukvård i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov? Metod: Denna studie är en litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrån liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie. Travelbees omvårdnadsteori, med betoning på den mellanmänskliga relationen, har använts som teoretisk utgångspunkt och kopplats till flera delar i resultatdiskussionen. Resultat: De kategorier som utformades var: Förändringar i vardagen, Tankar och känslor av skuld, Att känna sig sedd och vara delaktig samt Information och kommunikation. Under dessa rubriker beskrivs hur de närstående upplever olika livssituationer. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de kategorier som utformats. I diskussionen avhandlades hur sjuksköterskan kan ge stöd till närstående i olika situationer samt vad sjuksköterskan har för ansvar. / Background: Palliative home care is becoming more common and research show that many want to die in their own home. This makes great demands on next of kin of patients at the end of life as they take on a caring role. Many next of kin experiences the caring role as positive as they spend the last time with the patient. However, some of the next of kin experience the caring role as negative because they feel themselves forced into the caring role and therefore lose their freedom. Aim: The aim of this study is to describe how next to kin to patients in palliative home care experience their life situation. Questions: What kind of support is the next of kin in palliative home care in need of and how can the nurse meet their needs? Method: This study is a literature study. Eleven qualitative studies have been reviewed from which categories have been formulated. These categories represent the basis of the results in this study. The theory of the interpersonal relationship by Travelbee is used as theoretical starting-point and is used in several sections in the discussion of the results. Results: The formulated categories are: Changes in everyday life, Thoughts and feelings of guilt, To be seen and to participate and Information and communication. In these categories the experiences of various life situations of next of kin are described. Discussion: The result is discussed from the formulated categories. The responsibility of the nurse and ways of support to next of kin in different life situations are being discussed.
|
37 |
Ständigt i skuggan av sin döende närstående : Anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet / Stuck in the shadow of the dying relative : Next of kins’ experiences of palliative care in the homeSchuman, Amanda, Grönvall, Cecilia January 2012 (has links)
Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source. Även en manuell sökning gjordes. Dataanalysen utfördes enligt metoden beskriven av Friberg som är inspirerad av metaanalys. Resultat: Fem övergripande teman identifierades. Dessa är upplevelsen av en påverkad självbild och identitet, upplevelsen av stöd, upplevelsen av att sätta sig själv i andra hand, upplevelsen av att bli sviken av hemsjukvården samt upplevelsen av att vara tillsammans i dödens närhet. Huvudfyndet som är genomgående i alla teman är de anhörigas påverkade självbild. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån värdighetsbegreppets fyra delar meritvärdighet, den moraliska resningens värdighet, identitetsvärdighet och den universella mänskliga värdigheten. I resultatet blir de anhöriga inte sedda som en egen person, de upplever sig inte ha något val och de tvingas sätta sig själva i andra hand när de vårdar den sjuke. Författarna diskuterar hur detta kan påverka den anhörigas meritvärdighet, identitetsvärdighet och moraliska resningsvärdighet. / Background: In Sweden palliative home care is expanding rapidly and implies high demands on the next of kins’ involvement. Next of kin of relatives enrolled in palliative home care often find themselves in a demanding position and the burden of the care is experienced as heavy to bear. The support from professional caregivers’ can have an influence on how the next of kin experience his or her situation and if the sick relative can receive care at home. It is important for professional caregivers to understand how the next of kin can experience their situation to be able to support them adequately. Aim: To describe lived experiences as narrated by the next of kin of a relative with a severe condition who is cared for by palliative home care. Method: This article is a literature review based on eight qualitative studies published 2002-2010. The studies were found in the databases CINAHL, PubMed, Academic Search Premier and Nursing & Allied Health Source and by a manual search. A data analysis inspired by meta analysis described by Friberg was performed. Result: In the result five main themes were identified; the experience of one’s affected self image and identity, experiences of support, the experience of putting yourself second, the experience of being let down by professional caregivers and the experience of being together close to death. The key finding in the result is the next of kins’ affected self image which can be found in all themes. Discussion: The concept dignity and its four components merit dignity, identity dignity, morale dignity and human dignity led the way in the discussion of the result. In the result the next of kin is not seen as an individual person, they experience that they do not have a choice whether to care or not and they always put themselves second. The writers discuss how these experiences can affect the next of kins’ merit dignity, identity dignity and morale dignity.
|
38 |
Närståendes upplevelser av stöd i samband med suicidförsök och suicidGrimmefors Blomdahl, Marcus, Lindgren, Anton January 2012 (has links)
Suicid och suicidförsök sätter närstående i en svår situation. Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter behovet av att sammanställa publicerad forskningen inom området för att identifiera på vilket sätt sjuksköterskan kan underlätta närståendes situation. Syftet var att identifiera behovsområden där sjuksköterskan kan vara till stöd för närstående efter suicid och suicidförsök. Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som genomgick noggrann granskning och bearbetning. Resultatet visade att suicid och suicidförsök är fysiskt och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att tala om det inträffade. Social stigmatisering av begreppen råder, vilket leder till att närstående är selektiva med vilka de väljer att prata med och i vilken utsträckning de väljer att göra det. För närstående till suicidförsök fanns även ett uttalat behov av avlastning, då flertalet artiklar indikerade en risk för utbrändhet och emotionell avtrubbning till följd av en konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver mer utbildning inom suicidområdet för att optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes behov av stöd är fortfarande relativt outforskat och mer forskning inom området behövs. / Suicide and attempted suicides puts next of kin in a difficult position. There is little research done in the field related to the next of kin needs of support. This clarifies the need of compiling the research area in order to identify in what way nurses can support next of kin. The aim of the study was to identify the needs of support experienced by next of kin to individuals who attempted suicide and committed suicide and how nurses could provide aid in these. The study was a review article based on eleven scientific, peer reviewed, research articles. The review pointed out that the experience of dealing with suicide and attempted suicides are both physical and emotionally wearing for the next of kin and that there exists a need to talk about the experience. However, there exists a stigmatization of both suicide and attempted suicides within society which makes next of kin very selective of whom to confide in and to what extent. Among next of kin to individuals who attempted suicides there existed a need to be relieved, due to a risk of impending burnout and emotional numbness related to the constant fear of repeated suicide attempts. The study pointed out that nurses need more training and education in dealing with suicide and attempted suicides. More education in the area would optimize the care of the patient as well as improve the support to next of kin. Next of kin need of support is still relatively unexplored and more research of the area is needed.
|
39 |
Upplevelser av att vara vårdande närstående till en person med Alzheimers sjukdom : en studie av självbiografierRobinson, Anna, Schrevelius, Josephine, Skälegård, Terese January 2011 (has links)
Background: Alzheimer´s disease is a so-called degenerative dementia in which brain cells gradually degenerate and die. The disease causes memory disorders and the trait of character disappears. Alzheimer´s disease also affects the related parties that may take a great responsibility. Related caregivers are entitled to support from healthcare. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of being related when caring for a person suffering from Alzheimer´s disease. Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies. Six books were analyzed in accordance with Dahlborg-Lyckhage. Results: Three themes and nine sub-themes were developed. The related experienced several emotions. The feelings are reflected in three themes; anxiety, new life and powerlessness. Fear and anxiety were feelings that were there constantly. The new life led to a role change and aroused feelings of sorrow and loneliness. There were times when the related felt powerless. Anger, irritation, guilt and shame were experiences which they could not control. Conclusion: Alzheimer´s disease affects the entire family. The burden of the related caregiver can lead to illness. It is important that nurses take their responsibility by providing information and support the related so that he or she can better deal with the situation.
|
40 |
Känslan av att tappa fotfästet : Erfarenheter av att leva med hjärntumör utifrån ett patient- och närståendeperspektiv / The feeling of losing foothold : Experiences of living with a brain tumor from a patient- and next of kin perspectiveSchwartz, Josefine, Edefalk, Sofia January 2011 (has links)
Varje år drabbas cirka 1100 personer av någon form av hjärntumör i Sverige. Patienterna drabbas av fysiska, psykiska och kognitiva inskränkningar som förändrar individen. Förändringarna påverkar inte enbart patienterna utan även de närstående. Därför är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar vilka behov patienter och närstående har samt hur sjuksköterskan kan underlätta för familjerna under sjukdomstiden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med diagnosen hjärntumör och deras närstående upplever sjukdomen och dess konsekvenser samt utvärdera vilken funktion sjuksköterskan hade för dem. Utifrån bearbetningen av 19 vetenskapliga artiklar framkom fyra tydliga kategorier. Patientens försämrade förmåga innebar en förändring av roller och relationer inom familjen och en ökad börda på de närstående, som ofta axlade rollen som vårdare. Hur sjukdomen hanterades skiljde sig till viss del mellan patienter och närstående, vilket även resulterade i att behovet av stöd varierade. De närstående kände sig ofta osäkra i rollen som vårdare vilket tyder på att de behöver mer utbildning. Mer utbildning behöver också ges till sjuksköterskan för att kunna tillgodose de behov som patienter och närstående uttryckt. Sjuksköterskan bör uppmärksammas på att närstående är de som känner patienten bäst och genom att se dessa som en resurs underlättas sjuksköterskans arbete och resulterar i att vården blir mer individanpassad. / Each year around 1100 people in Sweden get some form of brain tumor. Patients suffer from physical, mental and cognitive limitations that change the individual. The changes do not only affect the patients but also the next of kin. Therefore it is important that the nurse pay attention to the needs of patients and next of kin and how the nurse can help the families during their illness. The aim of the literature study was to describe how patients with brain tumor and their next of kin experience the illness and its consequences and evaluate the nurses’ function for them. Based on the processing of 19 scientific articles four distinct categories were revealed. The patients’ decreased ability resulted in a change of roles and relationships within the family and an increased burden on the next of kin who often took on the role as caregiver. How the disease was handled differed to some extent between patients’ and next of kin which also resulted in that the need for support varied. The next of kin often felt insecure in the role as caregiver which is suggesting that they need more education. More education also needs to be given to the nurse to be able to meet the needs expressed by patients’ and next of kin. Nurses should pay attention to that the next of kin is the one that knows the patient best and seeing them as a resource makes the nurse’s job easier and result in that healthcare becomes more personalized.
|
Page generated in 0.0394 seconds