Denna studie syftar till att undersöka och tydliggöra elevers inställning till läsning av litterära texter samt eventuella genusrelaterade normstrukturer som pojkar och flickor i årskurs 6 och 7 upplever gällande läsning och läsmotivation. Data har samlats in genom en enkätundersökning på en skola i södra Sverige. Informanterna har svarat på frågor utifrån förutbestämda svarskategorier samt en öppen fråga där de fått motivera tidigaresvar. Materialet har sammanställts både genom räknande av kvantitativ data och hermeneutisk analysmetod. I studien framgår att det finns tydliga genusbaserade normer runt skolelever och deras inställning till läsning av litterära texter. Bland annat har det visat sigvara mer accepterat för en flicka än en pojke att visa uppskattning för läsning av litterära texter. Undersökningen visar även att pojkar uppfattar att deras vänner uppskattar läsning i mindre grad än de faktiskt gör, vilket grundar sig i normen att läsning inte anses varapojkbetingat. En majoritet av informanterna gav svar som kunde härledas till de förväntningar samhället har av flickor respektive pojkar, till exempel att flickor förväntas vara ordningsamma och eftersträva höga betyg. Vidare gick det att urskilja tydliga normkulturer inom de två deltagande klasserna, vilket även hade stor inverkan påelevernas inställning till läsning av skönlitterära texter.

Syftet med studien är att undersöka föreställningar om leken i förskolan där fokus är förskollärares roll och styrning i leken. Empirin utgår från kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper och individuella intervjuer med förskollärare verksamma i svenska förskolor. Studiens analysarbete bygger på en diskursanalys. Resultatet synliggör att det är det kollektiva och sociala barnet som betonas i definitioner om barns lek. De föreställningar som konstruerar förskollärares roll och styrning i barns lek bygger på omsorg, demokratifostran och makt. Föreställningar om ålder och barns behov utifrån utvecklingsstadier är även framträdande i synen på vilka sätt barn leker och hur förskollärare ska förhålla sig till, och styra leken. Olika roller har framkommit; rollen som ledsagare, rollen som gränssättare och rollen som den tillmötesgående förskolläraren. Vidare diskuteras hur förskollärares styrning av lek kan förstås. Analysen synliggör en omsorgspräglad diskurs, en framåtsyftande diskurs samt en diskurs om institutionens ofrihet.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Denna studie har i fallstudieformat undersökt hur ett företag hanterat förändringar av normer och efterfrågan. Fenomenet undersöktes med utgångspunkt i institutionell teori genom att studera effekterna av plastpåseskatten som infördes i Sverige 2020 vilket medförde att plastbärkassar genomgick en markant prisökning. En förstudie genomfördes för att hitta signifikanta brytpunkter som sedan kunde analyseras vidare via intervjuer av företagsledningen. Företagets beslut kopplat till prissättning och sortimentsval analyserades för att utröna huruvida legitimitet eller lönsamhet prioriterades. Definitionerna av pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet användes för att nyansera analysen av de bakomliggande motiven. Dessa definitioner har av resultatet kunnat ges mer empiriskt distinkta gränsdragningar. Studien visade att företaget prioriterade legitimitet över lönsamhet. Företaget fattade beslut efter både uppfattad lämplighet och vad som efterfrågades genom normativ rationalitet. Avslutningsvis ges förslag till hur ämnet kan utvecklas och breddas i framtida forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en ökad kunskap om och förståelse för hur anställda på arbetsmöten använder och påverkas av mobiltelefoner och datorer som används till annat än för det aktuella mötet. Tekniken har idag integrerats i arbetslivet och är ständigt närvarande i många anställdas vardag. Den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer har därmed gjort möten mer komplexa. Studien fokuserar på att undersöka mötesdeltagares beteenden kring mobiltelefoner och datorer på arbetsmöten kopplat till organisationskultur och normer samt dess påverkan på interaktionen mellan kollegor. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från tidigare forskning och olika teorier inom områdena arbetsmöten, organisationskultur, interaktioner och sociala möten. Dessa ligger till grund för hur det empiriska materialet som framkommit genom intervjuerna ska tolkas. Det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med anställda inom olika yrkesgrupper och befattningar. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv som mötesdeltagare men det resultat som framkommer kan framför allt vara till nytta för arbetsgivare då det ger en förståelse för anställdas beteenden kring tekniken och dess påverkan på dem. Resultatet visar att det ofta saknas uttalade regler och riktlinjer för hur mötesdeltagare ska bete sig gällande mobiltelefoner och datorer och att det är vanligt förekommande att anställda i stället följer olika outtalade normer. Upplevelserna av dessa normer och beteenden varierar mellan de anställda. Teknikanvändningen på arbetsmöten kan påverka mötesdeltagares uppmärksamhet och fokus negativt men graden av acceptans för användningen kan vara olika beroende på vilken relation man har till de andra mötesdeltagarna.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur manliga förskollärare bidrar till barns konstruktion av genus med ett särskilt fokus på barns lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet. Studien är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Materialet till studien har samlats in genom skriftliga intervjuer med fem manliga förskollärare. Resultatet visar på att de förekommer en omedvetenhet och motstridighet hos de manliga förskollärarna kring könets betydelse för barns konstruktion av genus. Resultatet visar även att det råder en stor osäkerhet kring jämställdhetens betydelse och innebörd i förskolan vilket försvårar arbetet med att främja alla barns lika rättigheter och möjligheter.

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd?  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

No description available.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stor. Att män och kvinnor befinner sig inom olika branscher och arbetsplatser medför konsekvenser för deras arbetsmiljö och hälsa. I denna uppsats studerades en mansdominerad arbetsplats med syfte att undersöka hur kvinnor upplevde sin arbetsmiljö. Studien behandlade både upplevelsen av fysisk och psykosocial aretsmiljö, samt hur respondenterna upplevde att de behövde anpassa sitt beteende för att hantera att arbetsplatsen var mansdominerad. Detta för att skapa en större förståelse för hur sociala normer och arbetsmiljö påverkas av att den är mansdominerad, samt hur detta i sin tur påverkar kvinnors upplevelse av arbetsplatsen. Metoden som användes i studien hade en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att respondenterna skulle få möjlighet att fritt uttrycka sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet bearbetades genom transkribering och tematisk analys av materialet. Det som framgick i denna studie var att kvinnorna som intervjuades upplevde att arbetsstationernas utformning och den sociala miljön på arbetsplatsen premierade män. Vidare framkom det hur traditionella maskulina normer och ideal återspeglades och upprätthölls i organisationen genom att den var mansdominerad. Dock upplevde respondenterna att organisationen till viss del aktivt arbetade med att motverka dessa rådande normer för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda

Studien syftade till att bidra med kunskap om hur förskolepersonal arbetar med genuspedagogik och normkreativt i förskolan. Detta har studerats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien utgick ifrån en kvantitativforskningsansats i form av enkätundersökning. Resultatet visar att förskolepersonal lägger stor vikt vid att utforma förskolans miljö utifrån barnens intressen. Vidare visar studien att förskolepersonal arbetar med olika typer av kartläggning av utbildningen. Diskrimineringsrisker, möblering i innemiljö och hur barnens talutrymme fördelas är de områden förskolepersonal är benägna att kartlägga mest frekvent. Resultatet visar att många av förskolepersonalen lite eller ingen erfarenhet av olika familjekonstellationer i förskolan, däremot visar undersökningen att förskolepersonal belyser olika familjekonstellationer genom barnlitteratur och spontana eller planerade samtal i barngrupp. Resultaten visar att det finns skillnader i bemötande av barn beroende på deras kön. Förskolepersonal beskriver hur det framkommer yttranden som berör biologiska skillnaderberoende på kön i förskolan idag. Avslutningsvis visar resultaten att pojkar och flickor får tillsägelser på grund av olika anledningar i förskolans utbildning.