Studiens syfte var att öka kunskap om vilka möjligheter litteraturen i förskolan erbjuder i arbetet med jämställdhet genom att genomföra en genusanalys av den skönlitteratur som barn möter i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i analysen var genussystemet. Undersökningsmetoden byggde på en kvalitativ analys i text, bild samt ikonotext av fem bilderböcker. Nikolajevas schema över feminina respektive maskulina egenskaper användes också i analysen. Resultatet visar att det förekommer både könsstereotypa och utmanande uttryck i bilderböcker som läses i förskolan utifrån fysiska attribut, beteenden och egenskaper. Slutsatsen är att bilderböcker kan användas som underlag för normkritik för arbetslag, rektorer och barn i förskolans jämställdhetsarbete. Bilderböcker kan även användas med uppföljande boksamtal med barn för att vidga deras genusrepertoar.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera normer och värden som förmedlas i statliga uttalanden kopplade till NATO-frågan för att nå en djupare förståelse av statens diskursiva praktik, samt hur detta kan förstås som en del av socialiseringen av den svenska befolkningen. Förmedlade normer och värden undersöktes utifrån tre kategorier; svensk säkerhetspolitik, den svenska identiteten samt NATO som organisation. För att undersöka detta har det gjorts en diskursanalys på citerade uttalanden från politiker och myndighetsanställda publicerade i artiklar från SVT Nyheter. Citaten har analyserats utifrån diskursanalysens konstruktivistiska perspektiv i kombination med Flockharts teori om komplex socialisering. I analysen används diskursanalytiska verktyg, som studerande av ordval, metaforer och lexikala oppositioner. Resultaten visar på att normer och värderingar kopplade till säkerhetspolitik och den svenska identiteten förekommer i högre grad jämfört med färre normer och värden om NATO som organisation. Det identifieras även vissa spänningar inom de olika kategorierna. Vidare har återkommande mönster av enhetlighet och riktning identifierats i diskursen. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för förespråkade normer som förmedlas från staten mot den svenska befolkningen.

Sedan 2009 rekommenderar Skolverket att lärare ska ha ett normkritiskt arbetssätt i skolan. Detta har sedan 2010 stöd i diskrimineringslagen, skollagen och Gy11 och utifrån det har vi undersökt hur implementeringen av dokumenten på kommunala gym-nasieskolor i Malmö Stad uppfattas. I vår studie har vi intervjuat fyra personer varav två utbildar personal i gymnasieskolan i bland annat normkritisk pedagogik och två arbetar på gymnasiet och har deltagit i kommunens normkritiska fortbildning. Vi har tittat på hur Malmö stads enhet för fortbildning och kompetensutveckling bedriver två av sina projekt. Vi har även undersökt hur det normkritiska arbetet ser ut på två gymnasieskolor i Malmö och vilket stöd och mottagande lärarna får efter genomgången fortbildning. Vår analys utgår från tre implementeringsfaktorer, förståelse, förmåga och vilja och vårt resultat visar på att det finns implementeringsproblem inom samtliga kategorier. I vår studie kommer vi bland annat fram till slutsatsen att Malmö Stad och skolorna i större utsträckning behöver prioritera normkritisk pedagogik och organisationen bör omstruk-tureras. Dessutom behöver styrdokumenten precisera normkritisk pedagogik som ar-betssätt och fler lärare behöver utbildning och fortbildning för att implementeringen ska kunna genomföras fullt ut.

Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende. Att få en större förståelse för barn med normbrytande beteende ur ett individuellt och miljöperspektiv. Vi har använt oss av tidigare forskning som handlar om normer, avvikande beteende och normbrytande beteende. Studien har visat att pedagogernas syn på normer i förskolan är regler och avvikande beteende. Att ett normbrytande beteende både kan vara barn som bryter mot uppsatta regler och barn som är tysta. Det har även framkommit i undersökningen att pedagogerna ser ett normbrytande beteende på ett individuellt respektive ett miljöperspektiv. Nyckelord: Barnet, miljön, normbrytande beteende, normer, regler.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion. Vår intention var från början att arbeta normkritiskt men detta kräver mer tid och erfarenhet. Vi menar att värdegrundsarbete inte enbart borde praktiseras vid enskilda tillfällen utan även borde genomsyra hela skolans verksamhet.

Program och kurs: Specialpedagogprogrammet/ Magisteruppsats 15hpNivå: Avancerad nivåTermin/år:Ht 2016Handledare: Bernt GunnarssonExaminator:Lisa HellströmTitel/ Rapportnummer:Normalitet och avvikelseNyckelord:individualisering, inkludering, normer, specialpedagogiska perspektiv, systemteori, ________________________________________________________________Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur några lärare resonerar kring normalitet och avvikelse. Syftet var också att undersöka om det finns några skillnader mellan hur några lärare i förskoleklass och lärare i mellanstadiet resonerar kring begreppen, samt att utifrån studiens resultat dra slutsatser rörande specialpedagogens arbete.Teori:Vi har valt att spegla empirin utifrån ett systemteoretiskt och sociokulturellt perspektiv. I båda dessa teorier betraktar man samspelet mellan gruppen och individen som det primära i lärsituationer. De normer vi konstruerar och de beteenden som uppstår måste förstås i ett större socialt och kulturellt sammanhang.Metod:Vi har använt oss av den hermeneutiska vetenskapssynen. Hermeneutiken är lämplig att använda när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges ett stort utrymme att själva välja vad de vill tala om. Vår forskningsprocess har utgått från kvalitativa semistrukturerade intervjuer i syfte att söka kunskap utifrån några lärares resonemang kring normalitet och avvikelse. Tanken med att göra en semistrukturerad intervju är att informantens perspektiv blir synligt. Vi intervjuade totalt sex lärare i F-9 skolor. Empirin analyserades utifrån en tematisk analysmetod, där resultatet analyserades och kategoriserades utifrån teman.Resultat:Resultatet visar att samtliga lärare i studien anser att en normal elev är en elev som följer och rättar sig efter rådande normer i respektive verksamhet. En elev blir avvikande eller anses onormal när denne bryter mot normen som till exempel att eleven inte följer reglerna i klassrummet, avviker, vägrar eller stör. Studien pekar på att det saknas strategier kring hur man hanterar och bemöter elever som avviker från normen på ovan nämnda sätt. Resultatet visade att det finns olika tolkningar kring vad inkludering är och hur man arbetar inkluderande. Några lärare i studien framhåller vikten av sitt eget ledarskap och tydlig struktur. Några framhåller att det är verksamheten som ska möta elevens behov i inkluderingsprocessen. Lärarna beskriver också gruppens betydelse för den enskildes förmåga att kunna anpassa sig. Vi uppfattade att lärarna hade blandade kunskaper vad inkludering är och vi tänker att specialpedagogen har en stor uppgift. Samtliga lärare framhåller att alla barn är olika och att de har även rätt att vara det. Samtidigt upplever lärarna att det är svårt att individualisera utifrån elevens behov och förutsättningar i kombination av höga krav på måluppfyllelse. Detta kan betraktas ur ett dilemmaperspektiv, där krav på måluppfyllelse kontra värdegrundsarbete, varken går att uppfylla eller kombinera i ett individualiserings syfte. Studien visar att specialpedagogen fortfarande används till stor del som specialläraren användes förr. Fokus ligger mycket på eleven utifrån det kompensatoriska perspektivet. Några lärare har fått handledning av specialpedagogen i syfte att jobba med gruppen som helhet. Detta upplevde de som mycket positivt. Specialpedagogens roll handlar om att medvetandegöra lärarna kring normer och värderingar som ligger till grund för deras förhållningssätt och agerande gentemot elever som avviker från normen. Specialpedagogen kan genom handledning stärka lärarnas förståelse för den egna rollen och hur ledarskapet och lärmiljön påverkar inkluderingsprocessen för elever som avviker. Lärare upplever idag ofta en maktlöshet och en känsla av otillräcklighet. Lärare som upplever maktlöshet tenderar att se på elever ur ett bristperspektiv. Specialpedagogen kan genom handledning ge nya perspektiv och olika sätt att förhålla sig och tänka kring elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen kan genom ett systemteoretiskt synsätt bidra till förändring, genom att observera, kartlägga och analysera helheten kring elever som avviker.

Sammanfattning/ AbstractVi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på engrundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på enutbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrånintervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som användsför införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit huren genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbildalärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till.Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade påtvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss avbegreppet ”mångkulturell” för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolanoch hur detta kan förknippas med genus.Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskaphos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del. Vikan även konstatera att kursplanen inte förklarar vissa begrepp som skulle kunnaunderlätta undervisningen. Ett problem vi kunnat identifiera på ett övergripande sätt äratt normkritik inte förekommer i särskilt stor utsträckning vilket kunde ha bidragit tillkällkritiskt tänkande hos elever och lärare.Nyckelord: Genus,Genuspedagogik, Jämställdhet, Normer, Mångkulturell skola ochHistorieundervisning

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger upplever mottagande och inkludering av nyanlända elever inom fritidshemmets verksamhet. Utifrån detta syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar: ”Hur ser fritidspedagoger på arbetet med och mottagandet av nyanlända barn i fritidshemmet?” och ”Vilka svårigheter respektive möjligheter upplever fritidspedagoger att det finns i arbetet med nyanlända elever inom fritidshemmet?”Resultatet visar att pedagogerna upplever att det finns både möjligheter och svårigheter med arbetet med nyanlända elever. Pedagogerna upplever även att de har otillräckliga kunskaper om hur de ska arbeta med nyanlända elever och att normer och förutfattade meningar ofta påverkar inkluderingen av nyanlända. De nyanlända eleverna integreras genom att de ska anpassa sig efter de normer och förutsättningar som finns inom skolan. Pedagogerna upplever att nyanlända elever efter en tid i fritidshemmet inkluderas. De berättar att nyanlända elever ofta inkluderas efter att de lärt sig det svenska språket och de normer som finns inom skolan. Det framkommer dock att alla nyanlända eleverna börjar på samma avdelning inom fritidshemmet och att pedagogerna upplever att detta kan bidra till segregering.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat. Analysen av det empiriska materialet har utgått ifrån ett normkritiskt perspektiv där våra begrepp är; profession, normer, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, samt samverkan mellan hem och förskola. Vi har undersökt den tidigare forskning som gjorts kring våra begrepp samt definierat och tolkat begreppen utifrån olika teorier. Vår teoretiska förankring har utgått ifrån det empiriska materialet och de områden som framkommer i vår analys. Vår studie har visat en viss problematik med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Problematiken ligger främst i förskolornas förutsättningar som synliggörs på olika sätt. Tiden, organisationen och de gemensamma diskussionerna kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är påverkande faktorer till arbetet med likabehandlingsplaner.