Sammanfattning/Abstract Henriksson Utas, Anna & Lindvall Malin (2022). Röster från elever med NPF om vad som är viktigt i skolan - Meningsfullt eller makear inte nån sense. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget är att få elevers perspektiv på vad som är viktigt för dem i skolan och därmed få fördjupad kunskap om hur vi bättre kan anpassa deras skolgång. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever med NPF-diagnoser upplever sina skoldagar. Vidare syftar studien till att synliggöra anpassningar och stöd som enligt eleverna inverkar på deras lärande och känslan av inkludering. Elevernas syn på relationer med pedagoger och andra elever belyses också. Frågeställningar: Hur upplever elever med NPF sina skoldagar? Hur upplever eleverna att anpassningar och stöd inverkar på deras lärande och känsla av delaktighet? Hur påverkas elevernas mående och inlärning av relationerna med vuxna och elever på skolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna i denna studie är KASAM, känsla av sammanhang och Erving Goffmans stigmateori. Utifrån specialpedagogisk synvinkel lyfts även andra faktorer såsom relationer och kategorisering vilka synliggörs genom det kompensatoriska och relationella perspektivet. Metod Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv, vilket innebär att intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen och är lyhörd för vad som sägs. I studien intervjuas fem elever i åldern 10–12, samtliga respondenter har diagnos inom NPF och har erfarenhet av inkludering i klass såväl som undervisning enskilt eller i liten grupp. Respondenterna har erfarenhet av anpassningar och särskilt stöd under sin skolgång och de har några års erfarenhet av skolan för att ges möjlighet att reflektera över insatser som gjorts under tid. Resultat Resultatet i studien visar att eleverna upplever ett utanförskap och att de känner sig annorlunda än sina klasskompisar. De strävar efter att passa in och tillhöra det normala, som om att det är bättre att göra det som andra människor gör. I resultatet framkommer att möjligheten att gå undan till ett litet rum är den bästa anpassningen och anledningen till det är främst för att avskärma yttre stimuli och minska störande intryck, främst ljud. Resultatet visar att relationen till en nära vuxen lyfts som särskilt viktig för inverkan på lärandet och för att eleverna ska känna sig inkluderade. Särskilt viktigt är det att den vuxne gör det lilla extra och visar intresse för eleven som person, inte bara gällande det som rör skolarbetet. Delaktigheten och möjligheten att göra sin röst hörd visar sig också vara en betydande faktor för hur eleverna upplever sina skoldagar. Deras synpunkter bör tas tillvara med tanke på att de är experter på sina liv och sin egen situation. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsan har ett stort uppdrag i det förebyggande arbetet för att elever inte ska hamna i svårigheter. Elevernas upplevelser och erfarenheter bör tas tillvara på och utifrån det arbeta med normer och värderingar. Skolan behöver ständigt arbeta med normer och värderingar för att alla elever ska kunna känna att de kan vara sig själva och känna gemenskap. Något som också är av stor vikt är att skolans personal uppmärksammas på hur viktigt det är att bemöta elever och varandra med respekt, att se olikheter som något positivt och att ständigt arbeta för att undvika stigmatisering. För att få till en god fysisk och psykosocial miljö på skolan krävs ett gott samarbete mellan de olika yrkeskategorierna inom elevhälsan men också med skolledning och arbetslag.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga heterosexuella män och kvinnor framställer sig på dejtingappen Tinder. För att undersöka detta har tio manliga och kvinnliga tinderprofiler analyserats och sex semistrukturerade intervjuer med tre män respektive tre kvinnor genomförts. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Sociologen Anthony Giddens och Zigmunt Baumans modernitetsteorier samt Anja Hirdmans teorier kring kroppsideal och normer för män och kvinnor. Tre centrala teman skapades från det empiriska materialet. Dessa teman var: Personlig integritet i en digitaliserad värld, Balansen mellan trovärdig och attraktiv samt Normer och Ideal. Studien visar att informanterna reflekterar över att bibehålla sin personliga integritet samtidigt som de vill framställa sig själva som trovärdiga och attraktiva. Resultaten visar även att både männen och kvinnorna påverkas av de ideal och normer som råder i samhället i samband med deras framställning på dejtinappen.

Detta arbete är en normkritisk analys av dagens sångskatt i förskolan. Detta görs genom att ställa följande frågeställningar:  Vilka sånger sjungs? Vad handlar sångerna om? Vilka normer synliggörs i de mest vanligt förekommande sångerna? Empirin är insamlad genom en enkät som var strukturerad för att få veta vilka sånger som sjungs ute på förskolor av barn med- och utan pedagoger. Efter att empirin samlats in så har dessa sånger kategoriserats av författaren. Den tidigare forskningen visar att ett traditionellt sångkanon råder, både nationellt och internationellt. Det tas även upp tidigare forskning som visar att det finns fördelar för pedagoger att utmana de traditionella sångsamlingar, både innehållsmässigt och strukturellt. I arbetet tas det upp ett alternativ för att arbeta kring normer som upphittas i empirin som kallas för normkreativitet - ett sätt att kunna arbeta med barnen för att upplysa dem om normer och utmana deras föreställningar om roller och strukturer i samhället. Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i kontrast till den tidigare forskningen, en diskussion kring problematiken med min metod och empiri-insamling, samt en generell diskussion om vissa sångernas textinnehåll.

Språk är en viktig del av varje persons identitet. I Sverige talas idag cirka 200 olika språk utöver svenska. Tidigare forskning visar dock att förskolor inte alltid arbetar med flerspråkighet på ett sätt där barnen har möjlighet att välja vilket språk de vill uttrycka sig på. Syftet med denna studie är att undersöka hur det flerspråkiga arbetet ser ut i de förskolor där jag har intervjuat pedagoger. Detta belyses genom intervjuer med sex pedagoger som beskriver deras syn på flerspråkigt arbete, hur det praktiska arbetet ser ut på deras förskolor och utmaningar med ett flerspråkigt arbete. För att förstå arbetets olika synsätt och praktik tillämpas ett interkulturellt perspektiv samt begreppen inkludering och normer. Studiens resultat visar att det finns olika synsätt på det flerspråkiga arbetet och det praktiska arbetet därmed skiljer sig allt från ett arbete som inte förkommer på förskolor till ett arbete som beskrivs som en del av den vardagliga verksamheten. Det framkommer även olika utmaningar med det flerspåkiga arbetet.

Abstrakt   Skolan har, enligt Skolverket och läroplanen, ett uppdrag som går utöver undervisning och kunskapsförmedling. Våra elever ska även lära sig att känna igen och kritisera normer i samhället och motverka traditionella könsroller. En stor del av verksamheten i skolan utgår från läroböcker i olika ämnen. Om dessa läroböcker enbart reproducerar gamla normer och könsroller så blir det svårt för läraren att uppfylla uppdraget som ges i läroplanen.       Syftet med den här studien är att granska ett av alla läromedel som används i skolan utifrån hur det reproducerar eller kritiserar normer, framför allt normer som rör kön och genus.      I fokus för studien står ett läromedel i franska för årskurs 6–9: Chez nous. Utifrån en diskursteori och diskursiv metod granskar jag hur normerna kring kön och genus ser ut i samhället och hur dessa normer reproduceras i det här läromedlet. Analysen visar att läromedlet snarare befäster normer än kritiserar dem. Flickor har andra kläder än pojkar, kvinnor arbetar med andra saker än män, män och kvinnor rör sig i delvis skilda arenor, män är tillsammans med kvinnor och kvinnor är tillsammans med män. Texterna är inte bakåtsträvande men inte heller normkritiska.      Slutsatsen blir att det faller på läraren och hens kompensatoriska strategier att uppnå målen från Skolverket. Läraren måste fylla i det som saknas, presentera alternativ och anlägga ett normkritiskt perspektiv.

Det här är en kvalitativ studie med en poststrukturell ansats, där syftet var att undersöka hur förskollärares pedagogiska förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan, samt hur förskollärare tolkar begreppen delaktighet respektive inflytande. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med förskollärare, där resultatet analyserades med utgångspunkt från ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Resultatet synliggjorde både utmaningar, förbättringsmöjligheter och strategier i arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande. Studiens slutsats blev att förskollärarnas pedagogiska förhållningssätt och värderingar var viktiga förutsättningar gällande hur arbetet med de yngsta barnens delaktighet och inflytande synliggörs i förskolans utbildning. Vidare var det pedagogiska förhållningssättet, värderingar om åldersnormer och maktrelationer, samt en medvetenhet för dessa, viktiga faktorer för att antingen skapa möjligheter eller begränsningar.

Uttrycket ”Gästen har alltid rätt” fångar tydligt ojämlikhet mellan gäst och arbetare, vilket kan härledas till klasskillnader. Tidigare studier åskådliggör olika upplevelser i gästfrihetsindustrin och hur gästers agerande i olika situationer visar på de maktrelationer, samt förväntningar på hur dessa ska upprätthållas som arbetstagaren behöver förhålla sig till. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva arbetstagares upplevelser kopplade till normer och gästers bemötande i gästfrihetsindustrin, specifikt i bar- och restaurangmiljö. En kvalitativ studie genomfördes där dagböcker och intervjuer användes som primär datainsamlingsmetod. Forskningsdeltagarna arbetade i bar-och restaurangverksamheter i en mindre ort i södra Sverige. En semantisk och en latent tolkning av materialet utfördes med hjälp av reflexiv tematisk analys som utgick från en induktiv ansats. Den tematiska analysen resulterade i två teman: Avhumanisering och motstånd, samt underteman makt, tolerans och förväntningar. Deltagarna beskrev den generella upplevelsen av gäster som bra, men att en viss grupp av gäster gav en negativ känsla. Erfarenheterna som beskrevs var varierande, där tolkning av studiens syfte var avgörande för hur deltagarna svarade. Resultatet visar att gäster delvis är delaktiga i upprätthållandet av normer om kropp och kultur i gästfrihetsindustrin, men att arbetaren på olika vis gör motstånd. Deltagarna upplever att det har blivit bättre och ett generationsskifte av gäster tyder på att normer också är på väg att förändras. / <p>2023-06-01</p>

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur karaktärer representeras och framställs i utvalda bilderböcker ämnade för barn i förskoleåldern. De frågeställningar som studien utgått ifrån handlade om vilka representationer som synliggjordes; hur fördelning av talutrymmet såg ut; och slutligen huruvida dessa utmanades utifrån ett genusperspektiv. De teorier som användes var Judith Butlers syn på genus samt Halls Representationsteori. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes där 10 bilderböcker från 2010 respektive 2020 analyserades. Det resultat som genererades var att vi såg två förekommande teman som var: sårbar maskulinitet och självsäker femininitet, vi ansåg att de analyserade karaktärerna utmanade och bröt rådande normer gällande könstillhörighet. Några av de slutsatser som drogs var att det är viktigt att synliggöra mångsidiga representationer av femininitet och maskulinitet i bilderböcker. Vi ser detta som relevant att påvisa en bred representation i bilderböcker baserat på jämställdhetsuppdraget förskollärare och pedagoger har i relation till didaktiska aspekter i förskolans värld.

Syftet för denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger tolkar läroplanens skrivningar om genus och normer, samt hur de upplever att dessa texter implementerats i verksamheten. Studien utgår ifrån kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av data. Vi intervjuade sex pedagoger, fyra förskollärare och två barnskötare. Resultatet av vår undersökning påvisade att intervjupersonerna hade en medvetenhet om de socialt konstruerade normerna och genus, och hur de ska arbeta med dessa utifrån läroplanens riktlinjer. Dock framkom det att alla pedagoger inte hade kunskap och insikt om genusarbetet och vikten av denna, vilket medförde att arbetssätten skiljer sig åt inom verksamheterna. Det saknas kunskap om genus och normer, och hur man arbetar med dessa. Bristen på kunskap medför att tolkningen av läroplanens genusuppdrag kan förbises. Det finns behov för vidareutbildning av befintlig personal och mer diskussioner om läroplanen inom arbetslag och enhet.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019).  Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webb­enkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i under­vis­ningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärs­skild­ringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen.  Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket.  Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk inne­hål­ler och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys för­stärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.