Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet. Resultatet visar att alla lärarna har en grundläggande förståelse för genus och jämställdhet. De främsta svårigheterna som uppkommer i arbetet med genus och jämställdhet i gymnasieskolan enligt informanterna är att få eleverna att förstå att de är en del av en större struktur. Svårigheter uppkommer även på grund av att det finns få strategier för hur man verkligen ska komma närmre en jämställd skola. Styrdokumenten talar ett tydligt språk om att man i skolan ska arbeta för att motverka stereotypa könsroller men de ger oss få riktlinjer om hur vi ska komma dit. Det finns en diskrepans mellan teori och praktik som försvårar arbetet med jämställdhet och genus i skolan. / The aim of this study is to discover how social science teachers work with gender and gender equality in school. Studies show that Swedish schools today are not equal. What problems emerge when you are working with gender equality in school? And why is school today still not equal? This study is based on semi-structured interviews with four social science teachers. The interviews are analysed using Judith Bulter's and Reywend Connell's gender theories. The results show that all teachers have a basic understanding of gender and gender equality. The main difficulty according to the informants is to get the pupils to understand that they are part of a bigger structure. Difficulties also arise because there are very few guidelines available for how to create a more equal school system. The official guidelines state that schools should work with gender equality, but they do not give clear guidance on how it should be done. There is a discrepancy between theory and practice when it comes to working with gender equality in school, which further complicates the issue.

Intentionen med uppsatsen är att undersöka hur lärare och rektor tänker kring inkludering, men även att få en uppfattning kring vilka utmaningar lärare ställs inför vid inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Inkludering kan ske ur tre olika aspekter, nämligen rumslig, didaktisk och social inkludering. Eleverna kan inkluderas i samtliga aspekter eller exkluderas i den ena eller den andra aspekten utifrån hur skolverksamheten organiseras.För att få svar på våra frågor har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare och en skolledare. Det resultatet vi fått fram analyserar vi utifrån tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Våra frågeställningar är som följer:1.Hur beskriver/definierar de intervjuade begreppet inkludering?2.Vilka utmaningar ställs respondenterna inför vid inkludering av elever i svårigheter?3.Hur ser visionen kring en inkluderad verksamhet ut på respondenternas skola? Studien har sin teoretiska grund till övervägande delen i ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet betonar samspelet mellan eleven och inlärningsmiljön. Lärande är ett komplicerat växelspel mellan individen och den omgivande miljön och det är genom kommunikation och interaktion med andra som individen tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter. Vår utgångspunkt är att elever lär sig bättre om de är delaktiga i ett sociokulturellt sammanhang.

I denna studie har vi haft som ansats att belysa problem som uppstår när pedagoger i förskolan ställs inför att förhålla sig till WHOs (2019a) dokument samt Lpfö 18 (2018), eftersom dessa två dokument emellanåt motsäger varandra. Syftet med uppsatsen är att genom ett normkritiskt perspektiv och ett diskursteoretiskt angreppssätt undersöka vilka diskurser och ‘sanningar’ som lyfts kring skärmtid hos barn, utifrån tre empiriska delar. Analysen görs utifrån de två dokumenten Världshälsoorganisationen (WHO 2019a) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) samt främst fritext-svar från en enkät bland pedagoger i förskolan. För att undersöka syftet används två frågor; ‘På vilket sätt skildras och förstås skärmtid inom förskolan med hänsyn till WHO, Lpfö 18 och pedagogers tankar?’ samt ‘Vad framställs som ‘sanningar’ och normer rörande digitalisering inom förskolan?’.   Analysen är baserad på tre empiriska delar som nämns ovan. Diskursanalys och Bolander och Fejes (2019) frågor används som metod för textanalys. I analysen identifierades ‘vad’ som synliggörs i texterna, ‘hur’ skärmtid framställs, vilka ‘subjektspositioner’ som förekommer och vad som ‘utesluts’. Resultatet visade att de tre empiriska delarna hade olika syn på skärmtid, några en mer kritisk blick och andra en mer positiv inställning till skärmtid i förskolan. I diskussionen framkommer det att de gemensamt strävar efter att främja barns välmående och hälsa.

När en förväntning kring en spelkaraktärs utseende och rörelsemönster bryts kan det få oväntade effekter i hur denna tolkas. Det kan kopplas till normer och Uncanny Valley-teorin. Denna studie tagit upp information kring Uncanny Valley och normer, jämfört hur en Zombie & en Cartoony-karaktär uppfattas när de får byta rörelsesätt och utvärderat detta genom att koppla dem till Uncanny Valley-teorin och förväntningar. Data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och slutsatsen är att karaktärer som bryter mot förväntningar kan skapa obehag. I denna studie tas information om normer bland zombier och cartoons upp, samt en detaljerad bakgrund kring uncanny valley. Hur reagerar deltagarna när de stöter på något som inte är som man tänkt är problemformulering. Resultatet visas som ett stapeldiagram tillsammans med en skriven sammanfattning och en diskussion som beskriver element som kan ha påverkat resultatet. För att utföra intervjuer bör man känna till de etiska och samhälleliga aspekterna, samt lagarna kring. Som sista del beskrivs det hur denna information kan hjälpa till i framtida studier.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers resonemang om begreppen genus och jämställdhet, samt hur pedagoger upplever arbetet med genus och jämställdhet. Inspirationen väcktes ur våra tidigare erfarenheter om hur normer och könsstereotyper fortlöper, där en granskningsrapport av Skolinspektionen visade att jämställdhetsarbetet brister i förskolan. Studien tar avstamp i Judith Butlers performativitetsteori och Michel Foucault diskursbegrepp om makt där det genom en kvalitativ metod utfördes semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger. Empirin samlades in med hjälp av ljudupptagning där det sedan gjordes en tematisk analys. Denna metod gav en mättnad där resultat och slutsatser till problemområdet och syftet kunde urskiljas. Ett oväntat resultat framkom där majoriteten av pedagogerna uttrycker hur det är lättare att arbeta genusmedvetet med yngre barn och hur frågor gällande genus och jämställdhet är svåra att besvara. Det huvudsakliga resultatet visar på att genus och jämställdhetsperspektivet ligger i förhållningssättet hos pedagoger och att innebörden är hur alla barn ska behandlas lika oavsett könstillhörighet. Studiens slutsats blir därmed att arbetet med genus och jämställdhet bör få ta större plats i förskolan.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur förskollärare tänker om barn som visar introverta respektive extroverta personlighetsdrag och hur förskollärarna tänker om det pedagogiska arbetet med dessa grupper av barn i förskolan.   För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar, bygger undersökningen på en kvalitativ metod. Vi gjorde ett urval att bara intervjua förskollärare, det var för att gå på djupet kring hur förskollärare talar om barn som visar introverta och extroverta personlighetsdrag. De intervjuade personerna arbetar i fyra olika kommuner i Skåne.   För att tolka empirin som samlats in, valde vi att använda oss av teoretiska perspektiv som ett poststrukturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv inom vilka begreppen makt och normer är centrala. Vi har utgått från dessa för att kunna tolka hur förskollärarna tänker om barn som visar introverta och extroverta personlighetsdrag i förskolan och om det pedagogiska arbetet om just dessa kategorier barn.   Vad vi kan se i vår studie är att samtliga intervjuade pedagoger värnar om att försöka inkludera alla barnen i varje aktivitet. Förskollärarna som har deltagit i vår studie vill arbeta mot att inte kategorisera barnen, utan bemöta varje barn som en egen individ. Begreppen/kategorierna introvert och extrovert används av de intervjuade pedagogerna mer sällan.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt förskollärares attityder till e-böcker och hur de använder dem i högläsningssituationer genom att analysera empirin från våra semistrukturerade intervjuer. För att svara på våra frågeställningar har vi analyserat vårt insamlade datamaterial utifrån symboliskt kapital, intresse och normer. Detta har vi gjort genom att intervjua fem förskollärare på olika förskolor i två kommuner i Sverige. Anledningen till att vi valt att undersöka detta är utifrån att vårt globala samhälle har blivit alltmer digitaliserat, vilket är en samhällsförändring som den svenska förskolan också försöker anpassa sin utbildning efter. Studiens resultat visar på att förskollärarna har en ganska positiv attityd till e-böcker och digitala verktyg i förskolan men att de inte använder digitala verktyg så frekvent som den traditionella sagoboken. Studien belyser olika faktorer som påverkar hur och hur mycket förskolläraren använder e-böcker i högläsningssituationer.

The purpose of this study was to examine voluntary organizations' perceptions of the newsexual offenses legislation, the so-called consent law, as well as their experiences andperceptions of attitudes and norms linked to women's sexual integrity and self-determination.The study aims to highlight the effectiveness of the consent law to have a normative effect andchange harmful attitudes and norms in society around women's bodies. To investigate this, aqualitative study was used where semi-structured interviews were conducted with participantsfrom various voluntary organizations. The study concluded that the consent law to some extenthad the normative effect that was hoped for, at least as far as can be seen at present. The studyalso showed that the preventive work and dissemination of knowledge is an important part oftrying to change the harmful attitudes and norms in the society, partly because the legislationshould work to the maximum and partly because the legislation itself cannot eliminate sexualabuse. However, legislation is necessary and an important step towards a society without sexualabuse and where women's bodies are not objectified.

Kursplanen i matematik (Skolverket 2019) fastställer att eleverna genom undervisning i ämnet ska utveckla förmågan att argumentera logiskt, föra matematiska resonemang och kommunicera matematik. Inom matematikundervisning ger klassrumsdialog eleverna möjlighet att träna kommunikativa förmågor i matematik. Men att skapa förutsättningar för och leda meningsfulla klassrumsdialoger kring matematik på ett verkningsfullt sätt är en avsevärd utmaning för den undervisande läraren, särskilt när det kommer till att hantera den bredd av prestationsnivå som finns bland olika elever i de flesta matematikklassrum. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurserna 4-6 beskriver sitt arbete med att främja klassrumsdialog i en matematikundervisning som är inkluderande för lågpresterande elever. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio lärare på fyra grundskolor i två mellansvenska kommuner. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Anthony och Walshaws (2009) undersökning av vad som är karaktäristiskt för verkningsfull matematikundervisning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst beskriver strategier kopplade till en omsorgsetik och strategier för att skapa positiva lärandegemenskaper där varje elev, oavsett prestationsnivå, vågar uttrycka sina idéer och tankar. Däremot är det mer sällsynt att respondenterna beskriver strategier som kan bidra till att höja nivån på de matematiska samtal som uppkommer. Studien antyder att det, trots att lärarna är välutrustade med strategier för att skapa stoff till och främja klassrumsdialog, finns ett behov av fortbildning när det kommer till hur man skapar möjligheter för och engagerar elevgrupper i en mer utforskande klassrumsdialog. / <p>Matematik</p>