Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka förskolans måltidssituation ur ettnormkritiskt perspektiv. Studien har genomförts med hjälp av observationer för att få syn påpedagogers faktiska agerande. För att kunna besvara studiens syfte har det identifierats treolika makthandlingar som pedagoger använder sig av, samt fyra övergripande teman av deexisterande måltidsnormerna. Resultatet av studien visar hur pedagoger använder sig av subtilfysisk- , kraftfull fysisk,- och verbal makthandling i tillrättavisande av barn för att upprätthållamåltidens normer vilka i denna studie skrivs fram som normer kring att äta med bestick, sittaordentligt vid matbordet, normer kring gott uppförande vid måltiden och normer kring att ätaupp maten på tallriken. Makt existerar i olika omfattning beroende på vem som utför det ochnär det kommer till uttryck.I en framtida profession anses det relevant att det finns kunskap om maktrelationer för attmöjliggöra att barn får möjlighet till delaktighet och inflytande i sin egen utbildning. Dessakunskaper kan verka för goda relationer och en lustfylld utbildning i förskolan. Om vuxnautövar sin makt i en negativ bemärkelse är det värt att fundera på hur barns människosynkommer att utvecklas. För visst vill vi att barnen i förskolan ska utvecklas till demokratiskamedborgare i samhället? Med det sagt, hoppas vi med hjälp av denna studie kunna bidra medkunskap om hur det kan möjliggöras samt hur mer symmetriska relationer kan upprätthållasinom förskolans måltid i relation till dess dominerande normer.

Normer finns överallt i vårt samhälle och påverkar hela tiden oss människor. I idrotts- och motionsaktiviteter förekommer det könsmönster samt normer om vad som anses vara manligt och kvinnligt vilket påverkar och begränsar människors deltagande. I skolan och ämnet Idrott och hälsa lyfts betydelsen av att elever ska utveckla förmågan att kritiskt granska samt utmana föreställningar om könsmönster vilket innebär att lärare i ämnet har en viktig roll. Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser av undervisning kring könsmönster samt hur normer kring manligt och kvinnligt påverkar deltagandet i idrotts- och motionsaktiviteter på skolan och fritiden. Enkät har använts som metod för att samla in data, vilket resulterade i 18 elevsvar. Resultatet av studien visar att samtliga elever anser att det är viktigt att undervisningen behandlar frågor om könsmönster men att få har haft lektionsinnehåll på området. Vidare visar resultatet att ett flertal elever upplever att de påverkas av normer om vad som anses manligt och kvinnligt i idrotts- och motionsaktiviteter, vilket har bidragit till att vissa valt att inte prova en särskild idrotts- eller motionsaktivitet. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, som betonar betydelsen av att förstå kön som en social konstruktion, är en slutsats att det i större utsträckning krävs att lärare behandlar området tillsammans med elever i undervisningen.

Syftet med studien är att belysa diskurser om genus och jämställdhet som framträder i förskollärares utsagor om deras arbete i förskolan. Frågorna som besvaras av studien är “Hur talar förskollärare om könsstereotypa val och fria val i förskolan utifrån ett förutbestämt fall?” och “Framkommer det könsstereotypa normer i förskollärarnas utsagor? I så fall, vilka?”. Studiens datainsamling genomfördes genom en semi-strukturerad fokusgrupp med tre förskollärare och sammanlagt sex enskilda intervjuer. Resultatet presenteras i de fem diskurser som vi identifierat utifrån det insamlade materialet, vilka är diskursen om den manliga normen, diskursen om könsstereotypa normer, diskursen om förskollärares strategier, diskursen om förskollärares förhållningssätt och diskursen om “små-ord”. Studiens resultat påvisar att killar ofta ges mer uppmärksamhet vilket leder till att den manliga normen förstärks. I vissa av förskollärarnas utsagor gick det att utläsa att det fortfarande råder stereotypa normer i förskolan. Ur förskollärarnas utsagor framkom en viss osäkerhet kring arbetet med genus och jämställdhet, för att arbeta vidare med detta ämne inom förskolan anses det däremot viktigt med närvarande, aktiva pedagoger.

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar två karaktärer i två olika verk från olika tidsperioder: huvudpersonen i Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (reviderad 2015, ursprungligen 1945) och huvudpersonen Lisa i Elias & Agnes Våhlunds Handbok för superhjältar. Våhlunds bok är en serie i sex delar men vi behandlar endast del 1 Handboken (2017) och del 2 Röda masken (2017). Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på normbrytning analysera huvudkaraktärerna samt undersöka likheter och skillnader mellan dem. Vi vill även diskutera vilken roll huvudkaraktärerna kan ha för elevernas identitetsskapande. Tillvägagångssättet är textanalys. De textavsnitt som vi undersöker i analysen är sådana som innehåller intressanta aspekter när det gäller genus och normer och som vi då även relaterar till tidigare forskning.

Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats: • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet? • Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser? • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen? För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden. En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

Denna forskningsstudie syftar till att analysera förskollärares uppfattning i samband med införandet av digitala teknologier inom förskoleverksamheten samt undersöka hur dessa attityder och beteenden påverkas av etablerade normer och riktlinjer inom förskolan. Studien besvarar frågeställningarna om hur förskollärare anpassar sig till den ökande digitaliseringen, hur de förhåller sig till införandet av digitala verktyg, samt vilka konflikter och dilemman som uppstår mellan traditionella pedagogiska normer och de möjligheter som digitala verktyg erbjuder inom förskolan. För att samla data genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor i samma region. I analysen användes struktureringsteorin som grund, och ett antal centrala begrepp inom teorin tillämpades som analysverktyg, vilka presenteras i teoridelen av studien. Resultaten visar att förskollärare är medvetna om och i överensstämmelse med läroplanens mål när det gäller digital teknisk användning i förskolan. De anpassar användningen av digitala verktyg för att matcha varje barns individuella behov och ser dem som ett komplement till traditionella undervisningsmetoder. Samtidigt innebär införandet av digital teknik att etablerade pedagogiska normer kan kollidera med de nya digitala normer som främjar digitala verktyg för barns lärande.  Studien drar slutsatsen att förskollärarna strävar efter att upprätthålla en balans mellan det digitala och de traditionella pedagogiska metoderna, och betonar vikten av denna balans. Integreringen av digital teknik ses som meningsfull och kompletterande snarare än som ett fullständigt ersättande för de befintliga pedagogiska traditionerna. Slutligen betonar denna forskning vikten av att utveckla digital kompetens inom förskoleverksamheten och möjligheterna till kompetensutbildning som finns tillgängliga för förskollärare. Denna kompetensutveckling underlättar integrationen av digital teknik i undervisningen och stärker förskollärares förmåga att möta samhällets krav på digital integration inom förskolan. Detta arbete visar att implementeringen av digitalisering i förskolan är en komplex process som kräver förmågan att balansera traditioner med de nya möjligheter som digital teknik erbjuder, för att skapa en berikad och meningsfull undervisningsmiljö som rustar barn för den digitala framtidens utmaningar.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer.    Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika   familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen.

Denna studie undersöker vilka synsätt det finns bland förskollärare att se på uppdraget att motverka könsmönster, samt hur de i relation till det uppdraget resonerar vid val av barnlitteratur. I studien används feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv samt begreppen normer, subjektskapande och positionering för att analysera materialet. För att söka svar på våra frågeställningar hur beskriver de tillfrågade förskollärarna uppdraget att motverka traditionella könsmönster i förskolan? samt hur resonerar förskollärarna i valet av barnlitteratur? har vi intervjuat fem verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att både frågor om genus och könsmönster samt högläsning och barnlitteratur är ämnen som förskollärarna anser viktiga och som centrala i förskolans utbildning. Resultatet visade dock att i förskollärarnas resonemang om val av barnlitteratur, är genus inte en aspekt som prioriteras lika högt som bland annat språkutveckling. Förskollärarna menar att böcker är ett verktyg somde arbetar med kopplat till att motverka könsmönster för att visa barnen olikheter, samt för att kunna diskutera olika frågor tillsammans med barnen. Sammanfattningsvis ger förskollärarna uttryck för att de arbetar för att ge alla barn oavsett kön samma möjligheter och förutsättningar i förskolan.

Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.