Vi ser idag en växande trend bland företag att erbjuda dess anställda en möjlighet till allt flexiblare arbetsformer. Förtroendearbetstiden är en del av denna utveckling och innebär att medarbetarna tillåts sköta sitt arbete uppgiftsorienterat och själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna studie undersöker åtta medarbetares upplevelser av att arbeta under förtroendearbetstid på ett företag som sedan ett antal år tillbaka har arbetat med detta koncept. Tidigare forskning visar på att de nya arbetsformerna kräver en ökad kontroll och ett ökat medvetande av individen för att avgöra arbetets förläggning och tid. Dock visar studier att individen inte alltid är fri att bestämma sin egen arbetstid, utan att det kan ses som ett nytt sätt för organisationen att i subtilare former styra sina medarbetare. Studien avser att koppla ett helhetsgrepp kring de komplexa styrprocesser som sker i två arbetsgrupper på Företag X i en fallstudieliknande undersökning, där vi har valt att använda forskningsintervjun som huvudsakligt redskap till den empiriska datainsamlingen. Detta tillvägagångssätt har kompletterats med en fältobservation samt dokumentanalys för att få ytterligare insyn i respondenternas värld under förtroendearbetstid efter en fenomenologisk tolkningsram. Vidare används en hermeneutisk utgångspunkt för att tolka och beskriva på vilka sätt respondenterna, som främst arbetar i projektform, styrs in i vissa vardagsmönster på arbetsplatsen. De teoretiska - indirekt beroende av varandra - infallsvinklarna förklarar den styrning studien uppmärksammat genom makt, kultur, normer och empowerment. Resultaten visar på att samtliga respondenter upplever sig vara styrda av sina föränderliga projektnätverk till den grad att de behöver närvara på arbetsplatsen mellan de tider verksamheten är mest aktiv samt att det därutöver finns tillgänglighetskrav bundna till respektive ansvarsområde och yrkesroll. Analysen behandlar den existerande maktbalansen mellan individ, grupp och organisation och gör anspråk på att förklara på vilka sätt denna samt dagens styrformer uppenbarar sig. I studiens slutsats diskuteras det huruvida undersökningen har besvarat vald frågeställning samt vilket bidrag den erbjuder till framtidens forskning inom fältet.

Syftet med denna uppsats har varit att genom metoden nudging se om sociala normer kan påverka konsumenters val av mjölk. Två typer av observationer utfördes där konsumenters val av mjölk observerades. Styrda observationer har genomförts där 120 konsumenter puffades visuellt och verbalt diskret för att motivera dem att välja ekologisk mjölk. Dessa jämfördes sedan med 120 konsumenters val i enkla observationer, vilka inte påverkades av nudging. Resultatet sattes in i ett χ2 - test som visade att det inte var statistiskt säkerställt att nudgingen påverkade konsumenterna. Däremot drogs slutsatsen att nudging kan vara ett effektivt verktyg eftersom resultatet var gränssignifikant. Även efter att ha bevittnat olika exempel i undersökningen. Dock finns flera aspekter som kan vara avgörande för metoden. / The purpose of this essay was to try the effect of social norms through the nudging method to see the effect on consumer´s choice of milk. Individual consumer choices of milk was observed in two types of observations. First, 120 consumers was nudged visually and verbally discreet in controlled observations to motivate them into purchasing organic milk. They was then compared to 120 consumers in simple observations who was not affected by nudging. The result was then tested in a χ2 which showed that there was tendency, however not statistically significant, that nudging affected the consumers. On the contrary it was concluded that nudging can be a promising tool because the results where limit significantly. Also because of observed convincing examples during the analysis. Although there was some aspects which might have impacted the research.

Värderingar är naturliga i vårat samhälle och alla människor innehar dem. Ändå ärvärderingar ett svårdefinierat begrepp där synonymer som uppfattning, synsätt, åsikt, omdömeoch norm beskriver begreppet värderingar. Värderingar finns nästan överallt och de speglasäven i barnlitteraturen. Syftet med denna bilderboksanalys var att ta reda på vilka värderingarsom synliggörs i analysobjekten samt om det finns skillnader kring hur värderingar speglas iolika bilderböcker. Med hjälp av frågeställningarna ”Vilka värderingar förmedlarbilderböckerna?” och ” Finns det skillnader, beträffande hur synvinkeln ochberättarfunktionen porträtteras mellan de två normkritiska böckerna och de andra tvåböckerna?” kommer syftet att behandlas.Materialet som har utgjort analysobjekten är fyra samtida bilderböcker, varav två styckenkommer från normkritiska förlag. Analysmetoden för undersökningen är narratologisk, vilketinnebär att bilderbokens struktur och berättarteknik har analyserats. Uppsatsen har även ettkomparativt inslag på grund av att en utav frågeställningarna påvisar skillnader mellan olikabilderböcker. Metoden bygger på forskaren och litteraturvetaren Maria Nikolajevas kapitel 6 iboken Bilderbokens pusselbitar (2000) vilket innebär att jag avser analysera synvinkel- ochberättarperspektivet i bilderböckerna. De begrepp som Nikolajeva beskriver, har använts somredskap för att kunna genomföra analysen. Resultaten som framkommit av analysen är vilkavärderingar som författarna har förmedlat till läsaren i de fyra utvalda bilderböckerna. Det haräven visat sig att det finns skillnader kring hur synvinkeln porträtterats mellan de normkritiskaböckerna och de andra två böckerna. Det gick dock inte att utvinna ett resultat angåendeskillnader i berättarfunktionen mellan bilderböckerna.

I detta arbete presenteras analysen av böckerna: Trolldom i gamla stan, skriven av Martin Olczek och illustrerad av Anna Sandler (2017), Handbok för superhjältar: Del 1 - Handboken som är skriven av Elias Våhlund och Agnes Våhlund (2017), samt Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen som är skriven av Camilla Brinck (2018).Analysen gjordes genom en hermeneutisk inriktning vilket innebar att böckerna analyserades med målet att tolka, förstå och förmedla upplevelser av materialet. Huvudsyftet med analysen var att få syn på genusdrag hos huvudkaraktärerna och vilka könsrollsmönster som de speglade. Som hjälp får att veta vilka könsstereotypa karaktärsdrag jag skulle leta efter användes Maria Nikolajevas (2017) schema över typiska karaktärsdrag hos manliga och kvinnliga huvudpersoner. Schemat användes dessutom som ett verktyg för att kunna synliggöra om huvudkaraktärerna i de valda böckerna förstärkte eller förbröt de traditionella föreställningarna om vad som anses manligt och kvinnligt.Bakgrunden till arbetet ligger i att man i dagens samhälle ofta förväntar sig att en persons biologiska kön även innebär att personen skall bete sig på ett specifikt sätt. I olika kulturer och i olika samhällen finns det förväntningar om vad som anses manligt och kvinnligt. Det man ofta glömmer bort är att normer kring genus och kön ofta förändras över tid vilket då innebär att dagens samhälle är berikat med fler överskridande könsrollsmönster. Barnböckerna representerar ofta aktuella debatter inom samhället och genom att analysera barnböcker kan man på syn på olika debatterade områden, i detta fall genus och könsrollsmönster. Slutsatsen i analysen blev att huvudkaraktärens biologiska kön inte bety

Studien analyserar hur manliga och kvinnliga huvud- och bipersoner framställs i tre böcker om superhjältar. Böckerna som analyserats är Handbok för superhjältar, Megakillen - den stora hemligheten och Kapten Kalsong. Syftet är att undersöka om förändringar skett över tid och identifiera mönster i beskrivningen av manliga och kvinnliga huvud- och bipersoner, samt hur deras personligheter och roller beskrivs i respektive bok. En kvalitativ metod i form av en innehållsanalys används och med hjälp av Nikolajevas schema för stereotypa kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag analyseras berättelserna. Resultatet visar att vissa förändringar skett, den största förändringen är att i den senaste boken är huvudpersonen en kvinna. I varje bok finns någon eller några av det manliga könet som använder eller uttrycker sig våldsamt vilket är ett mönster som följt med i alla böcker, något Nikolajeva (2017:193) anser vara en manlig egenskap. Avslutningsvis så diskuteras resultatet oc hfortsatt forskning på området lyfts. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-12</p>

Denna fallstudie undersöker ett matematikklassrum för mellanstadieelever. Studiens syfte är att identifiera sociomatematiska normer, hur dessa uppstått samt hur normerna påverkar undervisningen. Sociomatematiska normer är specifika för matematikklassrummet och avgör vad i den matematiska interaktionen som blir det ”normala” (Yackel &amp; Cobb, 1996). Studien utgår från Cobbs och Yackels (1996) socialkonstruktivistiska sätt att se på lärande, där lärande uppstår både i en social och individuell kontext. Metoder som används för insamling av data är klassrumsobservationer samt enkät och intervju med läraren. Resultatet visar att de sociomatematiska normerna som kan identifieras i klassrummet består av både lärarens och elevernas matematiska föreställningar samt praktiska förutsättningar. Resultatet visar även att både de etablerade samt ännu inte förmodat gemensamma sociomatematiska normerna påverkar varandra. Studien implicerar en samsyn kring rådande normer för att kunna etablera önskvärda normer. En slutsats från studien är vikten av att vara medveten om och nyfiken på elevernas matematiska föreställningar, för att etablera de sociomatematiska normer läraren vill ska råda.

Syftet med denna studie är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera läromedel avsedda för religionskunskap 1 på gymnasiet. Genom studien undersöks det vilka normer som framträder i böckerna samt hur undersökningsgrupperna värderas. Genom Kevin K. Kumashiros teori om antiförtryckande undervisning undersöks ett flertal sätt vilka eleverna kan känna sig förtryckta på i läromedel, vilket sedan tittas på ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar på att det finns en trend till en större normmedvetenhet i nyare läromedel men att de ofta fortfarande exkluderar grupper av individer och privilegierar andra.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av uppdraget att motverka könsmönster i förskolans miljö. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver förskollärare könsmönster i förskolans miljö? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att motverka könsmönster? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. Tidigare forskning har fokuserat på genus, denna studie fokuserar på könsmönster i förskolans miljö. Studiens empiri bearbetas genom en tematisk analys och studien utgår ifrån tre teoretiska begrepp, som är följande: genussystem, isärhållning och normer. Resultatet visar att det förekommer könsmönster i förskolans miljö utifrån förskollärarnas beskrivningar. Förskollärarna beskriver att ett medvetet förhållningssätt har en avgörande roll för att motverka könsmönster. Resultatet visar hur förskolans miljö kan utformas på olika sätt, där barn har rätt till att få uttrycka och leka med allt material. Resultatet påvisar att könsmönster och värderingar både kommer hemifrån och ifrån samhället, detta gör förskolans uppdrag att motverka könsmönster ännu mer betydelsefullt.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnor födda mellan 1947-1971 och deras erfarenheter av samtal och normer kring våld mot kvinnor i nära relation. I vår tidigare forskning kring ämnet belyses normer och diskurser om våld i nära relation utifrån olika aspekter, både genom historiska och nutida definitioner. Frågeställningarna besvaras genom en analys av hur kvinnorna upplever att samtalen och normerna förändrats från unga år till nutid, från en tystnadskultur till att det idag är mer socialt accepterat att samtala om våld i nära relation. Studien har genomförts genom fem gruppintervjuer där sammanlagt sexton kvinnor diskuterat hur samtalen om våld i nära relation mot kvinnor och normer uppfattats och upplevts under olika tidsperioder i livet. Studiens teoretiska referensram är socialkonstruktionism och ett socialt livsloppsperspektiv som resultatet analyserats i relation till. Diskussionerna kvinnorna emellan visar på synsätt och normer formade av sociala konstruktioner, såsom tystnadskultur och att inte lägga sig i någons privatliv. Livsloppsperspektivet kommer till uttryck i analysen genom livskunskapen kvinnorna besitter genom sin ålder där perspektivet ger möjlighet att sätta dåtidens normer och uppfattningar om samtal i relation till hur nutidens normer uppfattas. Resultatet visar att synen på våld i nära relation förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Det har främst framkommit likheter i kvinnornas svar, men vi har även kunnat urskilja skillnader i hur samhällsförändringar upplevts på ett individuellt plan. Slutsatsen av studien belyser vikten av att samtala om våld och att våga fråga som viktiga nycklar till fortsatt arbete mot våld i nära relation.