I denna studie utforskas gestaltningen av hustrurollen i Khaled Hosseinis roman Tusen strålande solar, med fokus på de kvinnliga huvudpersonernas livssituationer i relation till giftermålens och hustrurollens karaktär. Genom en innehållsanalys av romanen och tillämpning av det teoretiska ramverket Det andra könet av Simone de Beauvoir, analyseras hur huvudkaraktärerna, Mariam och Laila, navigerar genom traditionella förväntningar och utmanar förtryckande strukturer i Afghanistan. Genom att utforska deras erfarenheter och val, strävar studien efter att öka förståelsen för de sociala och kulturella normer som styr deras liv i relation till samhället. Vidare diskuteras romanens didaktiska potential för att främja interkulturell förståelse och diskussioner i en svensk undervisningskontext. Genom att belysa dessa teman och karaktärers komplexa dynamik bidrar studien till en fördjupad förståelse av kvinnors position och handlingsutrymme i samhället.

Kvinnor är en minoritet inom entreprenörskap och står inför hinder som underminerar derasförutsättningar inom företagande, vilka grundar sig i en maskulin norm som dominerar bildenav en entreprenör. Denna studie utforskar uppfattningar om vad som utgör idealtentreprenörskap, utifrån ett kvinnligt entreprenörskapsperspektiv. För att fånga uppfattningarom idealt entreprenörskap har intervjuer genomförts med kvinnliga entreprenörer i Sverige. Genom att kategorisera respondenternas uttalanden utifrån maskulina eller feminina attribut,bidrar studien till en djupare förståelse för hur uppfattningar om idealt entreprenörskapförhåller sig till den maskulina normen. Resultaten visar att studiens respondenter uppfattaren ideal entreprenör som androgyn, det vill säga som besittande av både feminina ochmaskulina attribut. Betoningen av feminina attribut som värdefulla inom entreprenörskaptrotsar den maskulina normen, samtidigt som framhävandet av maskulina attributreproducerar den. Genom att lyfta kvinnors perspektiv bidrar studien till en ökadmedvetenhet om behovet av att främja jämställdhet inom entreprenörskap.

Jämställdhet handlar enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det centrala målet för Sveriges jämställdhetspolitik är dessutom att kvinnor och män ska ha lika rättigheter att forma sina egna liv och kunna påverka samhället i stort. För att kunna uppnå målet har regeringen satt upp sex delmål, varav ett innebär att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor (SCB 2022, s 3). År 1993 undersökte Holmberg dynamiken mellan mäns överordning och kvinnors underordning bland unga, jämställda par i Sverige. Med Holmbergs studie i åtanke blev vi nyfikna att undersöka hur fördelningen av hemarbete hos par som bor tillsammans ser ut idag, drygt 30 år senare. Uppsatsens syfte är undersöka hur synen på och fördelningen av hemarbete i heterosexuella parförhållanden som delar hushåll har förändrats och om det finns någon skillnad av fördelningen av hemarbete i olika generationer. Även vad som vara manligt och kvinnligt bland de olika generationerna kommer att undersökas och om det har någon påverkan när det gäller fördelningen av hemarbete. Vi kommer också undersöka om hemarbetet har någon betydelse för balansen mellan privatliv och arbetsliv.  För att kunna besvara studiens frågeställningar redovisas begrepp som jämställdhet, normer, genus och generation under studiens teoretiska referensram. Kortfattat kan normer beskrivas som en accepterad standard alternativt ett beteende eller ett sätt att göra någonting på som de flesta människor kommit överens om är rätt (Cambridge Dictionary, 2024). Det kan alltså förklaras som det normala i samhället. Genus beskriver Johansson och Lalander (2018, s.65) som de förväntningar som finns kopplade till kön. Enligt författarna är genus socialt konstruerat och skapat genom interaktion mellan människor. I samband med redovisningen av genus presenterades även två olika genusteorier; habitus och genussystemet. Även begreppet Work-Life balance presenterades, vilket vi har valt att benämna som balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även olika definitioner av begreppet generation har presenteras och den koppling som finns mellan ungdomsgenerationen och samhällsförändringar. Även Holmbergs studie från år 1993 presenteras mer ingående under detta kapitel.  Med hänsyn till studiens syfte och för att få en djupare förståelse valde vi att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer och dagböcker. Totalt genomfördes åtta användbara intervjuer med respondenter tillhörande olika generationer. Med hjälp av den teoretiska referensramen kunde vi sedan analysera och diskutera studiens resultat. Resultatet indikerar på att det fortfarande finns ett existerande genussystem mellan det manliga och kvinnliga könet som påverkar fördelningen av hemarbete. Resultatet visar även att fördelningen av hushållsarbete påverkas av individernas Work-life balance, inte minst hos studiens två äldre par och deras berättelse om hur det var under deras uppväxt och arbetsliv. Det är även tydligt att fördelningen av hemarbete varierar mellan generationerna, men främst kan vi dra slutsatsen att fördelningen skiljer sig över tid. Avslutningsvis har en diskussion förts angående resultaten av studien samt dess styrkor och svagheter. Diskussionen avslutas med att föreslå potentiella framtida forskningsområden.

Det finns mycket statistik som visar att könssegregerade yrken finns kvar än idag. Vi ville med denna studie undersöka av vilka anledningar könssegregerade branscher uppkommer och hur arbetsgivare förhåller sig till detta. Syftet med studien var att få en ökad förståelse kring varför det finns tydliga könsuppdelningar, och om samhället har varit en del i att skapa en ojämn könsfördelning i flera branscher. För att få en mer nyanserad bild av problemet valde vi i denna kvalitativa studie att inrikta oss på byggbranschen och förskolebranschen. Genom semi-strukturerade intervjuer hade fyra respondenter möjligheten att berätta sina erfarenheter och upplevelser i branschen. Vi fann då att normer, kultur och värderingar i samhället var en gemensam faktor som påverkat till att könssegregerade yrken fortsätter att existera.

I studien granskas barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Materialunderlaget ärhämtat från Folkbibliotekens mest utlånade böcker för ålder 6–9 år i Gävleborg, somdärmed utgör vårt geografiska område. Syftet med studien är att belysa vilka normersom representeras i barnlitteraturen och på vilket sätt. Tanken är att detta kan bidra tillen ökad medvetenhet hos lärare som arbetar i skolan. Metoden för studien ärinnehållsanalys och semiotisk analys där vi med inspiration från Salmson (2021)konstruerat analysscheman. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i detintersektionella perspektivet och det normkritiska perspektivet. Vi undersöker även omdet normbrytande framställs normaliserande eller problematiserande. Resultatet avstudien visar en brist på mångfald i den valda barnlitteraturen, främstfunktionsvariation, kroppsformer samt etnicitet och religiös tillhörighet.

Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik. / This casestudy investigated students’ perceptions of their mathematics classroom where their teacher actively tried to change her teaching as suggested by the Swedish National Agency, Skolverket. Students' perspectives provide access to information which could deepen understandings about what is needed if major changes in teaching practices in mathematics is to be successful. The research focuses on the tensions that arise from the differences between students' perceptions and intentions of the teacher. The tensions could be expressed explicitly by the participants, but at times also implicitly. Tensions that were implied are called po-tential tensions. Potential tensions appeared when students' perceptions about what mathematics teaching should be, based on their understandings of traditional mathematics teaching, restricted their possibilities for interpreting the teacher's intention for her teaching. Thus, hidden tensions may result in a hidden resistance to the new teaching practices which impedes their acceptance. For the student to be able to accept the teacher's invitation to participate in changing teaching practices, requires an understanding that it involves both new socio-mathematical norms and social norms. Participation in an ongoing practice filled with reform-adapted teaching methods does not necessarily mean that students have accepted the new practices as being appropriate mathematics teaching. Instead, new norms must be actively negotiated. To bring about change, the teacher must not only challenge but also understand students' perceptions of school mathematics and classroom norms. Knowledge of the tensions thus becomes an asset for the development of new teaching practices.

This thesis is written with the intent to draw attention towards two of the gendernorms that affects us all while living in today’s society. By looking closer to the books, songs and stories children have access to and by both observing and interviewing teachers, I try to raise the knowledge of how the heteronorm and cisnorm are being challenged in the two preschools participating in this thesis. Both preschools are located in Sweden and the two persons I have interviewed are both preschoolteachers. I analyze the result of my research from a perspective that criticizes societal norms and has roots in both French post structuralism and queer theory. I also put my result in comparison to previous studies done by other researchers. My result shows that most of the books, songs and stories that children have access to in preschool are cisnormative and heteronormative and one of the teachers I have interviewed say that they don’t have enough knowledge about norms while the other teacher says that they have gotten enough knowledge about norms through in-service training. This thesis verifies, through my presentations of previous research and my own research, that our society is steeped in these two norms.

Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera interaktion mellan pedagoger och barn på en fritidshemsavdelning med fokus på maktförhållanden. Som empirisk grund för arbetet ligger de observationer vi har gjort på ett fritidshem. För att analysera våra observationer har vi använt oss av positioneringsteori och intersektionell teori.En av studiens slutsatser är att olika pedagoger positionerar sig själv och barnen på olika sätt. Vi lyfter fram exempel på fyra olika pedagogpositioner. Dessa kallar vi en auktoritär, en kommunikativ, en närhetsskapande och en fostrande pedagogposition. Studien visar vidare att pedagogerna återkommande utmanar överordnade, underordnade och likvärdiga positioneringar bland barnen. Vi kallar detta för pedagogiska repositioneringar, och vi tolkar det som ett sätt att försöka utjämna ojämlika förhållanden i barngruppen. Olika kategoriseringar som kön, ålder och etnicitet verkar spela roll för vilka positioner som finns tillgängliga både för barn och pedagoger. Ytterligare ett resultat av studien är att kulturella berättelser, så kallade storylines, ofta verkar utgöra ramar för vilka handlingar och tolkningar som är tillgängliga för de inblandade. Dessa kan verka begränsande och befästande av positioner. / The purpose of this study to analyze interaction between educators and children at an after- school programme, focusing on power relations. To create the empirical data for this Bachelor's thesis we have performed observations at one after- school programme. The theoretical framework we used for the analysis is a combination of positioning theory and intersectional theory.Among our results we find that different educators position themselves and the children in different ways. We present and discuss four main pedagogical positions for educators that we identified in our field work. These are: an authoritarian educator position, a communicative educator position, an intimacy creating educator position and a fostering educator position. The study showed that the educators recurringly challenge superior, equal and subordinate positions among the children. We choose to call this phenomena pedagogic repositioning. It is understandable as an intent to remediate unequal relationships between children. In the study patterns emerge of how categories such as gender, age and ethnicity has importance for a person's available positions and repertoire of actions. Another result is that cultural stories called storylines often limits the actions and interpretations of the studies’ participants.

The aim of this study is to examine how norms about gender are constructed in the meeting with the library user as experienced by the librarian, with a focus on recommendation of books as a social practice. Questions that the study asks are if the librarians experience that norm critical notions are expressed in the meeting with the user, if the book recommendation as a social practice can strengthen and/or challenge norms and if the library as a room, what it contains and how it is structured, can affect the book recommendation as a social practice where norms are constructed or questioned. The study conducts interviews with six librarians who work with children’s literature, and parts of the interviews were done while walking through the children’s section at the participants libraries to respond to the question about how the room affects the book recommendation as a social practice. The theoretical framework that has been used consists of Connell’s theory about masculinity and Hirdman’s theory about the gender system and its gender contract. The results of the study shows that norms about gender are constructed in the book recommendation meeting with the library user, as experienced by the librarian, and it exists a gender contract at the library that contributes to reproduce a distinction between boys and girls. In the analysis a masculine reading hierarchy-model with three stages are presented, to understand how masculinity norms and the gender system affect boys reading habits, but also how the library room can affect it.

Purpose - This thesis investigates how London art museums work to deconstruct heteronormative filters. The aim is to study how museums relate to LGBTQ content, and the influence of internal power structures. I have chosen to focus on the Victoria & Albert Museum, the Wallace Collection, and the British Museum.  Method - To answer my questions, I interview eight individuals who work with LGBTQ content in museums. I am also doing some activity-based observations during several LGBT History month events. Analysis - The qualitative data collected through interviews and observations will be analyzed and presented in case studies. I apply an intersectional perspective, and a critical theoretical method, encompassing queer theory. Findings - The findings show that museums are slowly incorporating more LGBTQ content and perspectives. This may be due to changing social norms as well as a conscious effort to address various target audiences to diversify visitor demographics. The current focus is on visibility. Ideally, this will encourage updating terminol- ogy in databases and galleries, staff training, policies explicitly supporting LGBTQ content and LGBTQ staff, increased online presence, publications, and community co-creation, to name some aspects. Museums still think of LGBTQ interpretation as optional. People often work with these efforts in their spare time. Increasingly, the legacy of these events is being evaluated, as well as how museum terminology can become more inclusive. There are no coordinated efforts shared by the museums, but they often look to each other for inspiration.  Originality/value - Previous research on LGBTQ museum projects has not evaluated their legacy. There hasn't been any particular focus on LGBTQ perspectives in art museums. I am taking into account aspects of gender and queer theory, discussing the act of labelling as a means to exercise power through language. Paper type - Two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syfte - Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra de insatser som tre konstmuseum i London, Stor- britannien, gör för att dekonstruera heteronormativa filter. Målet är att observera hur olika museum jobbar med HBTQ som tema och innehåll. Jag studerar vem det är som initierar normkritiska projekt på museerna, samt de maktstrukturer som projekten anpassar sig efter. Metod - Jag intervjuar åtta individer som på olika sätt jobbar med HBTQ på museum. Därtill företar jag mig ett antal aktivitetsbaserade observationer. Analys - De kvalitativa data som insamlats genom intervjuer och observationer analyseras utifrån ett intersek- tionellt perspektiv. Teori och metod inspireras även av kritisk kulturteori samt queerteori. Resultat - Resultaten visar bland annat att samhälleliga förändringar och besökarfokus öppnar upp för HBTQ- teman på museer. Synlighet ligger för närvarande i fokus. Detta kan utvecklas till arbete med t.ex. normkritisk personalutbildning, uppdaterade museipolicydokument som inkluderar HBTQ-fokus och skyddar HBTQ- personal, mer inklusiva etiketter och databaser, samt medskapande i dialog med olika sociokulturella grupper.  Värde - Tidigare forskning fokuserar på teoretiska utgångspunkter, och har sällan utvärderat existerande HBTQ- museumprojekt. Konstmuseum och HBTQ har inte heller specifikt utvärderats utifrån ett normkri- tiskt/intersektionellt perspektiv som involverar kritisk teori och queerteoretiska aspekter. Typ av uppsats - Tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, biblioteks-, samt musei- och kulturarvsvetenskap.