Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

För kvinnor innebär en graviditet en tid av såväl fysiska som psykiska förändringar. Dessa förändringar är naturliga och försvinner oftast efter förlossningen. De plötsliga kroppsliga förändringar som sker i en gravid kvinnas kropp leder ofta till att kvinnan känner att hon förlorar kontrollen över kroppen. Samtidigt håller omgivningen kvinnan ansvarig för att kontrollera hennes gravida kropp så att den är i linje med de normer och ideal om kroppen som finns i samhället. Uppsatsen undersöker hur gravida kvinnor förhåller sig till samhällets normer och ideal om en vacker gravid kropp. Materialet till studien utgörs av observationer och analys av två diskussionsforum på populära mötesplatser för gravida och en tidning som inriktar sig på graviditet. Resultatet visar att kvinnor redan i ett tidigt stadie av graviditeten bygger upp bilder och förväntningar över den gravida kroppen som ett resultat av hur media framställer en gravid kropp. De kvinnor som upplever stora kroppsliga förändringar ger ofta uttryck av besvikelse, frustation och skam över att inte lyckas leva upp till sina egna förväntningar och förväntningar som de uppfattar att omgivningen har på deras gravida kropp.

The aim of this study was to gain a better understanding of possible foster families’ views on fostering a child and what they consider to be important factors for deciding whether or not to become a foster family. The studys result is based on five semi-structured interviews with persons whom have an interest for becoming foster families and the findings were analyzed by using a norm theory. The way that the interviewed people described their views on fostering a child could in the analysis be seen as a result of different norms and they often described the ideal foster family based on either their own family or the nuclear family.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom beslut gällande omedelbart omhändertagande med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), skiljer sig utifrån kön. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i de ungas livsbakgrunder, som resulterat i beslut om omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU. Vi ämnar att uppfylla studiens syfte med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka beteenden och händelser leder till beslut om omedelbart omhändertagande för de unga? Hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv?  2) På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur pojkars och flickors beteende och problematik beskrivs och bedöms i beslut enligt 6 § LVU? Metoden som har använts tillhör den hermeneutiska traditionen och är en textanalys formulerad av Lennart Hellspong och Per Ledin. Teorierna vi använt oss av är dels genusteori utifrån Judith Butler och denna kompletteras med de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i besluten gällande flickor och pojkar. Skillnaderna är dels att de utifrån kön omhändertas på grund av olika beteenden, där pojkarna framför allt har problem som brottslighet och missbruk, medan flickornas problem snarare handlar om destruktivitet och miljön de befinner sig i. Vidare skiljer sig även formuleringarna utifrån kön, där pojkarnas beteenden är mer explicit beskrivna, medan flickornas beslut upplevs mer vaga och implicita i sina formuleringar. / The purpose of this study is to examine whether and if so, what the reasons behind the decisions on immediate custody under the Care of Young Persons Act (CYPA), differs by gender. The purpose of this study is also to examine the similarities and differences in young people's life backgrounds, which resulted in the decision on immediate care order under § 6 CYPA. We intend to examinate this using the following questions: 1) What behaviors and events leads to the decision on immediate custody of the young? How can these be understood from a gender perspective? 2) How are the similarities and differences in boys' and girls' behavior and problems described and evaluated in the decision regarding § 6 CYPA? The method used belongs to the hermeneutic tradition and is a text analysis formulated by Lennart Hellspong and Per Ledin. The theories we have used is partly based on gender theory by Judith Butler which is complemented by the theory concepts norms and deviant behavior. The result shows that there are both similarities and differences in decisions concerning girls and boys. The differences are that depending on gender the young are beeing taken in to immediate custody because of different behaviors, where the boys especially have problems like crime and abuse, while the girls' problems rather are focusing on the destructiveness and the environment they find themselves in. Furthermore, we also found different formulations based on gender. The boys' behavior is more explicitly described, and the girls' decisions are perceived more vague and implicit.

This essay has the purpose to explore what awareness women in their professional lives have over how the choices they make affect their pension. Together with the reasoning behind the choices who will later affect their economy in old age retirement. Through connections with staff at a kindergarden I found women who unconstrained choose to be apart of the study, consisting of women in working age in a relationship and they all had children. It was my intention to make a qualitative interview study where I interviewed women to get their thoughts and how they act in certain situations during their professional life. After I had conducted the interwiews I noticed that the results could be seen in relationship to norms and values in socitey. By using a norm theory the answers could be analysed and the norm that was constructed by the women was highlighted. As a complement to the norm theory i used a gender theory to explain why these women took those actions whom was highlighted in these interwiews. The act that was highlighted was that women take more parental leave than men which research proves affects womens economic in retirement negative and the norm that could be constructed was that men work full time.

This study is about the assessment of foster care families and what´s considered a suitable foster care home. It is a comparative study between two welfare countries, Sweden and Australia. The study aims to increase the understanding of social workers assessment on foster care families and examines what a suitable foster care home looks like for a few social workers in each country. The study was carried out through five qualitative interviews, three of them in Sweden and two of them in Australia. With a social constructivist theory the result was carried out and analysed. The result of the study shows differences in the way social workers in each country talk about the suitability of a foster carer. In Australia the social workers that participated in the study spoke about a suitable foster family as a family that is safe and can provide a safe environment. In Sweden the social workers spoke about a suitable family as a secure and stable family. The result of the study also shows similarities between the two countries, as an example the nuclear family is still the norm and other family structures are exceptions of the norm.

Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

The purpose of this thesis is to reveal the age-related norms which control the process of making public archives accessible. It focuses on physical access and visitors at the physical archival institutions. More specifically, it examines which groups are not included in the archival institutions’ target groups and why this is the case, the archival employees’ views on visitors’ needs and the archival institutions’ action space regarding the process of making archives accessible. The theoretical framework for this thesis is a combination of a norm critical and an intersectional perspective. The main method used is qualitative interviews with employees at archival institutions. Two different archival institutions have been examined, which are both departments of public authorities. The main result of the thesis is that there exist normative systems within the archival institutions which favour elderly people and people within the academic world. Age also matters less for people within the academic world. Accordingly, people outside of these groups can be regarded as non-target groups. Factors which can contribute to exclusion are also non-western origin and to be occupied at daytime. The explanations to why some groups are excluded are lack of resources and knowledge, a reactive approach, and the institutions’ opening hours. Regarding visitors’ needs, many visitors need help searching for material and formulating their needs, which they can also expect to be helped with. Needs which the archival employees can not satisfy are extensive reading of handwriting or carrying out research for the visitor. In general, it seems that people within the archival institutions’ target groups are more likely to get the exact help they need. The archival employees have a relatively great action space when it comes to making archives accessible, as the policy documents don’t mention this activity in detail. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking?  The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today. The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called  ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.