This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

IFRS 3 – Rörelseförvärv antogs 2005 i syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten för börsnoterade företag. Utfallet blev däremot att andelen goodwill ökade i stora svenska börsnoterade företag, vilket anses medföra en försämrad transparens i de finansiella rapporterna. Företag med ett lägre börsvärde tenderar att ha färre externa intressenter som ställer krav på genomlysningen av de finansiella rapporterna. Syftet med denna studie är därför att jämföra hur redovisningen skiljer sig åt avseende immateriella tillgångar vid rörelseförvärv mellan små och stora företag noterade i Sverige. 73 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq First North Premier har bearbetats och sammanställts. Resultatet har sedan jämförts mot tidigare studier genomförda på stora börsnoterade företag. Studiens resultat visar på att små noterade företag i jämförelse mot stora noterade företag: redovisar en större andel goodwill av köpeskillingen, specificerar i mindre utsträckning vad de förvärvade immateriella tillgångarna består av och har en större andel goodwill i relation till totala tillgångar. Däremot visar resultatet att det inte råder någon större skillnad mellan små och stora noterade företag när det gäller nedskrivning av goodwill. Ett förslag på framtida forskning som uppsatsförfattarna bedömer relevant är en kvalitativ forskningsansats som undersöker hur externa intressenter ställer sig till en hög andel goodwill respektive identifierbara immateriella tillgångar i företags balansräkningar.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka. En annan fråga vi ämnar besvara är om en värderare tillämpar olika värderingsmodeller vid värdering av ett noterat respektive onoterat företag. Vårt syfte är att genom att granska hur professionella värderare utför en värdering, skapa en ökad förståelse för ämnet företagsvärdering. Synnerligen vill vi att läsaren ska förstå hur en värderingsprocess av noterade och onoterade företag ser ut i praktiken samt vilka skillnader som kan förekomma under dessa processer. I den teoretiska referensramen används begrepp som fundamental analys, noterade och onoterade företag, strategisk analys, redovisnings analys, finansiell analys samt värderingsmetoder. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. Empirikapitlet innehåller resultat av fyra semistrukturerade intervjuer vi genomförde med korrespondenter kunniga på området. I analys kapitlet relateras intervjuresultaten till den teoretiska referensramen vilket skapar underlag för våra slutsatser. Avslutningsvis lämnar vi förslag på vidare forskning inom ämnet.I det stora hela förekommer det inga större skillnader mellan noterade företags värderingsprocess och de onoterade företagens värderingsprocess. Inte heller skiljer sig värderingsprocessen avsevärt mycket i praktik jämfört med teorin. Dock används substansvärdeberäkning och avkastningsberäkning i onoterade bolag medan relativvärderingen används i högre utsträckning i noterade företag. / Uppsatsnivå: D

Ämnet hållbarhet är idag mer aktuellt än någonsin. Många företag tar ansvar för sin påverkan på omgivningen och detta ansvar har kommit att bli en del av den externa rapporteringen. Företags hållbarhetsrapportering har traditionellt varit frivillig och det har tillämpats självreglering. I kontrast till de noterade företagens avsaknad av regler har svenska staten, genom införandet av en ägarpolicy, ställt upp krav på de statliga företagen. Kraven innebär att de statliga företagen ska agera föredömligt inom hållbart företagande och hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Syftet med denna studie har varit att utifrån GRI:s kvalitativa egenskaper gällande hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet undersöka skillnader mellan noterade och statliga företags hållbarhetsupplysningar inom de områden som stadgas i ÅRL 6 kap 12 § 1 st. Vår studie är komparativ och vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Bedömningar har gjorts av 21 noterade och 21 statliga företags hållbarhetsrapportering. Med en egenutvecklad modell för bedömning av skillnader i informationskvalitet, har vi kunnat uppfylla studiens syfte och besvara vår forskningsfråga: Vilka skillnader i hållbarhetsrapporteringens informationskvalitet kan identifieras mellan noterade och statliga företag? Studiens resultat visar att de statliga företagens hållbarhetsrapportering genomgående uppvisar en högre informationskvalitet än noterade företag. De största skillnaderna som identifierades var att de statliga företagen i en avsevärd större utsträckning efterföljde internationella ramverk och riktlinjer samt att de lät sin hållbarhetsrapport genomgå en oberoende extern granskning. Den reglering som statliga företag omfattas av verkar leda till en högre informationskvalitet i hållbarhetsrapporteringen än vad självreglering gör. Studiens teoretiska bidrag är en modell som möjliggör en bedömning av informationskvalitet i företags hållbarhetsrapportering och en kartläggning av skillnader mellan noterade och statliga företag. Även praktiker kan ha nytta av vår kartläggning som visar att noterade företag kan öka sin informationskvalitet genom att efterfölja internationella ramverk samt låta rapporteringen bli externt granskad. / The subject of sustainability is today more current than ever before. Many companies take responsibility for their impact on the environment and this responsibility has become part of the external reporting. Corporate sustainability reporting has traditionally been voluntary and subject to self-regulation. Contrary to the lack of rules for listed companies, the Swedish state has imposed demands on state-owned companies through the introduction of an ownership policy. The requirement means that state-owned companies should act exemplarily in sustainable business and report sustainability in accordance with GRI's guidelines. The purpose of this study has been to investigate differences between listed and state-owned companies' sustainability information quality in the areas defined in ÅRL 6 kap 12 § 1 st, based on GRI's qualitative characteristics regarding sustainability reporting. Our study is comparative and we have used a qualitative content analysis with quantitative elements. Assessments have been made of 21 listed and 21 state-owned companies' sustainability reporting. With a self-developed model for assessing differences in information quality, we have been able to fulfil the purpose of the study and answer our research question: What differences in sustainability reporting information quality can be identified between listed and state-owned companies? The results of the study show that the sustainability reporting of state-owned companies contains a higher information quality than listed companies. The major differences identified were that the state-owned companies complied with international framework and guidelines to a significantly greater extent and let their sustainability report be subject for independent external auditing. The government-controlled regulation seems to lead to a higher information quality in sustainability reporting than self-regulation. The theoretical contribution of the study is a model that enables an assessment of information quality in sustainability reporting and a mapping of differences between listed and state-owned companies. Practitioners may also benefit from our study, which shows that listed companies can increase their information quality by following international frameworks and allowing the reporting to be externally audited.  This thesis is written in Swedish.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.