Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka skillnader och likheter som uppkommer i gitarrelevers reflektioner kring metoder och svårigheter i arbetet med att läsa noter. Jag har därför valt att studera ett antal gitarrelever som får instrumentalundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Deras metoder problematiseras samtidigt som jag försöker få en bild av hur eleverna förstår och använder sig av notläsning. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer kombinerat med ett experiment kopplat till notläsning. För att kunna beskriva och analysera gitarrelevernas metoder, svårigheter och uppfattningar om notläsning har jag använt fenomenografi som teoretiskt perspektiv. Studien redovisar intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att elever som relaterar notbilden till en skala med en tydlig position på gitarrhalsen har ett bättre flöde i notläsningen i motsats till elever som behandlar tonerna individuellt. Notläsningen blev dessutom riktigt bra och effektiv när detta kombinerades med tydliga analytiska metoder. Det gick också bra för de elever som hade fått tydliga tips och strategier med sig från lärare. I resultatet framgår det också att samtliga elever uppfattar noter som någon form av kommunikation eller språk.

Denna studie har undersökt tre musiklärarstudenter med en oskolad bakgrund inom rockmusik; deras övningsvanor och övningsmetoder, introduktion till musiken, upplevelse av musikundervisning, och syn på sin egen förmåga. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Två av deltagarna är elgitarrister, och den tredje är elbasist. Alla är män i åldrarna 20-30 år och har minst 10 års erfarenhet av att spela elgitarr. De tog själva initiativet att börja spela musik efter att ha blivit inspirerade av rockmusik, ”rockstjärnor”, och uppfattningen om musik som ”coolt”. De tycks ha drivits främst av glädje, fascination, samhörighet, och av att rockmusiken och dess tillhörande instrument möjliggjorde tillfredställande ensemblespel på ett enkelt och lättillgängligt vis. Deltagarna har uttryckt att de än idag behöver uppleva en musikalisk autenticitet och en genuint intresse för att övning och musikutövande ska bli tillfredställande. Detta tycks ha lett till att de idag oftast övar genom att lära sig nya låtar, och använder repertoarinlärning som ett ”ramverk för övning”. Teknik och annan övning sker vid behov, och oftast när en utmaning uppstår i repertoarinlärningen. För deltagarna har omställningen till formell musikundervisning på många sätt varit svår, och inneburit problem med motivation och regelbunden övning. Det tycks även ha påverkat synen på deras förmågor, och medfört känslor av otillräcklighet. Värst var dessa effekter för gitarristerna i studien, och basistens svar stod ofta i kontrast till gitarristernas även om de överlag hade en väldigt liknande musikalisk bakgrund och vardag. Basisten föredrog vissa andra övningsmetoder, såg inte någon skillnad på att spela och att öva, och hade en mer positiv syn på effektiviteten i sin övning och sin notläsningsförmåga. Gitarristerna däremot ansåg sin notläsningsförmåga som undermålig, och föredrog att använda sitt gehör vid repertoarinlärning. De gjorde tydlig skillnad på övning och att spela, och beskrev ohållbara övningsrutiner som motiverades av yttre faktorer som läxor från skolan. För deltagarna introducerades notläsning först i gymnasieåldern, och det verkar ha varit en större utmaning för gitarristerna än för basisten. Denna sena introduktion kan ha lett till att gitarristerna blivit avskräckta från formell undervisning. Eftersom de vid det laget redan hade nått en någorlunda tekniskt hög nivå kan notläsningen i början ha varit alltför komplicerad då gitarren är ett ackordinstrument. Studien har frambringat, och presenterar avslutningsvis ett särskilt framträdande tema om ett fenomen jag har valt att kalla Gitarristsyndromet.

Den föreliggande studien ämnade undersöka sångelevers erfarenheter av att använda noter inom musikämnena på gymnasiet. Problematiken som föranledde studien var att sånginstrumentet sitter inuti människokroppen, vilket gör sånginstrumentet till ett speciellt instrument som kan ha svårare att pricka rätt noterade toner än andra instrument som är utomkroppsliga. Detta leder till att sångare behöver öva och få erfarenheter av att musicera via noter för att lättare kunna känna och pricka de noterade tonerna med hjälp av sina röster. Syftet med studien var att beskriva sångelevers erfarenheter av att använda noter i sitt musicerande. De frågeställningar som använts i studien har berört hur sångeleverna använder noter i sitt musicerande, hur sångeleverna erfarit notskrift som ett komplext redskap i sitt musicerande samt vilken betydelse som noter har för deras musicerande. Frågeställningarna för studien konstruerades efter ett sociokulturellt perspektiv som var den vetenskapliga ansatsen för studien. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med sångelever på en gymnasieskola. Datan analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys där sociokulturella teman bildades, exempelvis i vilka musikaliska hur de använde noter och betydelsen av att kunna använda noter i sitt musicerande. Resultatet visade att sångeleverna använde noter i många av musikämnena i gymnasieskolan, men att det förekom vissa skillnader i notanvändningens omfattning mellan ämnen samt användningen av noter i skolan och på fritiden. Notanvändning var något som sångeleverna förknippade med skolan och noter beskrevs som tråkigt men användbart i musicerandet. Resultatet av studien visade att sångelever helst använde noter när de skulle lära sig ett nytt stycke, men lämnade helst noterna när de lärt sig stycket för att inte bli för låsta vid noterna.

This paper aims (i) to investigate what strategies and methods guitar students at the Swedish aestethic programme use when they play notes after a specific score , and (ii) to find out what they think is easy or hard about reading music. The method of this paper is an experiment combined with an interview with 5 students. The purpose of the interview is to find out what the students think they use for methods and strategies when they play guitar after a score.The purpose of the experiment is to see how they solve the task to play after a notepaper and to compare what they think they do to what they actually are doing. The theory I am using in this paper is Donald Schöns and Bengt Molanders theory about “knowledge in action”. The results show that the many students use different strategies and methods to solve the notebound task. The strategies and methods they use are: a) playing within a so called “box”, b) the use of octaves to find the right tones, c) the usage of open strings, and d) memorizing techniques. They also find it easier to read notes that are close to each other and therefore they think it is harder to read notes that are further away from each other. They also find it harder to read notes that are not in the scale.

Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. I bakgrundskapitlet beskrivs tidigare forskning om notläsning och notskrift. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv, vilket fokuserar på hur människor använder olika tecken för att designa sin kommunikation och sitt lärande. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats med videoobservation som metod. Sex elgitarrlärare på olika kulturskolor har videoobserverats. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och analyserats med fokus på de teckenskapande resurser lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder såväl tal, sång, kropp, instrument, musikaliska termer och ljudande bakgrunder för att undervisa traditionell notskrift och/eller tabulatur till eleverna. I diskussionen berörs två övergripande undervisningssätt som har lyfts fram hos lärarna: en traditionell notbunden och musikteoribaserad undervisning och en tabulatur- och gehörsbaserad undervisning. / The study aims to gain insight into how guitar teachers working to get their students to learn musical notation. In the background chapter, previous research in music reading and notation is shown. As a theoretical basis the design theory perspective is used, which focuses on how people use different characters to design their communication and learning. The study is based on a qualitative research with video observation as method. Six electric guitar teachers at different arts schools have been observed using video recording. The recorded material was then transcribed and analysed with a focus on the character-building resources teachers use in their teaching. The result shows that teachers use speech, voice, body, instrument, musical terms and sounding backing tracks to teach traditional music notation and/or tablature for students. In the discussion two comprehensive teaching methods that have been highlighted by the teachers is discussed: a traditional sight-reading and music theory based teaching and a tablature and ear based instruction.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att undersöka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur olika resurser hanteras, samt hur progression i lärandet har varit. Det framkommer att jag under denna period har lärt mig att läsa a-vista bättre än innan. Jag använde mig av kroppsliga resurser i ganska stor utsträckning då jag övade a-vistaläsning. I diskussionen beskriver jag utifrån det designteoretiska perspektivet hur förutsättningarna utifrån den valda boken har varit, samt vilka resurser som användes vid lärandet. / The purpose of this study is to find out if it is possible to become better at sight-reading melodies during a shorter period, in this case eight weeks with 15 minutes of daily training. With a video recorder, I have documented a selection of daily training sessions based on a book that specifically focuses on sight-reading melodies. Furthermore, I have written a logbook to document my personal experiences during the process. Theoretical perspective is design theory. The results shows how different resources are handled, and the learning progression of the process are described. It appears that I during this period, have become better at sight-reading melodies and it is also clear that I use bodily resources quite a lot while practicing sight-reading. Lastly, in the last chapter I discuss the preconditions given by the book and what resources that has been created during my learning period.

I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna. Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut läsning av text även är applicerbara på notläsning. I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.

Föreliggande studie syftar till att undersöka musiklärares egna erfarenheter kring notanvändning i musikundervisning och vilket syfte noterna har i deras undervisning. Syftet har undersökts genom intervjuer med fem olika lärare på gymnasiet, detta för att få reda på deras tankar och erfarenheter kring notburen undervisning. Studien är grundad i teorin fenomenografi, vilket även har använts som analysmetod. Fenomenografi syftar till att finna kvalitativt skilda sätt att förstå ett fenomen. I denna studie har teorin använts som ett sätt att finna kvalitativt skilda sätt att använda noter i undervisningen. Analysen visade tre skilda sätt; noter som stöd för gehör, notanvändning för inlärning och noter som lärandeobjekt. Vidare undersöktes även lärarnas beskrivningar kring hur de önskar sig kunna arbeta med noter men även möjligheter och problem med notburen undervisning. Lärarna beskrev många problem och inte så mycket möjligheter. Till exempel trodde flera lärare att notburen undervisning kunde göra så att eleverna tappade intresset för musikundervisningen.

I följande studie kommer jag redovisa resultatet ifrån den självstudie som jag har bedrivit i syfte av att utforska huruvida min instuderingsprocess skiljer sig utifrån jazz- och klassisk repertoar på instrumentet kontrabas. Studien redovisar även hur jag erhåller och nyttjar den instuderade tekniken och materialet i de givna jazz- och stråkorkestertillfällena, samt om hur instuderingen skiljer sig i den mån av tidigare erfarenheter kunskaper. Studien tar form utifrån hur jag som erfaren jazzbassist instuderar och spelar i stråkorkester som novis i den miljön, samt hur jag fördjupar mitt instuderande till jazzensemblerna. I syfte att studien har ett stort fokus på instudering och ensemblespel så diskuteras även huruvida de olika ensemblekulterna skiljer sig i mån av styrning, inflytande och uttryck. Arbetet bearbetas genom videodokumentation som sker under instudering- och övningspass, samt ensembletillfällen. Matrealet bearbetas sedan genom transkription och analys där matre- alet kategoriseras efter olika kategorier i syfte att besvara mina frågeställningar. Arbetet utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där med har ett fokus på hur jag brukar kunskap och artefakter i olika kulturer och miljöer, samt hur jag lär mig utifrån de olika ensembleformerna. Resultatet i arbetet visar hur notläsningen i stråkorkestern är direkt kopplat till mitt gehör, och genom instudering av notmatrealet så betingas mitt gehör till min psykomotorik. Studien visar även huruvida mina bristande tekniska förutsättningar med redskapet stråken bidrar till att jag flyttar blicken ifrån noten till stråken, vilket får konsekvenser i mån av flöde och koncentrat- ion i spelandet. I mån av det musikaliskt flöde som befinner sig i orkestern så underlättas not- läsningen genom ensemblens harmoniska samspel och tempo. De olika ensembleformerna vi- sar sig skilja sig markant i mån av styrning och inflytande vilket kan kopplas till de ensemb- lernas skillnader i mån av storlek. Studien redovisar även hur brukandet av andra instrument bidrar till en större uppfattning av repertoaren till jazzensemblen, vilket får positiva fördelar i mån av gehör, improvisation och formkänsla. / In the following study I will report the results from the self-study i have conducted in order to explore whether my study process differs based on jazz and classical repertoire on the instru- ment double bass. The study also reports whether I obtain and use the studied technique and the material in the given jazz and string orchestra occasions, and how the study differs to the extent of previous experience knowledge. The study takes the form of how I, as an experienced jazz bassist study and play in string or- chestras as a novice in that environment, and how I deepen my study of the jazz ensembles. In order that the study has a great focus on study and ensemble play, it will also be discussed whether the different ensemble cultures differ in terms of control, influence and expression. The work is processed through video documentation that takes place during study and practice sessions, as well as ensemble occasions for the purpose of follow-up. The video documentation will be processed through transcription and analysis where the material is categorized according to different categories in order to answer lesser questions. The work is based on a socio-cultural perspective and with a focus on how I use knowledge and artifacts in different musical cultures and environments, and how I learn based on the different ensemble forms. The result of the work shows how the note reading in the string orchestra is directly connected to my hearing, and by studying the sheet music, my hearing is conditioned to my psychomotor skills. The study also shows whether less technical deficiencies with the implement strings contribute to moving the gaze from the note to the strings, which has consequences in terms of flow and concentra- tion. As far as the musical flow in the orchestra is concerned, the note reading is facilitated by the ensemble's harmonious interaction and tempo. The different ensemble forms appear to differ markedly in terms of control and influence which can be linked to the differences of the ensem- bles in terms of size. The study also shows how the use of other instruments contributes to a greater perception of the repertoire of the jazz ensemble, which receives positive benefits as far as hearing, improvisation and sense of form are concerned.