I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. / Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.

I denna studie undersöker jag hur rytmläsning och rytmnotation gestaltar sig för instrumentlärare. För att nå studiens syfte gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i olika instrument: två pianolärare, två gitarrlärare, en blåsinstrumentlärare och en slagverkslärare. Resultatet visar att instrumentlärarna använder kroppen, rösten och rytmkort som hjälpmedel för att träna på rytmläsning med nybörjarelever. När det handlar om elever på en mer avancerad nivå utrycker lärarna att rytmerna lärs ut på gehör. Nedskrivning av rytm var inte något som lärarna lade stor vikt på i. I diskussionen analyseras resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv där informanternas svar och val av metoder diskuteras i förhållande till ålder, instrument och sammanhang de undervisar i.

Notskrift används för att dokumentera, kommunicera och läsa musik. Notskrift har traditionellt lästs från papper, men med ny teknik tillgänglig har fysiska papper till viss del bytts ut mot digitala enheter, såsom surfplattor. Fördelar med notläsning på surfplattor kan vara portabilitet, snabb åtkomst, och möjlighet för smidig bladvändning. Möjliga nackdelar kan vara svårigheter att annotera och liten skärmstorlek. Tidigare forskning på området har bland annat berört metoder för bladvändning, digitala notställ och digital semantisk förståelse av noter. Trots rapporter om musikers preferenser relaterat till exempelvis storlek på noterna saknas studier om vilka åsikter och attityder musiker har till fenomenet notläsning på surfplatta och i vilken utsträckning de vill använda det. För att kunna utveckla digitala verktyg som gör nytta för frilansmusiker i det dagliga yrkesutövandet behövs kunskap om hur de använder teknik, vilka förutsättningar som kan underlätta notläsning på surfplattor, och om det finns specifika hinder eller sociala aspekter som påverkar attityder till ny teknik. För att adressera problemet är det av intresse att undersöka attityder kring notläsning på surfplattor. Studiens frågeställning lyder: Vilka attityder har frilansmusiker i en kammarmusikensemble till notläsning på surfplattor? För att undersöka fenomenet genomfördes en kvalitativ “face-to-face survey” på frilansande musiker som är medlemmar i en kammarmusikensemble. I syfte att fånga åsikter, attityder, och känslor genomfördes semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild av respondenterna genomfördes även en kort grundläggande enkätundersökning. De transkriberade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys där egenskaper kodades utifrån den insamlade informationen. Vidare identifierades teman explicit, utan att leta efter något utöver det som har sagts. Detta utfördes med ett datadrivet tillvägagångssätt, där mönster huvudsakligen framkom ur data snarare än analytikernas intressen. De attityder som framkom i studiens resultat kan beskrivas vara övervägande positiva, främst baserat i att surfplattor av musikerna beskrivs ha logistiska och praktiska fördelar såsom portabilitet, snabb åtkomst, och delning. Utöver de positiva attityderna återfanns även negativa attityder, med teman rörande rädsla för tekniska problem, ovana, och svårigheter med bladvändning och annotering. Begränsningar i studien rör studiens korta tidsperiod och att datainsamlingsmetod i stor grad anpassats efter respondenternas tillgänglighet samt att resultatet inte kan anses fullständigt generaliserbart. Tidigare forskning har till stor del berört enskilda aspekter av digitala noter och experiment i kontrollerad miljö. Studien ger nya insikter relaterat till vad musiker upplever i verkliga sammanhang. Resultatet kan vara till nytta för utvecklare av applikationer för notläsning eller tillverkare av tillbehör för bladvändning. / Sheet music is used to document, communicate, and read music. Traditionally sheet music was read on paper, but with new emerging technology physical paper is partly being replaced by digital devices such as tablets. Some advantages of digital sheet music and tablets are described as portability, rapid access, and possibility for easier page turns. Possible disadvantages could be difficulty annotating and small screen sizes. Previous research on the subject has touched on different methods for page turning, digital music stands, and digital semantic understanding of sheet music. Reports about some aspects of musicians preferences, for example regarding size of note staffs are found in the literature, but there is a lack of research on which attitudes and opinions musicians hold regarding reading music from tablets. To be able to develop digital tools that create value for freelance musicians in their daily work, knowledge about how they use technology and which obstacles hinders use. To address the problem it is interesting to explore attitudes towards reading music from tablets among freelance musicians. The research question of this study is: Which attitudes do freelance musicians in a chamber music quartet hold towards reading music on tablets? To explore the phenomenon, a qualitative “face-to-face survey” was performed on freelance musicians that are members of a chamber music quartet. Semi structured interviews were conducted to acquire attitudes, opinions, and emotions. A small questionnaire was also used to get a clear picture of the participants and gather background information. The transcribed interviews were analyzed by first coding interesting characteristics based on the information collected. Furthermore, themes were identified explicitly, without looking for anything beyond what has been said. This is done with a data-driven approach, where patterns emerge mainly from the data rather than the interests of analysts. The attitudes that were held by the participants of the study can be described as mostly positive, based on that tablets were described having logistic and practical advantages such as portability, rapid access and sharing. However, some negative attitudes were found among the musicians, concerning fear of technical problems, unfamiliarity, and difficulty turning pages and annotating. Limitations in the study relate to the study's short time period, that the data collection method was largely adapted to the respondents' availability, and that the results cannot be considered generalizable. Previous research has largely concerned individual aspects of digital sheet music and experiments in a controlled environment. The study provides new insights related to what musicians experience in a real life environment. The result may be useful to developers of music reading applications or manufacturers of page turning accessories.

Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om hur grundskoleelever i musikklass med körprofil i Sverige uppfattar fenomenet notläsning. I bakgrundskapitlet presenteras en kort historik över notskriftens historia, en redogörelse för musikklassen som fenomen samt definitioner av termer som används i detta arbete. Den tidigare forskningen fokuserar på fenomenet notläsning utifrån de särskilda utmaningar som sångare möter jämfört med instrumentalister. Det teoretiska perspektivet fenomenografi ligger till grund för arbetet. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sjutton elever i årskurs åtta från en musikklass med körprofiol har empiriskt material samlats in vilket sedan analyserats med en fenomenografisk dataanalys. Enligt studiens resultat uppfattar eleverna fenomenet notläsning på sex kvalitativt skilda sätt: som ett verktyg för att tillägna sig musik genom att avkoda ett intervall mellan två toner, som ett verktyg för att distribuera och bevara musik över historiska avstånd, som ett verktyg för självständighet och variation i tolkning och framförande utifrån en noterad förlaga, som ett verktyg som möjliggör högre arbetstakt i musikundervisningen, som ett verktyg för överblick i en i övrigt gehörsbaserad personlig inlärningsstrategi, samt som en hämmande faktor för samspel, sångteknik och självförtroende i framförandet av körmusik. Resultatet jämförs med tidigare forskning och möjliga pedagogiska implikationer presenteras. / The purpose of this study is to contribute with more knowledge about how students in a high school music class with choir profile perceive the phenomenon of reading music. In the background chapter, a short account of the history of musical notation is presented, an account of the phenomenon of a music class with choir orientation as the term is used in this study, as well as definitions of terms that are used in this study. The prior research focuses on the phenomenon of reading music from the perspective of the special difficulties that singers experience in comparison to instrumentalists. The theoretical perspective of phenomenography is the basis for the study. Through semi-structured qualitative interviews with seventeen students in eighth grade from a music class with choir profile, empirical data has been collected which has then been analyzed with a phenomenographical analysis. According to the study the students perceive the phenomenon of reading music in six qualitatively different ways: As a tool for learning music by decoding an interval between two notes, as a tool for distributing and preserving music across historical distances, as a tool for independence and variation in interpretation and performance based on a notated source material, as a tool that makes possible a higher work rate in music lessons, as a tool for overview in an otherwise ear-based personal learning strategy, as well as an impeding factor for interplay, singing technique and confidence in the performance of choir music. The results are compared to prior research, and possible pedagogical implications are presented.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.

I det här självständiga arbetet framkommer det att notläsning inte alltid ses som någonting nödvändigt av elgitarrelever på gymnasiet, men det finns vissa tillfällen de värderar det högt. I det här självständiga arbetet undersöks diskursiva uppfattningar och diskursivt innehåll i gymnasieelevers utsagor kring notläsning på elgitarr. Fokusgrupper har använts för att samla in data till analysen. Det teoretiska perspektivet i arbetets analys är diskurspsykologi, vilket används för att tolka hur bakomliggande föreställningar, normer och värderingar formar en diskurs. Att förstå någonting diskursivt innebär att ta hänsyn till att det inom olika kulturella, historiska och andra sammanhang finns olika faktorer som formar vad som anses vara det normativa. Arbetets frågeställningar är ”Hur samtalar gymnasieelever om notläsning på elgitarr?” och ”Hur kan gymnasieelevers förhållande till notläsning på elgitarr förstås diskursivt?”. Resultatet visar på två diskursiva uppfattningar kring notläsning på elgitarr: notläsning och självförverkligande samt notläsning som svårt att lära sig men nyttigt. Resultatet visar att gymnasieelever tycker det är viktigt med notläsning i olika sammanhang. De pedagogiska implikationerna är att anpassa notläsningsundervisning efter elevernas nivå samt att främja motivation och engagemang. / In this study, it is evident that sight reading is not always considered necessary by high school electric guitar students. However, there are certain occasions when they highly appreciate it. This study examines discursive perceptions and discursive content in high school students' statements about reading sheet music on the electric guitar. Focus groups have been used to collect data for the analysis. The theoretical perspective in the analysis of this work is discursive psychology, which is used to interpret how underlying assumptions, norms, and values shape a discourse. Understanding something discursively involves considering that within different cultural, historical, and other contexts, there are various factors shaping what is considered normative. The research questions are "How do high school students discuss reading sheet music on the electric guitar?" and "How can high school students' relationship to reading sheet music on the electric guitar be understood discursively?". The results indicate two discursive perceptions regarding reading sheet music on the electric guitar: sheet music and self-realization, as well as sheet music as difficult to learn but useful. The findings show that high school students find sheet music important in various contexts. The pedagogical implications are to tailor sheet music instruction to the students' level and to promote motivation and engagement.