Akutmottagningen har som uppdrag att handlägga patienter med akuta tillstånd inom olika specialiteter. Ett stort inflöde av patienter, långsamt genomflöde och utflöde skapar långa väntetider och överbelastning kan uppstå. Överbelastning på akutmottagningen kan ge konsekvenser inom flera områden i vårdkedjan. Patienterna riskerar att få sämre vård och längre tid till smärtlindring. Det skapar långa väntetider som i sin tur leder till missnöjda patienter och anhöriga Överbelastning kan även skapa minskad produktivitet och ökad frustration bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning under överbelastning påverkas i sin yrkesutövning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av överbelastning på akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma på två olika akutmottagningar. Intervjuerna transkriberades ordagrant för att därefter analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: att vara sjuksköterska i kaos, patientsäkerhet och att hantera sin situation. Ur sjuksköterskornas upplevelser framkom att de upplevde att miljön på akutmottagningen vid överbelastning påverkades negativt. De önskade mera tid för att skapa ett bra möte med patienten och upplevde att omvårdnaden var svår att hinna med vid dessa tillfällen. De påtalade att sekretessen inte gick att upprätthålla på en överbelastad akutmottagning. Informanterna upplevde att det fanns risker i patientsäkerheten och påtalade tre områden som extra riskfyllda: patienter med låg prioritet och lång väntetid, patienter som väntar på vårdplats och bemanning på akutmottagningen nattetid. Yrkesutövningen påverkades genom ständiga avbrott och de utvecklade med erfarenhet egna rutiner för att göra arbetet effektivt. De upplevde oro över att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter och fick en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskorna uppgav att de fann stöd i sitt team och att de kunde delegera uppgifter och kände sig trygga med att teamet tillsammans oftast kunde hantera arbetsbelastningen. För att förbättra flödet i arbetet önskade de närmare samarbete med primärvård, att läkarna hade en större förankring i teamet och att det fanns fler beslutsmässiga läkare i tjänst samt önskade bli avlastade från administrativa arbetsuppgifter som de upplevde tog tid från patientarbetet. Studien kan således visa på att överbelastning på överbelastning påverkar samtliga omvårdnadsdomäner och även om sjuksköterskorna hade förståelse för patienternas situation kunde de inte alltid uppfylla exempelvis patienternas rätt till sekretess och integritet, vilket skapade samvetsstress. Sjuksköterskornas utvecklade strategier för att underlätta arbetet skapade över tid mer stress och även den erfarna sjuksköterskan upplevde oro för att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter. Att inte få gehör för påtalade brister i patientsäkerhet och arbetets förutsättningar under överbelastning kan skapa en känsla av maktlöshet. Stöd från kollegor och team ger dock möjlighet att ändå uppleva arbetet som positivt och känna en tillfredsställelse. Nyckelord: Akutmottagning; Patientsäkerhet; Sjuksköterskor; Överbelastning / The emergency department is assigned to treat patients with emergency conditions in different specialties. A large influx of patients, slow throughput and outflow creates long waiting times and Emergency department crowding can occur. Emergency department crowding can have consequences in several areas of the patient care. Patients risk getting worse care and longer time for pain relief. It creates long waiting times which in turn leads to dissatisfied patients and relatives. Emergency department crowding can also create reduced productivity and increased frustration among healthcare professionals. Nurses working on emergency reception during emergency department crowding is influenced in their professional practice. The purpose of the study was to describe nurses' experiences of emergency department crowding. The method was a qualitative descriptive interview study with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with six nurses working on two different emergency departments. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed on the basis of a qualitative content analysis. The result is presented in three categories: A crowded workplace, constant concern about patient safety, and strategies to managing the situation. The experiences of the nurses found that they felt that the environment of emergency response at congestion was adversely affected. They wanted more time to create a good meeting with the patient and experienced that nursing was difficult to cope with on these occasions. They argued that privacy could not sustain with emergency department crowding. The informants felt that there were risks in uj,jpatient safety and identified three areas as extra risky: patients with low priority and long waiting time, patients waiting for care in wards and the number of crew at emergency departments at nightshift. Professional practice was influenced by constant interruptions and they developed with experience own practices to make the work efficient. They were worried about missing the deterioration / serious condition in patients and felt a lack of powerlessness. Nurses stated that they found support in their team and that they could delegate tasks and felt confident that the team could most often handle the workload. In order to improve patient flow, they wanted closer cooperation with primary care, that the physicians had a closer foundation in the team and that there were more decision-making doctors on duty and wanted to be relieved from administrative tasks that they experienced took time from patient work. Thus, the study can show that crowding affects all nursing domains and although the nurses understood the patient's situation, they could not always meet, for example, the patients' right to privacy and integrity, which created conscience stress. Nurses developed strategies to facilitate work that created more stress over time, and even the experienced nurse experienced worries about missing impairment / serious conditions in patients. Failure to address the alleged deficiencies in patient safety and the conditions during emergency department crowding can create a sense of powerlessness. However, support from colleagues and the team gives the opportunity to experience the work as positive and feeling satisfied. Keywords: Crowding; Emergency department; Nurse; Patient safety

Många människor i Sverige söker sig till psykiatrisk vård för olika psykiatriska åkommor. Ett antal av dessa människor är mycket psykiskt sjuka att de tvingas vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Sjuksköterskan som har ansvaret i att administrera läkemedel, som vid tvångsmedicinering, riskerar att bli sedd som fiende och måltavla för våld från patienterna, vilket kan leda till rädsla samt svårigheter att skapa tillit till sjuksköterskan i vårdrelation. Därför är det av vikt att forska och lyfta fram aspekter och perspektiv på hur man ska gå tillväga för att förstå sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter av att hantera aggressiva beteenden och utveckla vården så att patienterna kan få optimal omvårdnad. Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskors upplevelser av våld samt beskriva vilka faktorer som påverkar uppkomster av våld inom psykiatrisk vård. Metoden av litteraturstudien var baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 2005 och 2015. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökning av artiklarna. Det gjordes även manuell sökning av artiklar för att få ett större urval, vilket ledde till inkludering av 3 artiklar. Analysen resulterade i fyra teman: Sjuksköterskors upplevelser av uppkomst av aggression och våld inom psykiatrisk vård, sjuksköterskors upplevelser av hur vård och arbetsmiljö påverka patienter och sjuksköterskor, sjuksköterskors upplevelser av tvångsvård och vidtagna åtgärder för att minimera uppkomst av våld samt sjuksköterskors upplevelser av våld. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskornas upplevelser av våld vid vård av patienter med aggressivt beteende varierar. Vissa blir stressade, traumatiserade eller rädda och byter därför arbetsplats medan andra uppfattar våldet som en rutin, tillhörande arbetsplatsen och inte reflekterar mer om saken. Våldet påverkar sjuksköterskor både emotionellt och fysiskt vilket kan ge betydande konsekvenser i deras arbetsförmåga och privatliv. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sitt jobb effektivt, behövs insyn i arbetsmiljön, stöd och förståelse för sjuksköterskors arbetssituation från arbetsgivaren, ökad kompetens i att hantera och förebygga våld, och möjlighet för reflektion i händelse av incidenter, där även arbetsgivarrepresentant är närvarande. Arbetsgivarna behöver komma med strategier för att behålla sin personal och kunna rekrytera nya genom att erbjuda sjuksköterskor tryggare arbetsplats.

Bakgrund Patienter med alkoholmissbruk återfinns idag i alla vårdsammanhang. Inom akutsjukvården är 30 procent av inläggningar relaterade till alkohol. Trots att alkoholism idag ses som en folksjukdom finns det en stigmatiserande syn på personer med alkoholmissbruk. Denna stigmatisering av sjukdomen tros bidra till att många patienter inte söker vård för sina problem, men även att mängden konsumerad alkohol underskattas vid alkoholscreening. Nedsättande attityder och förutfattade meningar om en patientgrupp innebär en risk för att hälso- och sjukvårdslagen inte efterföljs, och i slutändan att patientsäkerheten äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder till alkoholmissbruk samt deras attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod En litteraturöversikt gjordes i förhoppning att se över och sammanfatta det aktuella kunskapsläget. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt en integrerad trestegsanalys. De två huvudkategorier som uppstod i samband med analysen var Kunskap och Attityder. De underkategorier som uppstod var Utbildning & Kunskapsnivå, Sjuksköterskan i Jämförelse med Andra Professioner, Positiva & Negativa Attityder, Attityders Påverkan på Omvårdnaden, Synen på Alkoholister samt Känslor. Resultat Resultatet visar förekomst av nedsättande attityder hos sjuksköterskan när det gäller alkoholmissbruk och patienter med alkoholmissbruk. Även kunskapen som tillhandahålls under sjuksköterskeutbildningen är otillräcklig för att sjuksköterskan ska ha tillräckligt bra självförtroende för att ge god omvårdnad till dessa patienter. Däremot uttryckte sjuksköterskan en vilja att hjälpa och stötta dessa patienter. Sjuksköterskan uttryckte även en syn på patienter med alkoholmissbruk som personer i behov av vård. Slutsats Det finns nedlåtande attityder i hälso- och sjukvården mot patienter med alkoholmissbruk. Resultatet visade även på bristfällig kunskap bland sjuksköterskor gällande alkoholmissbruk och alkoholberoende, samt även vård och omvårdnad kring dessa patienter. / Background Patients with alcohol abuse are found in all care settings. In emergency care, 30 percent of admissions are related to alcohol. Although alcoholism is now viewed as a widespread disease, there is a stigmatizing view of people with alcohol abuse. This stigmatization of the disease is believed to be a major factor in the fact that many patients do not seek care for their problems, but also that as a patient in alcohol screening, you underestimate the amount of alcohol consumed. Diminishing attitudes and preconceived opinions about this patient group entails a risk that the Health Care Act will not be followed, and in the end that patient safety is compromised. Aim The aim of this literature review was to describe nurses' attitudes about alcohol abuse and their attitudes to patients with alcohol abuse. Method A literature review was made in the hope of reviewing and summarizing the current state of knowledge. The result was based on 15 scientific original articles that were analyzed according to an integrated three-step analysis. The two main categories that emerged in connection with the analysis were Knowledge and Attitudes. The subcategories that emerged were Education & Knowledge Level, Nurse in Comparison with Other Professionals, Positive & Negative Attitudes, Attitude's Impact on Nursing, Perspective on Alcoholics and Feelings. Results The result showed knowledge gaps in the nurse regarding alcohol abuse and patients with alcohol abuse. The knowledge provided during nursing education is not sufficient for the nurse to have sufficient self-confidence to provide good nursing care to these patients. However, the nurse expressed a willingness to help and support these patients. The nurse also expressed a view of patients with alcohol abuse as persons in need of care. Conclusion There are patronizing attitudes in health care towards patients suffering from alcohol abuse. The results also showed insufficient knowledge among nurses regarding alcohol abuse and alcohol dependence, as well as care and nursing care for these patients.

Demens är ett komplext sjukdomstillstånd som medför försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor, vilka ofta förvärras i takt med att sjukdomen framskrider. Ett vanligt symtom vid demenssjukdom är nedsatt kommunikationsförmåga. Hur en person påverkas av sin sjukdom beror till stor del på hur andra reagerar. Då personalen ser bortom symtomen kan möten, närmanden och interaktionen underlättas i omvårdnaden. Syftet med detta arbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom.  Metoden för arbetet var en litteraturöversikt, med målsättning att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar söktes via databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar i studien efter kvalitetsgranskning. Resultatet visar fyra kategorier för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom: ”Att kunna tyda och förstå interaktionen med personer med demenssjukdom”, ”Metoder och strategier för interaktion och kommunikation med personer med demenssjukdom”, ”Möjligheter och utmaningar för en god interaktion med personer med demenssjukdom” samt ”Interaktionens följder och effekter”. I resultatet framkom att sjuksköterskor upplever interaktionen med personer med demenssjukdom som komplex, interaktionen beskrivs såväl givande som utmanande. Positiva erfarenheter baserar sig på förståelse, såväl att förstå dessa personen som att som sjuksköterska göra sig förstådd.  Som slutsats kan konstateras att sjuksköterskor har såväl positiva som negativa erfarenheter av att interagera med personer med demenssjukdom. Dessa erfarenheter leder även till följder beroende av upplevelsen. Förbättringsområden och kompetensområden för att trygga en god interaktion mellan sjuksköterskor och personer med demenssjukdom påvisas utifrån sjuksköterskors upplevelser. Förståelse för varandras uttryck kan bidra med såväl förhöjd upplevd livskvalitet som delaktighet hos personer med demenssjukdom. Samtidigt som denna förståelse kan bidra med känslan av en kvalitativ omvårdnad och välbefinnande i arbetet hos sjuksköterskan. Detta kan göra yrket attraktiv då vi står inför framtida utmaningar inom omsorgen av personer med demenssjukdom, där antalet demensdrabbade spås öka drastiskt globalt. / Dementia is a complex disease state involving impairments in social, psychological and physical abilities, which are often exacerbated as the disease advances. A common symptom in dementia is a reduced communication capability. How a person is affected by the disease largely depends on how other people react. When professionals see beyond the symptoms it makes meetings, approaches and interactions easier in nursing. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with people with dementia. The method of the work was a literature review, with purpose to make a concluded view of the chosen subject area. Included articles where searched in the databases CINAHL Complete and Pubmed. Totally 15 scientific articles were included in the study after quality review.  The results shows four categories to describe nurses experiences of interacting with people with dementia: ”To be able to decipher and understand the interaction with people with dementia”, ”Methods and strategies for interaction and communication with people with dementia”, ”Possibilities and challenges for a good interaction with people with dementia” and ”The interactions consecutions and impacts”. In the results appears that nurses experience the interaction with people with dementia as complex, the interaction is described rewarding as well as challenging. Positive experiences are based on understanding, to understand these people as well as to make yourself understood as a nurse. The conclusion was that nurses have as well positive as negative experiences of interacting with people with dementia. These experiences also cause consequences depending on the experience. Areas of improvement and competence to ensure a good interaction between nurses and people with dementia where shown based on nurses’ experiences. Understanding for each other’s expressions can contribute to additional experienced quality of life and participation among people with dementia. Whilst this understanding can contribute to the feeling of qualitative nursing and comfort within work for the nurse. That can make the profession attractive as we have future challenges ahead in the care for people with dementia, where the number of people with dementia is expected to rise drastically globally.

Bakgrund Uppskattningsvis 100 miljoner människor världen över lever i hemlöshet och orsakerna ärindividuella, komplexa och multifaktoriella. Att vara hemlös förknippas med ett försämrathälsotillstånd, såväl psykiskt som fysiskt, och likaså en överdödlighet i jämförelse medövriga befolkningen. Många hemlösa undviker att söka vård, eller väntar tills symtomenhar blivit så pass allvarliga att de behöver uppsöka akutsjukvård. Förhoppningen meddenna litteraturöversikt är därför att bidra med kunskap om hur hemlösa ska bemötas. Syfte Att beskriva hemlösas erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapligaoriginalartiklar med kvalitativ metodansats. Inkluderade artiklar inhämtades fråndatabaserna PubMed och CINAHL. Artikelsökningarna utfördes med hjälp av sökord somtagits fram utifrån föreliggande syfte och därefter tillämpades avgränsningar. Artiklarnakvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och derasresultat analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat Den integrerade analysen av artiklarnas resultat gav upphov till två huvudkategorier:Bemötande och praktiska svårigheter att erhålla vård. Centrala fynd var hemlösasbeskrivna upplevelser av diskriminering i vården samt vikten av ett värdigt och flexibeltbemötande. Hemlösa uttryckte även praktiska svårigheter i vårdsökandet, både påindividnivå samt på samhälls- och organisationsnivå. Slutsats Vårdpersonals nedvärderande och dömande bemötande beskrevs som diskriminerande ochhämmade hemlösas vårdsökande. Däremot angavs relationen främjas då hemlösainvolverades i sin egen vård, och då vårdpersonalen var flexibel och lyssnade aktivt. För attförse hemlösa med adekvat vård krävs kunskap om deras upplevelser av hälso- ochsjukvården. / Background Approximately 100 million people are homeless worldwide and the causes are individual, complex, and multifactorial. Homelessness is associated with poor physical and mental health. In addition, the mortality rate among homeless people is elevated compared to the rest of the population. Many homeless people avoid seeking medical care or wait until symptoms are severe enough to require emergency medical care. The hope with this review is therefore to contribute with knowledge about how homeless people should be cared for. Aim The aim of this study was to describe homeless people's experiences with health care. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific qualitative articles, was conducted. The articles were obtained from PubMed and CINAHL databases. The searches were performed using keywords developed based on the aim of the study. The quality of the articles was checked using Sophiahemmet University assessment basis. The articles’ results were subjected to integrated data analysis. Results The integrated analysis of the articles’ results gave rise to two main categories: Experiences of patient-healthcare provider encounters and practical difficulties in obtaining care. Central findings were homeless peoples’ described experiences of discrimination in care and the importance of dignified and flexible treatment. The homeless also expressed practical difficulties in seeking care, both at the individual level as well as at the societal and organizational level. Conclusions Attitudes from healthcare staff that were demeaning and judgmental were described as discriminatory and as a barrier to homeless people seeking care. On the other hand, it was stated that the relationship was promoted when the homeless were involved in their own care, and when the health care staff were flexible and listened actively. In order to provide the homeless with adequate care, knowledge of their experiences of health care is required.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i slutet av år 2019 och har genom global smittspridning skapat en pandemi. Flera patienter har vårdats med covid-19 och sjukdomen skapade nya utmaningar för vårdandet av dessa patienter. Kunskap kring patienters erfarenheter av att vårdas under pandemin behövs för att kunna bättre tillgodose patientens behov samt öka vårdkvalitén.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 på en somatisk vårdavdelning. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 10 kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att vårdas med covid-19 samt kommunikationens betydelse. Patienter upplevde känslor som rädsla och oro samt känsla av övergivenhet och ensamhet. Det förekom brister och utmaningar i kommunikation med vårdpersonal samt anhöriga. Slutsats: Ett bra bemötande och kreativa sätt för kommunikation med sjuksköterskan ansågs kunna ge en bättre upplevelse för patienten. Anhöriga var ett viktigt stöd för patienten och digitala verktyg var ett betydande hjälpmedel. Vidare forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 behövs för att öka förståelsen samt hitta förbättringsområden för att vårdandet av patienter i likdanade situationer kan bli bättre i framtiden. / Background: Covid-19 was discovered at the end of year 2019 and has resulted in a pandemic because of global spreading of the disease. Several patients have been cared for with covid-19 and the disease has created new challenges for the care of these patients. Knowledge about patients’ experiences of being cared for during the pandemic is needed to better accommodate patients' needs and increase the quality of care. Aim: The aim was to describe patients' experiences of being cared for with covid-19 in a somatic care unit or department. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. Qualitative content analysis was used. Results: Two categories were identified: Being cared for with covid-19 and the importance of communication. Patients experienced feelings of anxiety, fear, abandonment and loneliness. Challenges and lack of communication occurred with health care workers and relatives. Conclusions: Good treatment and creativity in communication with nurses provided a better experience for patients. Relatives were an important support for patients and digital tools were a significant aid. Research into patients' experiences of being cared for with covid-19 is needed to increase understanding and improve patients care in similar situations in the future.

Introduktion: Övervikt är stigmatiserat både i samhället och inom vården. Förutfattade meningar om ohälsosamma levnadsvanor relaterat till högt Body Mass Index (BMI) leder till att överviktiga personer kan bli diskriminerade av vården. Detta kan göra att dessa individer undviker att söka vård. Kunskap om överviktiga personers upplevelse av vården kan leda till prevention av sjukdom och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt upplever bemötandet av vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva artiklar identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar hade en kvalitativ metodik. Granskningsmall användes vid kvalitetsgranskning och innehållsanalys genomfördes.  Resultat: Fem kategorier samt tre underkategorier identifierades. Kategorier där de positiva mötena placerades handlade om personcentrerad vård samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. De kategorierna som berörde negativa vårdmöten beskrev bristerna i hur vårdpersonalen diskuterar vikt samt hur det finns förutfattade meningar och fördomar inom vården. Resultatet visade också att överviktiga personer ständigt utsätts för orättvis behandling.  Slutsats: Överviktiga personer beskrev att de upplever majoriteten av vårdmöten som negativa och diskriminerande.  Nyckelord: Bemötande, patientupplevelse, vårdpersonal, överviktiga / Introduction: Being overweight is stigmatized both in society and in healthcare. Preconceived notions about an unhealthy lifestyle related to high Body Mass Index (BMI) lead to overweight people being discriminated by healthcare workers. This could cause these individuals to avoid seeking care. Knowledge of overweight people's experience of health care can lead to prevention of disease and suffering. Aim: The aim was to describe how individuals with obesity experience the treatment of healthcare workers.  Method: Literature review with descriptive design. Eleven articles were identified in databases CINAHL and PubMed. All articles had a qualitative methodology. A review template was used for quality review and content analysis was accomplished. Result: Five categories and three subcategories were identified. Categories in which the positive encounters were placed referred to person-centered care and a good relationship between patient and nurse. The categories that illustrated negative care encounters shed light on the lack of how the care staff discuss weight and how there are preconceived notions and prejudices within healthcare. The result also showed that overweight people are constantly subjected to unfair treatment. Conclusion: Overweight people described that they experienced the majority of healthcare encounters as negative and discriminatory. Keywords: Experience, healthcare worker, nurse-patient relation, obesity

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett allvarligt tillstånd hos en person där det sker en okontrollerad användning av en eller flera substanser. Sjuksköterskor träffar patienter med substansbrukssyndrom i olika situationer och omständigheter inom vården. Sjuksköterskorna har huvudansvaret över omvårdnaden och ska sträva efter att ge optimal vård till alla människor oavsett bakgrund. Resultatet av litteraturöversikten kommer att diskuteras utifrån omvårdnadsteorin omvårdnadens mellanmänskliga aspekter utformad av Travelbee. Syfte: Att sammanställa den senaste forskningsbaserade kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. Metod: Litteraturöversikt med inslag av en metodologi som används vid systematiska översikter av totalt 16 artiklar av kvalitativ- (n=11), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=3). Resultat: Resultatet har blivit uppdelat i två huvudkategorier och två underkategorier till varje huvudkategori. Den första huvudkategorin är “Professionskompetens är otillräcklig” med dess två underkategorier “Brist på utbildning och kunskap” och “Arbetserfarenhet och livssituation påverkar attityder till patienter”. Denna del fångar upp hur sjuksköterskors attityder påverkas av sjuksköterskornas personliga kompetenser som sjuksköterskorna får genom arbete eller utbildning. Andra huvudkategorin “Attityder påverkar omvårdnadsarbete” och dess underkategorier “Patientmöte bidrar till relationen”och "Varierande känslor och förhållningssätt inför sjukdomen". Denna huvudkategori fångar upp hur sjuksköterskornas attityder påverkas och påverkar det dagliga omvårdnadsarbetet med patienter med substansbrukssyndrom. Slutsats: Sjuksköterskor har delade erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. När sjuksköterska-patientrelationen inte är välutvecklad kan det förenas med negativa attityder och tidigare negativa erfarenheter hos sjuksköterskorna. De negativa attityderna hos sjuksköterskorna kan bero på en kunskapsbrist på grund av bristande utbildning inom substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a serious condition for the person where there is uncontrolled use of one or more substances. Nurses meet patients with substance use disorder in different situations and circumstances in health care. The nurse has the main responsibility for nursing and must strive to provide optimal care to all people regardless of background. The results of the literature review will be discussed based on the humanto-human theory designed by Travelbee. Aim: To compile the latest research-based knowledge about nurses' experience and attitudes towards patients with substance use disorder. Method: Literature review with elements of a methodology used in systematic reviews, a total of 16 articles with a qualitative- (n=11), quantitative- (n=2) and mixed methods (n=3). Results: The result has been divided into two main categories and two subcategories for each main category. The first main category is "Professional competence is insufficient" with its two subcategories "Lack of education and knowledge" and "Work experience andlife situation influence attitudes towards patients". This part captures how the nurse's attitudes are influenced by the nurse's personal competence that she acquires through work or education. Second main category “Attitudes affect nursing work” and its subcategories “Patient meeting contributes to relationship” and “Varying feelings and attitudes towards the disease”. This main category captures how the nurse's attitudes are affected and influence the daily nursing work with patients with substance use syndrome. Conclusions: Nurses have shared experiences and attitudes towards patients with substance use disorder. When the nurse-patient relationship is not well developed it can be linked to negative attitudes and previous negative experiences at the nurse. The negative attitudes of the nurses are due to lack of knowledge duo to a lack of training in substance use syndromes.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Historically, hospital institutions came out of the Middle Ages. The unfortunates who found themselves in these places included the poor, pilgrims, travelers, old and the orphaned. Started by Christians to take care of their own monks, hospitals were the epitome of charity and hospitality to its consumers. The purpose of this paper is to use the Gap Theory to explore the nurse-patient relationship within a hospitality setting. This information will be used to clarify points within patients' hospital stays that could have an effect on the patients' intent to return or recommend the institution. Four key attributes were discovered through the review of literature that can help nurses and patients enhance the therapeutic relationship. Trust, hospitableness, flexibility and activation are all attributes that must be present in this relationship for it to reach the full potential. Comprehensive trainings done often can help hospitals keep their nurses and other medical staff updated and educated on these attributes. Literature supports the possibility that hospitals would benefit from an added position: the Hospitality Ambassador. This person would be able to take on non-clinical roles to help relieve the burden of the nursing staff while providing the personalized service that patients have come to expect.