Bakgrund: Sjuksköterskan möter dagligen patienter som lider av depression. Det är ett allvarligt tillstånd och innebär ett svårt lidande för de som drabbas. Patienter med depression som går obehandlade under en längre tid riskerar en försämrad funktionsförmåga, långvarig och ihållande sjukdom samt återinsjuknande. Att hjälpa dessa patienter kan vara en stor utmaning för sjuksköterskan då goda kunskaper, egenskaper och erfarenheter krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad för individen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad till patienter med depression. Metod: En litteraturstudie som baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Sökningar i Cinahl, PubMedoch PsycInfo har utförts, artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra kategorier framkom vilka beskriver den psykiatriska omvårdnaden. Dessa är: Sjuksköterskans personliga och professionella kvalitéer, Mellanmänskliga relationer, Sjuksköterskans bedömning av patientens tillstånd och Hälsofrämjande interventioner. Diskussion: För en god vård krävs att sjuksköterskan hade en vilja och en ambition att lindra lidande, främja återhämtning och återställa hälsa för dessa människor. Patienten ska alltid vara i fokus och deras upplevelse av sjukdom och omvårdnad bekräftade om tillfredställande omvårdnadsåtgärder hade utförts av vården och gett de resultat som eftersträvats. Slutsats: Sjuksköterskan har med sin expertis inom den psykiatriska omvårdnaden en betydelsefull roll som behöver värdesättas och prioriteras i framtidens sjukvård. / Background: The nurse meets patients suffering from depression daily. It is a serious condition and causes severe suffering for those affected. Patients with depression who go untreated for an extended period of time risk impairment, long-term and persistent illnessand re-illness. Assisting these patients can be a major challenge for the nurse as good knowledge, characteristics and experiences are required to provide a person-centered care for the individual. Aim: Describe nurses' experiences of nursing for patients with depression. Method: A literature study based on 18 scientific articles. Searches in Cinahl, PubMed and PsycInfo have been carried out, the articles have been quality checked, analyzed and compiled. Result: Four categories emerged that describe psychiatric nursing. These are: "Nurse's personal and professional qualities", "Interpersonal relationships", "Nurse's assessment of the patient's condition" and "Health promotion interventions". Discussion: For good care, the nurse must have a will and ambition to relieve suffering, promote recovery and restore health for these people. The patient should always be in focus and their experience of illness and the caregiver confirms whether satisfactory nursing measures have been performed by the healthcare system and given the results that are sought. Conclusion: The nurse, with her expertise in psychiatric nursing, has an important role that needs to be valued and prioritized in future healthcare. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Relationen till patienter inom den psykiatriska vården utgjorde grunden i psykiatrisk omvårdnad. Patienter med schizofreni upplevde att relationen kunde förbättras. Sjuksköterskor upplevde det svårt att få utrymme för att skapa relation. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt med 19 granskade vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet sammanställdes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde förutsättningar, hinder och betydelse för relation. Förutsättningar var att skapa tillit, att mötas på samma nivå, att förstå helheten samt att inge hopp. Hinder var brist på kompetens, sjukdomsbilden samt organisatoriska brister. Betydelse var att vara trygg i sin roll och att vara ett stöd. Diskussion: De olika delarna som framkom i resultatet var beroende av varandra på olika sätt. Genom att relationen förbättrades kunde patienters livsproblem synliggöras och främja den psykiska hälsan. Slutsats: Kunskap om relationens betydelse ökade och sjuksköterskan fick ytterligare verktyg för att förbättra relationen till patienter med schizofreni. / Background: The relationship with patients in psychiatric care was the basis of psychiatric nursing. Patients with schizophrenia felt that the relationship could be improved. Nurses found it difficult to get space to create a relationship. Purpose: To elucidate nurses' experiences of the relationship with patients with schizophrenia. Method: A literature review with 19 original scientific articles reviewed. Literature search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was compiled with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurses experienced different factors in possibilities, obstacles and significance for the relationship. The possibilities were to create trust, to meet at the same level, to understand the whole and to give hope. Obstacles were a lack of skills, the disease picture and organizational deficiencies. Significance was being confident in their role and being a support. Discussion: The different parts that emerged in the result depended on each other in different ways. By improving the relationship, patients' life problems could be made visible and promoted mental health. Conclusion: Knowledge about the importance of the relationship increased and the nurse was given additional tools to improve the relationship with patients with schizophrenia. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar i kapp med en åldrande befolkning och kraven på sjuksköterskornas kompetens ökar därefter. Den palliativa vården bedrivs bäst i samråd med patienter och anhöriga och anses vara mångsidig och komplex. Sjuksköterskan beskrivs ha en avgörande roll för hur den palliativa vården bedrivs och upplevs, där kommunikation är ett av de viktigaste verktygen. Samtidigt rapporteras det om sjuksköterskors bristande kunskap inom ämnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med patienter och anhöriga inom palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett strukturerat sökschema i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning. Efter kvalitetsgranskning återstod 12 artiklar som analyserades med en innehållsanalys och sedan utgjorde resultatet. Resultat: Tre huvudteman framkom efter gjord innehållsanalys, Kommunikationens deltagare, Kommunikationens kontext samt Organisatoriska faktorer.Konklusion: Kommunikation upplevs av sjuksköterskor som ett komplicerat och känslomässigt krävande område där det råder kunskapsluckor. Upplevelserna påverkas av utbildning, erfarenhet, arbetsplats och vilka som deltar i kommunikationen. Sjuksköterskor behöver erbjudas mer stöd och utbildning för att känna sig trygga i sin kommunikation och därmed kunna erbjuda den bästa möjliga omvårdnaden. / Background: The need for palliative care increases in line with an aging population and the demands on nurses' skills increase accordingly. Palliative care is best conducted in consultation with patients and relatives and is considered to be versatile and complex. The nurse's role regarding how palliative care is practiced and experienced is described as crucial, where communication is one of the most important tools. However, at the same time, nurses' lack of knowledge on the subject is reported.Aim: The purpose of this literature study was to investigate nurses' experience of communicating with patients and relatives in palliative care.Method: The study is a literature review with a qualitative approach. The data collection was done using a structured search schedule in the PubMed and Cinahl databases. The articles were reviewed using the SBU's review template for qualitative research. After quality review, 12 articles remained which were then analyzed with a content analysis and formed the result.Results: Three main themes emerged from the content analysis, The communication participants, Context and type of communication and Organizational factors.Conclusion: Communication is perceived by nurses as a complicated and emotionally demanding area where there is a gap in knowledge. The experiences are affected by education, work and personal experiences, workplace and the communications participants. Nurses need more support and training to feel confident in their communicative abilities and thus be able to offer the best possible care.

Bakgrund: Rapporter visar att antalet äldre i Sverige ökar vilket innebär att de äldre som patientgrupp bli allt mer förekommande inom vården. Enligt Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) utgör bemötande idag den tredje vanligaste anmälningsorsaken inom hälso- och sjukvården. En avsaknad av vetenskaplig förankring kan vara en anledning, som kan leda till att det blir svårare att förstå vad bemötande är, då vi inte kan söka vetenskapligt stöd och evidens för vad som är ett optimalt och professionellt bemötande. Följaktligen är det därför av vikt att specialistsjuksköterskan förstår vad ett gott bemötande innebär och har för betydelse i omvårdnaden av den äldre patienten för att en förtroendefull vårdrelation ska kunna byggas. Syfte: Syftet med studien är att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter kring bemötande i mötet med äldre inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. En intervjuguide skapades och kontakt togs med deltagare utifrån ett ändamålsenligt urval. Åtta erfarna specialistsjuksköterskor verksamma inom primärvård, hemsjukvård och slutenvård intervjuades. Data som insamlades analyserades med hjälp av innehållsanalys med fokus på det manifesta och latenta innehållet. Resultat: Ur innehållsanalysen framkom ett tema: Bemöta med fingertoppskänsla i mötet med äldre, uppdelat i fyra kategorier: Konsten att bemöta; Förförståelse kring åldrandet; Den äldre som medskapare; Livskunskap i vårdandets tjänst, samt tretton subkategorier. Resultatet av denna studie visar att det goda bemötandet innebär att utforska och lyssna in den äldre patientens behov och önskemål utifrån fingertoppskänsla och ett personcentrerat förhållningssätt. Detta grundades i de erfarenheter och upplevelser som kommit ur specialistsjuksköterskans tidigare möten med äldre personer. Slutsats: Antal äldre personer ökar i samhället och allt fler vårdas inom hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att ha förståelse för, och kunskaper om, bemötandets betydelse i mötet med den äldre patienten. Resultatet visar att erfarenheter underlättar och främjar bemötandet av den äldre patienten och skapar en förutsättning för specialistsjuksköterskan att vara inkännande och lyhörd. Erfarenheten lägger grunden för förmåga och kompetens i att bemöta äldre. Den erfarna specialistsjuksköterskan har därför utvecklat en färdighet i aktivt lyssnande och förståelse för patienten - för att med en fingertoppskänsla utforska, känna in och fånga upp dennes behov, och därmed kunna bedriva personcentrerad vård. / Background: Reports show that the number of elderly people in Sweden is increasing, which means that the elderly as a patient group are becoming more prevalent in health care. According to IVO, caring behaviour is now the third most common cause of notification in the healthcare system. A lack of scientific support can be one reason, which can make it more difficult to understand what caring behaviour is, as we cannot seek scientific support and evidence for what an optimal and professional caring behaviour. Consequently, it is important that the advanced nurse practitioner understands what caring behaviour means and its importance in the care of the elderly patient, to build a trusting care relationship. Aim: The purpose of this study is to shed light on the advanced nurse practitioner experiences of caring behaviour when meeting with the elderly in health care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with inductive approach. An interview guide was created and contact was made with participants based on an appropriate selection. Eight experienced advanced nurse practitioners working in primary care, home based health care and inpatient care were interviewed. The data collected was analyzed using content analysis focusing on the manifest and latent content. Results: From the content analysis, a theme emerged: Use sure instinct in the meeting with elderly, divided in four categories: The art of caring behaviour; Understanding of aging; The elder as co-creator; Life skills in the care service, as well as thirteen sub categories. The results of this study show that the good caring behaviour means exploring and listening to the elderly patient's needs and wishes based on sure instinct and a person-centered approach. This was based on the experiences from meetings between the advanced nurse practitioner and elderly people. Conclusion: The number of elderly people is increasing in the society and more elderly are in need of health care. Therefore, it is important to have an understanding of, and knowledge of, the importance of the caring behaviour in the meeting with the elderly patient. The results show that the advanced nurse practitioner's experience facilitates and promotes the care of the elderly patient, which creates a prerequisite for being attentive and responsive. In this way, experience lays the foundation for the advanced nurse practitioner's ability and competence to care for the elderly. The experienced advanced nurse practitioner has therefore developed a skill in active listening and understanding of the patient – with intuition and fingerspitzengefühl, she feels and captures the patient's needs, so that she could provide person centered care.

Bakgrund Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar för suicidnära personer. Majoriteten av de som i slutänden tar sitt liv har tidigare varit i kontakt med vården, där första mötet ofta sker tillsammans med sjuksköterskan. Det är inte ovanligt att protokoll och anvisningar för hur vårdpersonalen ska ge dessa personer en fullgod omvårdnad saknas. Detta tillsammans med en bristfällig grundutbildning i ämnet omvårdnad av suicidnära patienter, vilket således tillsammans utgör orsaker till att sjuksköterskan saknar kompetens och redskap när det kommer till hur denna specifika omvårdnad bör utföras. Det betyder att den omvårdnad som ges således enbart kan komma att vara grundad i sjuksköterskans egna egenskaper och åsikter vilket i sin tur leder till en ojämn vård. Syfte Syftet var att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnaden av suicidnära patienter inom hälso- och sjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att undersöka betydelsefulla aspekter för omvårdnad av suicidnära patienter. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för att söka fram 15 artiklar som kunde belysa de aktuella aspekterna. En kvalitativ integrerad innehållsanalys grundad av Kristensson (2014) gjordes på alla artiklar i resultatet. Resultat Studien resulterade i sex kategorier av faktorer med underkategorier av betydelse för omvårdnadskvalitén. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, utbildning, rutinernas betydelse, teamsamverkan, vårdrelationen och sjuksköterskans personliga egenskaper. Dessa kategorier utgjorde de aspekter som sjuksköterskan ansåg viktiga för omvårdnaden av suicidnära patienter och var avgörande i många fall för att sjuksköterskan skulle känna att de kunde ge god omvårdnad. Viktigast var framförallt en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och relationen mellan dem samt egenskaper som sjuksköterskans besitter och hens utbildningsnivå för att kunna hantera en situation med en suicidnära patient och ge god omvårdnad. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid, kommunicerar och lyssnar på patienten för att kunna bygga upp en god relation tillsammans vilket möjliggör upprättandet av en individuell vårdplan och att en personcentrerad vård utförs. För att sjuksköterskan ska veta hur man går till väga för att skapa en välplanerad omvårdnad för patienten krävs relevant utbildning i bland annat rätt bemötande, omvårdnad, psykisk ohälsa och riskfaktorer för suicid. Ett genuint engagemang i patientens mående och relevant utbildning är grunden i god omvårdnad för suicidnära patienter.

Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk tvångsvård intervjuades. Analysen av insamlad data gjordes av det manifesta innehållet i intervjuerna. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; Den goda vårdrelationen, Hinder inom tvångsvården, Sjuksköterskans inställning, Sjuksköterskans ansvar och Individanpassad aktivitet Slutsats: Sjuksköterskor inom psykiatrisk tvångsvård hade en positiv inställning till fysisk aktivitet men hinder och svårigheter såväl inom organisationen som relaterat till patienternas sjukdomstillstånd försvårade arbetet med tillfredställandet av en god fysiskt hälsostatus. / Background: Good health requires a mental as well as physical well-being. The good physiological effects of physical activity have long been recognized and new research also points to several psychological gains. It is well known that a sedentary lifestyle can lead to a variety of diseases and conditions. Patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care have limited opportunities for activity and a decreased self-determination regarding the maintenance of a good physical health status. Aim: To investigate registered nurses' experiences of physical activity for patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care. Method: The design was an empirical interview study with a qualitative approach. Nurses working in psychiatric compulsory institutional care were interviewed. The analysis of the gathered information was made of the manifest content of the interviews. Results: The study resulted in six categories; The good nurse- patient relationship, obstacles in compulsory institutional care, nurses attitudes, nurses’ responsibility and individualized activity. Conclusion: Nurses in psychiatric compulsory institutional care had a positive attitude towards physical activity, but the obstacles and difficulties both within the organization as well as the patients' medical conditions, complicated the process of satisfying the patients physical health status.

Background: Intimate partner violence affects 30 percent of women globally and implies physical, sexual or psychological harm to a person, caused by their partner or ex-partner. There exists gender inequality in Vietnam that affects women negatively during their lifetime. Vietnamese nurses follow a similar ethical code to the International Council of Nurses, but are mostly focused on technical tasks at their workplace. Women with experience of intimate partner violence express that their caring needs are not being met. Aim: The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for women with experiences of intimate partner violence, in hospital settings in Hanoi, Vietnam. Method: Data was collected through a descriptive qualitative method with semi-structured interviews with eleven participants recruited from two hospitals in Hanoi, Vietnam. A qualitative content analysis was used for analysis and themes were formed. Results: One main theme emerged from the study: Nurses approach to their profession correlates with their view of life, emotions and actions when caregiving. Five sub-themes was formed from that theme: The relation between nurses view of life and women; Presence and absence of competence when encountering women with experience of intimate partner violence; The process of providing person centered care; Experiencing the emotional strain that emerges out of caring for women with experiences of intimate partner violence; Crossing professional boundaries in nurse-patient relations. Discussion: Vietnamese nurse’s caregiving is influenced by their view of life which causes them to give bias advice that focus on women’s responsibilities in society. The absence of guidelines results in nurses using their own moral compass when providing care for women with experience of intimate partner violence. The result will be discussed with Jean Watson’s term consciousness in her theory of human caring/caring science. / Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar 30 procent av kvinnor världen över och innefattar fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld som orsakas av en nuvarande eller före detta partner. Att det i Vietnam inte är jämställt påverkar kvinnor negativt under deras livstid. Sjuksköterskor i Vietnam följer en liknande etisk kod som International Council of Nurses, men fokuserar mest på tekniska uppgifter på arbetsplatsen. Kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer uttrycker att deras behov inte blir tillgodosett i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva legitimerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer, i sjukhusmiljöer i Hanoi, Vietnam. Metod: Data samlades genom deskriptiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva deltagare som rekryterades från två sjukhus i Hanoi, Vietnam. En kvalitativ innehållsanalys användes under analysen. Resultat: Ett huvudtema utformades i studien: Sjuksköterskors förhållningssätt till professionen korrelerar med deras livsåskådning, känslor och agerande vid omvårdnad. Fem subteman utformades från huvudtemat: Relationen mellan sjuksköterskors livsåskådning och kvinnor; Närvaron och frånvaron av kompetens vid mötet med kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Processen av att giva personcentrerad vård; Att erfara den känslomässiga belastningen som sker vid omvårdnaden av kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer; Att överskrida professionella gränser i sjuksköterska-patientrelationer. Diskussion: Vietnamesiska sjuksköterskors vårdgivande är färgat av deras livsåskådning vilket leder till partisk rådgivning som fokuserar på kvinnors ansvar i samhället. Frånvaron av riktlinjer resulterar i att sjuksköterskor förlitar sig på sin egna moraliska kompass när de vårdar kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer. Resultatet kommer diskuteras utifrån Watson’s begrepp medvetenhet från hennes omvårdnadsteori om mänsklig omsorg.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

Bakgrund: Att leva med en psykisk ohälsa är en stor påfrestning och utmaning för den som drabbas. De psykiska besvären begränsar personens vardagliga funktion och kan därmed påverka dennes privata och sociala liv. Ännu idag kan en person med psykisk ohälsa drabbas av fördomar och utsättas för stigmatisering. Tyvärr gäller detta inte bara i samhället utan dessa fördomar kan även finnas bland personer som jobbar inom vården. För att den drabbade ska kunna må bättre måste personen söka professionell hjälp och de som ska ge hjälpen måste ha kunskap om hur man bör göra det på bästa sätt. Syfte: att belysa sjuksköterskors attityder i mötet med personer som lider av psykisk ohälsa. Metod: Författarna valde att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt, som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa designer. Artiklarna söktes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla inkluderade artiklar granskades med hjälp av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag samt analyserades med hjälp av Fribergs integrerade analysmetod. Resultat: Studien visar att det finns olika attityder hos sjuksköterskor till patienter med psykisk ohälsan samt att dessa har stor påverkan på omvårdnad och patientens återhämtningsprocess. Resultaten presenteras i tre kategorier som inkluderar patientens upplevelse av sjuksköterskans attityder och omvårdnad, sjuksköterskans attityder och omvårdnad samt faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och omvårdnad. Huvudfynden i studien är att sjuksköterskans attityder styrs av faktorer som kultur och stigma, vårdkultur, organisation och tidsbrist på avdelningar samt sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Slutsats: Ju större kunskap sjuksköterskan har, desto mer positiva attityder uppvisar hen till patienter som lider av psykisk ohälsa. Det finns behov av att utveckla medvetenheten hos sjuksköterskor om hur deras attityder kring personer med psykisk ohälsa påverkar omvårdnad och återhämtning. De drabbade behöver stöd och förståelse från sjuksköterskorna för att kunna skapa ett förtroende för vården och en vilja att söka hjälp. / Background: Living with a mental illness is a great stress and challenge for those affected. The mental disorders limit the person's everyday functionality and can thus affect his or her private and social life. Nowadays, a person with mental illness is still facing prejudices that have their roots in stigmatization. Unfortunately, this applies not only to society, but also to the professionals working in healthcare. In order for the affected person to feel better, the person must seek professional help and those who give the help must have knowledge of how to treat them. Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse's attitudes in meeting persons suffering from mental illness. Method: The authors chose to carry out a non-systematic literature review which includes 15 scientific articles with quantitative and qualitative design. Scientific articles were found in 3 databases: PubMed, CINAHL and PsycInfo. All included articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment documentation and analyzed with the help of Friberg's integrated analysis method. Results: The study shows that there are different attitudes of nurses to patients with mental illness and that these have a major impact on nursing and the patient's recovery process. The results are presented in three categories which include the patient's experience of the nurse's attitudes and nursing, the nurse's attitudes and nursing as well as factors affecting the nurse's attitudes and nursing. The main finding in the study is that the nurse's attitudes are governed by factors that culture and stigma, nursing culture, organization and lack of time in departments and the nurse's knowledge and experience. Conclusions: The greater the knowledge the nurse has, the more positive attitudes they show to patients suffering from mental illness. There is a need to develop awareness among nurses about how their attitudes about people with mental illness affect nursing and recovery. Patients need support and understanding from nurses in order to build trust in care and a desire to seek help.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar cirka 9000 kvinnor varje år i Sverige. Kvinnor drabbas både psykisk och fysiskt. Beroende på vilket stadium man är i livet hanterar kvinnor bröstcancerdiagnoser på olika sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att se hela patienten för att kunna skapa en god vårdrelation och ge god vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalen bemötande vid bröstcancer. Metod: Litteraturöversikten har utförts av tio kvalitativa vetenskapliga  studier som analyserats enligt Fribergs beskrivning av sammanställning av kvalitativ forskning. Vetenskapliga artiklar var hämtade från CINAHL Complete och Pubmed och har analyserats och delats upp i teman. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman utifrån tio artiklar (1) Att känna stöd från vårdpersonal (2) Att känna sig ensam i sin sjukdom (3) Att känna sig informerad (4) Kvinnors behov av kommunikation. Slutsats: Kvinnor med bröstcancers känsla av delaktighet och trygghet påverkas av vårdpersonalens bemötande. Vårdpersonalens förmåga att inkludera och integrera med patienten i kombination med kommunikationen är viktig för att främja vård upplevelsen och ge kvinnor med bröstcancer hopp och trygghet. / Background: Breast cancer affects about 9,000 women each year in Sweden. Women are affected both mentally and physically. Depending on the stage you are in in life, women handle breast cancer diagnoses in different ways. As a nurse, it is important to see the whole patient in order to create a good care relationship and to provide good care. Aim: The purpose was to describe women's experiences of healthcare professionls treatment of breast cancer. Method: The literature review that has been performed by ten qualitative scientific studies that have been analyzed according to Friberg's description of a compilation of qualitative research. Scientific articles were taken from CINAHL Complete and Pubmed and have been analyzed and divided into themes. Results: The result present four themes based on ten articles (1) Feeling supported by healthcare professionals (2) Feeling alone in their illness (3) Feeling informed (4) Women's need for communication. Conclusion: Breast cancer patient’s feeling of inclusion and safety depends on how they are received by health care professionals. Their ability to integrate with the patient and maintain healthy communication is paramount to further their experience and to give women with breast cancer hope and stability. Breast neoplasms, professional-patient relations, communication, qualitative studies, literature review, nurse-patient relations.