Background: In Ghana, many women die every year due to preventable causes related to pregnancy and child birth. Several national strategies have been made to improve women’s access to essential maternal health care. Still there is a significant inequality in the number of women attending to maternal health care in between different parts of the country. An important determinant that affects women’s utilization of the subsidized maternal health care is the quality of health care, including the health providers’ attitudes to their patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with women in a maternal health care context within primary care in Ghana. Method: Five qualitative semi-structured interviews were conducted at three different primary health care clinics. Content analysis was used to analyse the data. Results: Three main-themes, patient compliance, building trust and nursing strategies and ten sub-themes were identified. Conclusion: Although the nurses expressed a desire to have more women attend maternal health care, they seemed unaware of how their own behaviour might contribute to the current underutilization. A hierarchical power imbalance within the nurse-patient interactions, where the patients were perceived and treated as subordinate passive receivers of the nurses’ expertise, was identified. The nurses’ lack of critical approach towards their own actions might be at the source of this underutilization. Suggestion for further research: The authors recommend further studies to explore nurses’ ability to allow self-reflective critical thinking and also how implementation of a more patient-centred approach in Ghana would affect the quality of health care. / Bakgrund: Varje år dör många kvinnor i Ghana på grund av förebyggbara komplikationer relaterade till graviditet och förlossning. Flera nationella strategier har genomförts i syfte att ge fler kvinnor tillgång till nödvändig mödrahälsovård. Trots det råder en signifikant skillnad i andel kvinnor som söker mödrahälsovård mellan olika delar av landet. En viktig faktor som påverkar utnyttjandet av den subventionerade mödrahälsovården är vårdkvaliteten, inklusive vårdpersonalens bemötande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bemötande av kvinnor i en mödrahälsovårdskontext inom primärvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes vid tre olika primärvårdskliniker. Innehållsanalys användes for att analysera insamlad data. Resultat: Tre huvudteman, patientföljsamhet, bygga förtroende och omvårdnadsstrategier och tio underteman hittades i resultatet. Slutsats: Trots att sjuksköterskorna uttryckte en vilja att få fler kvinnor att nyttja tillgänglig mödrahälsovård så verkade de omedvetna om hur deras eget agerande skulle kunna bidra till att kvinnorna väljer att inte söka vård. En hierarkisk maktobalans inom sjuksköterskornas vårdrelation med patienterna framträdde genom intervjuerna, där patienterna sågs och bemöttes som underordnade, passiva mottagare av sjuksköterskornas expertis. Sjuksköterskornas brist på kritiskt förhållningssätt till egna insatser kan göra att de oavsiktligt arbetar emot sina egna mål. Förslag på fortsatta studier: Ytterligare studier för att utforska sjuksköterskors förmåga att tillämpa kritiskt tänkande rekommenderas samt vilken nytta det skulle vara för kvaliteten på omvårdnaden om ett mer patientcentrerat förhållningssätt implementerades inom vården i Ghana.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim& Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.

Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. / Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.

O nascimento de um bebê malformado, especialmente, quando a aparência é defigurada, provoca um impacto nos profissionais que prestam atendimento ao recémnascido, imediatamente, após o nascimento, repercutindo na qualidade da assistência prestada. Este estudo foi motivado pela inquietação da pesquisadora procurar compreender as ações e reações dos enfermeiros quando assistem o nascimento de recém-nascidos com malformação desfigurante no contexto da sala de parto. O estudo teve como objetivo: compreender a experiência dos enfermeiros que assistem o nascimento de um recém-nascido com malformação desfigurante. Optou-se por realizar uma pesquisa com abordagem qualitativa, estudo de caso coletivo, e os dados foram analisados à luz do referencial teórico do Interacionismo Simbólico. A coleta de dados ocorreu por meio de entrevista semi-estruturada com enfermeiros que atuam no centro obstétrico de um Hospital Municipal, situado na zona sul da cidade de São Paulo. As entrevistas foram gravadas em fita cassete, posteriormente, transcritas em sua íntegra e analisadas. A análise dos dados permitiu identificar categorias conceituais que compuseram os dois temas: Compartilhando com a equipe médica a assistência ao recém-nascido e Assumindo a responsabilidade da assistência ao binômio mãe-recém-nascido. Os resultados do estudo salientaram a dificuldade enfrentada pelo enfermeiro na assistência do nascimento de um bebê malformado em decorrência do despreparo na formação profissional, relacionada ao processo de comunicação enfermeiro-paciente e dificuldade de lidar com as próprias emoções / The birth of a malformed child, specially when the malformation affects the baby appearance, provokes impact on caregivers who attend the baby immediately after childbirth and on quality of attendance. This study was motivated by the necessity of understanding the performance of nurses when they attend babies with visible congenital malformation. The aim of this study was to understand the nurse`s experience for attending babies with visible congenital disfigurement in the context of delivery room. The qualitative methodological approach used in this study was the Collective Case Study and to analyse data it was used the Symbolic Interactionism theoretical framework. The sample was composed by ten nurses that work at the birth center of a public hospital located in the south district of São Paulo city. Data was obtained by interview that was recorded, transcripted and analysed. From data analysis categories emerged that composed two themes: Sharing the newborn care with medical staff and Assuming the responsibility of the mother-infant care. The results point out the difficulties faced by the nurses when they need to take care of the babies who have visible congenital disfigurement due to their unprepared formation related to the nurse-patient relationship and the difficulties to deal with their emotions

Bakgrund: Alla patienter är oroliga inför anestesi då de förlorar kontrollen över sin kropp. De önskar ha en bra kontakt med anestesisjuksköterskan för att kunna förmedla sina behov. Informationsbehovet är dock olika för alla patienter, vissa vill veta allt medan andra vill få sparsamt med information. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inför och under anestesi. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie av bearbetat material. Resultat: Anestesisjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att se patientens behov för att kunna skapa trygghet, likväl som att ha en bra kommunikation. Tidsbrist var dock vanligt förekommande vilket skapade hinder i mötet med patienten. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna vill utföra ett bra arbete, men då patienterna och verksamheten ofta ställer motstridiga krav krävs en ständig avvägning för att avgöra vad som är bäst här och nu. / Background: All the patients are apprehensive prior to anesthesia, due to the fact that they lose control of their bodies. The patients desire good contact with the nurse anesthetist, in order to convey their needs. The need for information vairy for all the patients. Some require detailed information, while others only sparingly need information. Aim: The aim of the study is to describe nurse anesthetists experience in meeting the patients prior and during anesthesia. Method: A systematic qualitative literature study of published materials was conducted. Results: The nurse anesthetists believe that it is important to see the patients needs, in order to be able to build a sense of security, in addition to good communication. The common obstacle is shortage of time, which affects contact with the patient. Conclusion: The nurse anesthetists feel a need to perform good work. But the patienten och the administration often make conflicting demands, which means that a constant consideration is needed to decide what’s best here and now.

Bakgrund: Forskningen idag visar att psykisk ohälsa ökar globalt. I samhället kan vi se en stigmatiserande och diskriminerande attityd gentemot personer med psykisk ohälsa. Det framgår att denna patientgrupp har ett större behov av vård men att de känner sig orättvist bemötta och behandlade inom hälso- och sjukvården. Syfte: Litteraturöversikten ämnar beskriva attityder hos sjuksköterskor inom somatisk vård gentemot personer med psykisk ohälsa. Metod: Litteraturöversikten har en integrativ metod vilket innebär att både kvalitativa (9) och kvantitativa artiklar (2) har använts för resultatet. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Alla artiklar har genomsökts för att svara på litteraturstudiens syfte och har kvalitetsgranskats enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter analys framkom tre teman: Att ha en dömande attityd mot patienten, Undvikande attityder och Empatiska attityder. Slutsats: Diskriminerande och positiva attityder kan hittas hos sjuksköterskor. Däremellan fanns sjuksköterskor som bortprioriterar att vårda patienter med psykisk ohälsa relaterat till yttre och inre omständigheter såsom ansvarsuppfattning, vårdkultur, brist på tillgångar, maktlöshet, hopplöshet. Utbildning och erfarenhet kan enligt litteraturöversiktens resultat ge positiva attityder hos sjuksköterskan under rätt förutsättningar men samhällets syn på personer med psykisk ohälsa verkar vara en stark faktor som påverkar sjuksköterskors attityd. Sjuksköterskans attityd mot personer med psykisk ohälsa korrelerade med samhället hen levde i. / Background: Today's research shows that mental illness is increasing globally. In society, we can see a stigmatizing and discriminatory attitude towards people with mental illness. It appears that this patient group has a greater need for care, but that they feel unfairly treated and cared for in the health and medical care. Aim: The literature review aims to describe attitudes of nurses in somatic care towards people with mental illness. Method: This literature review has an integrative method which means that the result is based on both qualitative (9) and quantitative articles (2) from databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. All articles have been read thoroughly to correlate to the studys’ aim and their quality has been assessed with guidelines from the School of Health and Welfare in Jönköping. Result: Three main themes emerged: Having a judgmental attitude towards the patient, avoiding attitudes and empathetic attitudes. Conclusion: Discriminatory and positive attitudes can be found in nurses. In between, there are nurses who prioritize caring for patients with mental illness related to external and internal circumstances such as perception of responsibility, care culture, lack of assets, powerlessness and hopelessness. Education and experience can, according to the results of the literature review, give positive attitudes to the nurse under the right conditions, but society's view of persons with mental illness seems to be a strong factor that influences nurses' attitude. The nurse's attitude towards people with mental illness correlated with society lived in.

This study was made in Northern Thailand among the Karen minority group during Feb-April 2011. The Karen people consist of two different kinds of Karen, the Paw and the Skaw. They live on the border between Burma and Thailand, but none of the countries want to take care of them. The aim of the study was to examine what experiences people in this minority group had from hospital care and to let them tell their stories with their own words. A qualitative method with an inductive approach and narrative interview methodology was used and the analysis followed the model described by Lundman and Hällgren Granheim (2008). Six interviews with participants from three different villages, three women and three men, in the age span 29 to 78 years participated. The interviewees had different experiences of the nurses treatment and the result is divided into two content areas, “experienced good treatment at the hospital” and “experienced bad treatment at the hospital”. In the study it is shown that the interviewees experiences, bad or good, to a large extent depended on how well they could communicate with the nurses and retrieve information about their situation. The author thinks it is important to see what role the nurse-patient relationship plays in the care process, and that good care includes taking time with the patient. To ensure such treatment for everyone it is important that every patient is listened to and treated with respect and dignity, independent of their ethnic background. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Ickeheterosexuella har en sämre hälsa än heterosexuella, framför allt en sämre psykisk hälsa. Rädsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vård. Därmed påverkas också hälsan. När sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete är det därför viktigt att vårdrelationen utvecklas på ett så bra sätt som möjligt. En positiv vårdrelation är väsentlig för att patienten ska kunna uppnå hälsa. Syftet med studien är att beskriva ickeheterosexuella patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande samt vårdpersonals/vårdstudenters attityder och känslor gentemot denna patientgrupp. Metoden är en litteraturöversikt med analys av både kvantitativ och kvalitativ forskning.Ickeheterosexuella patienter upplever att vårdpersonalen tar för givet att alla är heterosexuella vilket medför att patienterna känner sig utanför, annorlunda och att de inte passar in. De väljer om, när och hur de ska komma ut som ickeheterosexuella. Negativt bemötande förekommer men förväntningarna om ett negativt bemötande är större än ett faktiskt negativt bemötande. Vårdpersonalen har både positiva och negativa attityder/känslor gentemot ickeheterosexuella patienter. Dock skulle en tredjedel av vårdpersonalen avstå från att vårda en homosexuell om de hade möjlighet.Vården är heteronormativ vilket medför att ickeheterosexuella blir osynliggjorda och inte tagna på allvar. Sjuksköterskan måste verka för att bryta patienternas förväntningar om ett negativt bemötande. Ickeheterosexuella patienter skapar strategier för att garantera ett gott bemötande och tar därmed ett stort ansvar för att vårdrelationen ska bli positiv. Vårdpersonalens negativa inställning gentemot ickeheterosexuella kan bero på osäkerhet. Osäkerheten gör att de inte tar ansvar för vårdrelationen. Vårdpersonal behöver mer kunskap om ickeheterosexuella patienter för att kunna verka för en positiv vårdrelation och därmed underlätta för ickeheterosexuella patienter att uppnå hälsa. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Efter psykiatrireformen i mitten av 1990-talet övergick Sverige från den tidigare institutionsbaserade vården till den idag kommunbaserade vården. Vi som vårdare kan nu träffa på människan med schizofren sjukdom var vi än jobbar, då människan med schizofren sjukdom även får kroppsliga sjukdomar. Schizofreni är en sjukdom som ofta innefattar en värld som kan upplevas främmande, svår att förstå och långt ifrån den livsvärld vi som vårdare vanligtvis möter. Om förståelsen hos oss som vårdare brister i hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld kan det påverka bemötandet och vården negativt. För att kunna ge ett värdigt och respektfullt bemötande behövs kunskap och förståelse om hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården.Syftet med litteraturstudien är att belysa hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården. Tre biografier skrivna av människor som själva har upplevt schizofreni har använts som grund för analys, enligt Fribergs (2006) modell för att analysera berättelser (narrativer). I diskussionen av studiens resultat har även fem stycken artiklar använts som grund för diskussion.Resultatet har delats in i åtta olika kategorier, upplevelsen av: den andra världen, mellan världar, rädsla för förändrad identitet, negativ identitet, negativa röster, positiva röster, dålig vård, bra vård.I diskussionen diskuteras den för studien valda metoden och fynden från analysen tillsammans med de fem artiklar som ligger till grunden för diskussionen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>