Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad (UEB) trädde ikraft den 1 februari 2013 och är tillämplig när en privatperson hyr ut sin bostad. Lagens förmånliga regler tillkom för att stimulera privatpersoner att hyra ut sin bostad som de för tillfället inte nyttjar. Reglerna är förmånliga för hyresvärden men desto mindre förmånliga för hyresgästen. Den sistnämnda får aldrig något besittningsskydd och kan när som helst under hyresförhållandet, utan saklig grund, sägas upp till det månadsskifte som inträffar närmast om tre månader. Hyresvärden tillåts även att säga upp tidsbestämda avtal i förtid trots att längre avtalstid överenskommits. Hyreslagen (12 kap JB) var tidigare uteslutande tillämplig på rättsområdet. Enligt lagens huvudregel krävs saklig grund för uppsägning men det finns undantag. Uppsatsen syftar till att analysera motiven till hyreslagens besittningsskydd och jämföra med motiven till avsaknad av sådant skydd enligt UEB samt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Förarbetena till UEB granskas kritiskt för att fastställa vilka skäl samt vilka undersökningar som ligger till grund för hyresvärdens uppsägningsrätt. Utredningarna som ligger till grund för UEB anses av författaren vara bristfälliga och det saknas underlag som visar att fler bostäder skulle hyras ut om reglerna blir förmånligare. Främst saknas undersökningar som visar att dispositionsrätten ses som ett hinder. En lagändring av sådan här karaktär bör omfattas av grundligare utredningar. Hyresvärdens rätt att utan saklig grund säga upp hyresgästen sätter denna i en osäker ställ-ning, särskilt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Hyresgästen har svårt att göra sina rättigheter gällande. Lämplig åtgärd är enligt författaren att saklig grund ska krävas för uppsägning vid längre hyresförhållande, som varat i två år eller mer. Hyresvärden bör inte heller få säga upp tidsbestämda avtal i förtid - avtal skall hållas. / The Act (2012:978) on renting of own property (UEB) came into force on 1 February 2013. The law applies where a private individual rents out his home. The beneficial rules of the act are created to encourage private individuals to rent out their homes as they currently do not use. The rules are beneficial to the landlord but less beneficial to the tenant. The latter should never have any security of tenure and may at any time during the tenancy, without objective reason, be terminated with three month notice. The landlord is even allowed to terminate fixed term contracts premature, although longer agreement period is agreed. Tenancy Act was previously exclusively applicable to the legal field. According to the principal rule objective reasons are required for termination but there are exceptions. The thesis aims to analyze the motives of the security of tenure according to the Tenancy Act and compare with the motives for the absence of such protection according to UEB and the right to terminate fixed term contracts prematurely. The preparatory work for UEB is critically examined to identify the reasons and what studies that underlies the landlord's right of termination. The investigations which form the basis for UEB is considered by the author to be inade-quate and there is no data showing that more housing units would be rented out if the rules becomes more beneficial. Mainly no studies show that the right of disposal is seen as an obstacle. A change in the law of such a character should be subject to more thorough investigation. Landlord's right, without objective reasons to terminate the tenant puts this in a precarious position, especially the right to terminate fixed contracts prematurely. It is difficult for the tenant to assert its rights. Action is according to the author that objective reasons shall be required for termination of longer rental relationship, which lasted for two years or more. The landlord should never have the right to terminate temporary contracts prematurely.

The primary purpose of this thesis is to investigate the operation of membership criteria, which are applied against countries that wish to join the European Union (EU). More specifically, the importance of some criteria in comparison to others is considered. To answer this proposal, three questions are posed: What are the EU membership criteria? Are some criteria more important than other criteria? Does the EU treat candidate countries differently in applying the membership criteria? Three countries are used in this analysis, each country representing one recent enlargement round: Poland (2004), Romania (2007), and current candidate country Turkey. Both official documents, such as EU treaties, and unofficial documents such as statements from EU leaders are used to analyze the application of membership criteria. The method that is used in this thesis is idea analysis. The EU has both official criteria, which are found in the foundation treaties, and unofficial criteria, which are the public and political opinions among the candidate countries and current EU member states. It is suggested that none of the criteria are more important than others; a candidate country must fulfill virtually all the official and unofficial criteria in order to gain EU membership. Although all criteria must be met, the application of the criteria is uneven between candidate countries. The EU does not treat countries differently when it comes to the official criteria. However, when it comes to the unofficial criteria, Turkey is treated differently from Romania and Poland. There is greater resistance to Turkey’s future membership, making it much more difficult for Turkey to reach the stage of full EU membership.

This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament. The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections. The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws. The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.

Bakgrund: Det som skiljer inköpsprocesser mellan privata och offentliga verksamheter åt är att offentliga verksamheter använder så kallade offentliga upphandlingar. Syftet med offentlig upphandling är bland annat att främja kostnadseffektivt användande av skattemedel och underlätta för företag att göra bra affärer med offentlig sektor. Offentliga verksamheter är även tvungna att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), som strikt styr hur upphandlingarna ska gå till. De offentliga inköpen står för cirka 20 % av Sveriges BNP vilket motsvarar cirka 741 miljarder kronor, förespråkar en stor del av de nationella inköpsaktiviteterna och är väldigt viktigt för vår nations ekonomi. Enligt konkurrensverket råder idag övergripande brister i den offentliga sektorns inköpsprocesser som behöver lösas omgående för att skapa en mer effektiv inköpsprocess. Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna de problemområden som existerar i inköpsprocesser för offentliga verksamheter och genom analys av dessa problem sedan presentera förbättringsförslag i ämnet. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Växjö Kommun och Linnéuniversitetet med ett deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens upphandlare som är utvalda med bekvämlighets- och snöbollsurval. Slutsats: De två fallföretagens inköpsprocesser är mycket lika varandra och det finns många problem inom de båda. Några av problemen som identifierats kan kopplas direkt till verksamheterna och deras sätt att behandla problem som uppstått, medan vissa problem härstammar från ett större, mer strukturellt problem som härstammar från LOU. Det är tydligt att Lag (2007:1091) om offentlig upphandling inte är utformad för att hjälpa offentliga verksamheter att vara så effektiva som möjligt, utan snarare syftar till att upprätthålla konkurrensen och förhindra korruption, vilket hämmar verksamheterna. För att lösa problemen finns det vissa möjligheter för verksamheterna att själva effektivisera sina inköpsprocesser, medan problemområdena som rör LOU kräver mer lagändringar.

Synen på barns behov och föräldraskap varierar i takt med att samhället förändras och varje samhälle har sin syn på barn och föräldrar. Det existerar debatter i samhället gällande vad sociala problem är och när samhället behöver ingripa för en individs skydd. Årligen omhändertas tusentals barn i Sverige för vård utanför det egna hemmet. Denna uppsats syftar att genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka görandet av barns behov och föräldraskap i 2 § LVU-domar från 2015 samt hur tvångsomhändertaganden motiverades med hjälp av dessa konstruktioner. Frågorna som ämnar besvara syftet är; hur talas det om barns behov och föräldraskap samt vilken betydelse tillmäts barn och föräldrars utsagor i domarna? För att besvara detta genomfördes en diskursanalys av 21 domar som avgjordes av Luleå förvaltningsrätt 2015. Utifrån analysarbetet framträdde en diskurs om barns behov och en diskurs om föräldraskap. Diskurserna visade sig både vara beroende och i ständig påverkan av varandra. Inom barndiskursen sågs barn främst som skyddsvärda medan det aktiva aktörskapet var nedtonat. Inom föräldradiskursen sågs föräldrar som oförmögna och de befann sig i försvarsposition där deras trovärdighet ifrågasattes. Beroende på vilka beskrivningar som framfördes om familjerna och hur deras trovärdighet bedömdes gavs parternas utsagor olika utrymme i domarna.

<p>This thesis has investigated and analysed whether or not the Nord Stream Natural Gas Pipeline has affected or changed Europe's security situation. By analysing how the Nord Stream Natural Gas Pipeline has been described as a political or economic project by the EU, one can conclude whether the project has been securitized by the EU or not. This is done through the study of official EU documents. The documents have been analysed using framework for sector analysis  and securitization as theorised by the Copenhagen School of international relations. By distinguishing the different conceptions of threat, security and methods discussed in these documents it is possible to analyse whether arguments belong to either the economic or political sector of sector analysis, and how they can be seen as signs of securitization. This has been done by utilizing qualitative text analysis in a case study framework. The thesis concludes that the  Nord Stream Natural Gas Pipeline has not been securitized as a threat by the EU. On the contrary, the project is endorsed as a part of energy proliferation. The EU insist and encourages upon the project and several similar ones in order to ensure energy security for the EU in the future.</p>

<p>The primary purpose of this thesis is to investigate the operation of membership criteria, which are applied against countries that wish to join the European Union (EU). More specifically, the importance of some criteria in comparison to others is considered. To answer this proposal, three questions are posed: What are the EU membership criteria? Are some criteria more important than other criteria? Does the EU treat candidate countries differently in applying the membership criteria? Three countries are used in this analysis, each country representing one recent enlargement round: Poland (2004), Romania (2007), and current candidate country Turkey. Both official documents, such as EU treaties, and unofficial documents such as statements from EU leaders are used to analyze the application of membership criteria. The method that is used in this thesis is idea analysis. The EU has both official criteria, which are found in the foundation treaties, and unofficial criteria, which are the public and political opinions among the candidate countries and current EU member states. It is suggested that none of the criteria are more important than others; a candidate country must fulfill virtually all the official and unofficial criteria in order to gain EU membership. Although all criteria must be met, the application of the criteria is uneven between candidate countries. The EU does not treat countries differently when it comes to the official criteria. However, when it comes to the unofficial criteria, Turkey is treated differently from Romania and Poland. There is greater resistance to Turkey’s future membership, making it much more difficult for Turkey to reach the stage of full EU membership.</p>

<p>This study examines whether the policy breadth and the alternatives in European politics affect variations in voter turnout between member states in elections to the European Union Parliament.</p><p>The theoretical approach assumes that; a larger political polarization, an increase in EU-skeptical parties and a greater voting mobilization among groups with less means results in higher voter turnout figures. The study also consider four other variables; whether the election is held on weekends or weekdays, whether elections coincide with other national elections, whether a country has held the presidential of the EU during or the immediate term prior to the election and finally the turnout figures from national elections.</p><p>The research design is based upon a quantitative analysis using data from EP elections, national elections and databases from the European Elections Studies (EES). Study unit is twelve member-state countries and their four latest EP elections (1994, 1999, 2004 and 2009). The selected member-states origin from the EU-15 excluding Belgium, Greece and Luxembourg due to their compulsory voting laws.</p><p>The study found relationships between higher turnout figures in EP-elections and increase in EU-skeptical parties, greater mobilization among groups with less means, elections held on weekends, elections coinciding with other, national elections and an increase in voter figures in national elections.</p>

<p>Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.</p><p>         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.</p><p>         Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.</p>

This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.