No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Enquist i Boken om Blanche och Marie med fiktionens hjälp kan sägas ”revidera”, eller åtminstone problematisera, historieskrivningen, ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och vad det får för betydelse för bilden av de två kvinnorna. Detta anser jag vara viktigt att undersöka, då kvinnor ibland framstår som historiskt förtryckta och passiviserade i dagens feministiska forskning. Andra vinningar till trots kan det leda till att den kvinnliga offerrollen befästs; här vill jag alltså undersöka möjligheten att genom fiktionen erbjuda en alternativ bild av det förflutna. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: På vilket sätt förhåller sig Enquist till den manliga historieskrivningen? Hur avviker romanen från de diskurser som tidigare förts om kvinnor, vetenskap och sjukdom utifrån denna period? Vad får detta för betydelse för bilderna av de kvinnor som figurerar i romanen?

Swedish authorities have the responsibility to protect children from bad caring. In the Swedish welfare system it is possible to take a child out of its original home when there is a suspicion about a child being maltreated. The Swedish law regarding The Compulsory Care of Young Persons Act, LVU, legalize this intervention. When using this intervention, the parents of the child are not seen as giving the child a ”good enough” care. The expression ”good enough”, or ”tillräcklig föräldraförmåga” is well known and used throughout the social care system, even though there is no actual definition of what ”good enough”-parenting entails. Instead it is up to the social worker who is in charge of the investigation of a child’s wellbeing to make the decision if the”good enough”-parenting exist in every individually case. In this study ten court orders have been viewed with the purpose of finding, and examine, a discourse of ”good enough”-parenting. In these specific court cases the parents have requested to be reunited with their children who have previously been removed from their home under the law). In search of this discourse, we found that the complexity of finding a definition of what is seen as ”good enough”, are harder than we expected. Even though the authorities in Sweden have the same law to build upon, the result of the ten court orders shows that the investigators have a big capacity to self-interpret what is ”good enough”. The outcome of the investigations that eventually end up in court have all distinguished a different definition of what is ”good enough”. This results in different kinds of determinations for something that is supposed to be interpreted in a similar way to preserve the rule of law. Keywords ”Good enough”-parenting, ”good enough”,  The Compulsory Care of Young Persons Act (LVU), decision making process, interpretative prerogative.   Nyckelord Tillräcklig föräldraförmåga, tillräcklig, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, beslutsprocess, tolkningsföreträde.

The Lord of the Rings trilogy is greatly diverse in species, races, and ethnicities which is a fact that over the decades has engendered great scholarly discussions about hidden racism in the literary work. Therefore, an analysis of intercultural matters and encounters realized throughout the story is relevant for detecting a possible racist ideology. By applying the postcolonial concept “Othering,” which is an act of differentiation, this essay analyzes racist instances in the story, and the result of or opposition to those, in order to indicate the presence of an anti-Othering ideology in the trilogy. The analysis is conducted through discussion of Othering of other species/races/ethnicities caused by blind trust in one’s own group, Othering inside one’s own group, Othering of other species/races/ethnicities, and discussion about instances of multicultural acceptance. Considering Tolkien’s relationship to nature, this discussion also extends to Othering of nature. Consequently, this essay concludes how The Lord of the Rings trilogy arguably is against Othering since the story generally presents the act as negative to others, oneself, and/or one’s beloved as well as contains instances which simply convey a positive view of multiculturalism. / Sagan om ringen trilogin är väldigt mångfaldig i arter, raser och etniciteter vilket genom årtionden har genererat storskaliga akademiska diskussioner om förekomsten av en dold rasism i det litterära verket. Därmed är en analys av de interkulturella angelägenheter och möten som tar plats under berättelsens gång relevant för att upptäcka en möjlig rasistisk ideologi. Genom att applicera det postkoloniala konceptet ”Othering”, vilket är en differentieringsakt, analyserar denna uppsats rasistiska instanser i berättelsen och resultatet av eller oppositionen till dessa för att indikera förekomsten av en motståndsideologi till ”Othering” i trilogin. Analysen genomförs genom diskussioner om ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter orsakade av blind tilltro till ens egen grupp, ”Othering” inom ens egen grupp, ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter och diskussion om instanser av multikulturell acceptans. Med tanke på Tolkiens relation till naturen sträcker sig även denna diskussion till ”Othering” av naturen. Denna uppsats drar följaktligen slutsatsen att Sagan om ringen trilogin är emot ”Othering” eftersom berättelsen generellt sett presenterar aktionen som negativ för andra, en själv och ens älskade, såväl som innehåller instanser som helt enkelt förmedlar en positiv syn på multikulturalism.

Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan. Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.

Denna uppsats handlar om namn och referens. Syftet är att jämföra Gareth Evans’ kausalteorimed Imogen Dickies. Efter en introduktion kommer jag att undersöka hur teorierna förklararhur en talare introduceras in i en namnanavändningspraxis, att objekt kan byta namn och attobjekt kan ha en oklar referens.Evans menar att egennamn får sin referens genom en grupp producenter för att sedananvändas i en namnanvändningspraxis i samhället. Producenterna är garanter för att namnetrefererar till objektet, eftersom de kan identifiera objektet såsom känt som NN. En gruppkonsumenter ansluter till producenternas namnanvändningspraxis, med avsikten att refereratill objektet som NN. Så länge som objektet är den dominanta källan till talarens tankar, hadedessa tankar objektet som sin referent.Dickie visar att Evans’ teori har svårt att förklara vissa exempel och föreslår en förbättradteori. Hon definierar principen om referens och berättigande, som, tillsammans med hjärnansbehov att representera, bildar en ram för referensfixering. Dickie identifierar tre grupper avnamnanvändare och visar att de fixerar sin referens på olika sätt. Producenterna genomutpekande, de parasitiska konsumenterna till vemhelst resten av gruppen talar om, och dedeltagande konsumenterna genom en försiktig upptagning av strömmar av vittnesbörd somsammanstrålar på objektet. Så länge som denna upptagning styrs av objektet, handlartrosuppfattningarna om objektet, och fixerar på så sätt referens.Jag hävdar att Dickies teori är en förbättring, även om det finns problem som behöver lösas. / This essay is about proper names and reference. Its purpose is to compare Gareth Evans’causal theory with Imogen Dickie’s theory of fixing reference. After an introduction, I willexamine how the theories deal with a speaker’s introduction into a proper-name-usingpractise, that objects can change their names and that an object can have an unclear reference.Evans claims that a proper name gets its reference to an object via a group of producers andthen it is used in a proper-name-using practise in the community. The producers guarantee thereference of the name to the object, because they can identify the object known as NN. Agroup of consumers picks up the name-using practise from the producers, with the intention torefer to the object as NN. As long as the object is the dominant source of the speaker’sthoughts, these thoughts have the object as their referent.Dickie shows that Evans’ theory has difficulties in explaining certain examples and proposesan improved theory. She defines the principle of reference and justification which, combinedwith the mind’s need to represent, gives a framework for reference-fixing. Dickie identifiesthree groups of name-users and shows that they fix their reference in different ways. Theproducers by demonstration, the parasitic consumers to whoever the rest of the group istalking about, and the participating consumers by a careful uptake from testimony streamsthat converge on the object. As long as this uptake is governed by the object, the body ofbeliefs is about the object, thus fixing reference.I argue that Dickie’s theory is an improvement, although there are some problems that need tobe resolved.

Religious education has partly gone from learning about religions to learning from religions. The students practice their abilities to talk about life issues, which can increase their understanding of each other's differences. Inclusion is about making everyone feel welcome in the classroom, no matter who you are. It is also not just about each individual but the class as a whole.Previous research shows that working with the different religions can counteract xenophobia if the teacher focuses on their similarities instead of differences. Students can learn from each other and by having different backgrounds they can exchange experiences. Research suggests that community is a hallmark of an inclusive school environment. It is important not to divide the class into a "them" and “us”. Vygotsky explains how students through interaction with others can reach a new level in their proximal development zone. Students borrow skills from each other and share their experiences.The method used was a web-based survey to get a broader selection of respondents. In it, 213 teachers participated. The majority work at schools in Värmland and Dalarna, but in order to bring in more respondents, the survey was also put on social media, to broaden the selection and increase reliability. The questions in the survey were all linked to the research presented in the study. The research is taken from among others, Holmqvist Lidh and Runfors dissertations. The study's theory is linked to how teachers can work with Vygotsky and students' proximal development zone.Respondents have, among other things, answered questions about whether they have encountered problems from caregivers regarding religious education, if they consider that pupils' differences can promote inclusion and whether they believe that the students are open with their religious beliefs.In the study's results, it appears that most of the participating teachers believe that differences in the classroom can promote the community in the classroom. Most also consider that community is a hallmark of inclusion.According to the research and the teachers who participated in the study, it is agreed that religious knowledge has an important role in giving students an understanding of each other's similarities but also differences.

Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

Studiens syfte var att undersöka hur rekryterare i Jönköpings län upplevde personlighetstestens användbarhet vid rekrytering. I den vetenskapliga litteraturen framkom en oenighet mellan forskare och yrkesverksamma samt en kritik mot rekryterares bristande kunskap om personlighetstest. Därför syftade studien till att jämföra hur väl rekryterarnas upplevelse stämde överens i förhållande till de antaganden som existerade om arbetspsykologisk testning. Då rekryterares upplevelse av personlighetstest var ett relativt outforskat område, ansågs studien bidra till de kunskapsluckor som förelåg inom forskningsfältet. Genomförandet baserades på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades där 13 rekryterare strategiskt valdes ut för att skapa överenstämmelse mellan studiens syfte och urval. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom tematisk analys för att bidra med en riklig och detaljerad information. Resultatet visade tre huvudteman, vilka definierades som motiv till användning, användbarhet och risker. Rekryterarna hade en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av personlighetstest. Samtliga rekryterare ansåg att det var en användbar urvalsmetod vid rekrytering under förutsättning att det användes korrekt. Främst betonades vikten av att använda personlighetstest som ett komplement och att det enbart bör vara en del av kandidatens helhetsbedömning. I förhållande till existerande antaganden om arbetspsykologisk testning stämde rekryterarnas upplevelse till viss del överens med den vetenskapliga litteraturen. Skillnaden var att rekryterarna hade en mer stabil syn på personlighet och högre tilltro till att personlighetstest kan predicera framtida arbetsprestation. Dessutom betraktades varken fusk eller kulturella skillnader som en betydande problematik. Att det fanns en inkongruens mellan forskning och praktisk användning förklarades genom att rekryterarna i vissa avseenden hade en bristande kunskap om personlighetstest. Detta framhävdes som en risk, då det i kombination med en vinstinriktad marknad kunde bidra till opålitliga personlighetstest samt en ovetenskapligt förankrad användning.