The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning. Det har dock inte förekommit några ingående undersökningar kring huruvida professionen är förberedd på förändringarna. Syftet med studien har därför varit att försöka fastställa hur förberedelserna kan förete sig inom professionen. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av två kapitel vilka skildrar såväl nuvarande regleringen som de eventuella konsekvenserna vid ett slopande. I det förstnämnda avsnittet behandlar författaren vad lagstiftningen i dagsläget kräver gällande såväl revisorns arbete som de mindre aktiebolagens ansvar. I det andra avsnittet presenteras bland annat tidigare uppsatser, debattartiklar och en avhandling av Tobias Svanström vid Umeå universitet i syfte att klarlägga vilka konsekvenser ett slopande kan medföra. Empiriavsnittet består av redogörelserna av de sex halvstrukturerade intervjuer vilka författaren genomfört tillsammans med revisorer från såväl större som mindre revisionsbyråer. Den övergripande intervjustrukturen har presenterats i en bilaga. Genom att applicera de ur teorin fastställda centrala konsekvenserna vid ett slopande av revisionsplikten på den insamlade emiriska informationen har författaren genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. De konklusioner vilka kunnat identifieras presenteras sedan i det slutliga avsnittet, tillsammans med förslag till fortsatt forskning. Författaren har kunnat identifiera att förberedelserna vid tidpunkten av studiens genomförande i viss utsträckning varit tillfredställande, samtidigt som det finns en hel del att åtgärda. Detta beror i stor utsträckning på att byråerna inte utarbetat några ingående handlingsplaner eller strategier baserade på sina styrkor och klienternas behov. / Uppsatsnivå: D

This study examines how the knowledge of that a game belongs to the horror genre affects the players gameplay experience and choices in the game. Ten participants were recruited for the study. First, the participants had to fill in a pre-study form to make sure that they were a part of our target group. During the data gathering the participant was informed of what kind of prototype they were about to play, either a horror prototype or a puzzle prototype. Then they proceeded to play the horror prototype. To gather the data, stimulated recall and semi-structured interviews were used. The data was analysed with an EPP-method. No significant connection were found between the play experience or the choices the player made and the type of information given beforehand to the participant. A connection were found between fear and expectations, that could be linked to knowledge of the horror. / I studien utreds hur vetskapen om att ett spel är av skräckgenren påverkar spelarens spelupplevelse och val i spelet. Tio deltagare rekryterades. Deltagarna fick svara på en förundersökning för att säkerställa att de tillhörde målgruppen, sedan informerades de skriftligt att de skulle spela antingen en skräck -eller pusselspelsprototyp. Efter den skriftliga förvarningen fick deltagarna spela en skräckspelsprototyp som utvecklats för datainsamlingen. Stimulerad återkallelse och semistrukturerade intervjuer användes till datainsamling. Datan analyserades med en EPP-analys. Ingen signifikant koppling hittades mellan spelupplevelsen eller val deltagarna gjorde i spelet samt vilken skriftlig information spelarna tagit emot innan speltillfället. Däremot hittades en koppling mellan rädsla och förväntningar som kunde anknyta till vetskap om skräck.

Hos en hjärtsjuk som inte har något annat val än att få ett nytt hjärta väntar en tid som innebär stora känslomässiga förändringar och upplevelser. Rädslan att dö kontra känslor att vänta på att någon annan ska dö är känslor som ständigt är i fokus. Syftet är att beskriva människors upplevelser och känslor i samband med att få ett nytt hjärta. Studien baseras på nio kvalitativa artiklar som hittats via olika databaser och som analyserats och sedan sammanställts i en litteratuöversikt. Resultatet visar att många upplever en stor känslomässig omställning som kräver ett stort engagemang från både anhöriga och vårdpersonal. Rädslan för att bli en ny person finns ofta närvarande och skuldkänslor till donatorns familj är två viktiga delar som tillsammans gör det svårt för många att acceptera sitt nya hjärta och gå vidare. Slutsatserna är att både anhöriga och patienterna själva är i stort behov av stöd genom hela processen. Det finns behov av information men främst av att ha någon att prata om sina farhågor med, annars finns stora risker att psykisk ohälsa utvecklas till följd av känslan av ensamhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Denna studie undersöker förhållandet mellan unga brottslingars ålder vid den första lagföringenoch deras livsutfall. Genom att använda oss av unika data från The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) kan vi följa individerna upp till 27 års ålder i administrativa register. Detta gör det möjligtför oss att observera kriminellt beteende både för individer över och understraffmyndighetsåldern. Vi finner att personer som begår brott i tidig ålder har en signifikanthögre risk att återfalla i brott jämfört med personer där brottsdebuten sker relativt sent; såledeskan åldern vid brottsdebuten påverka individers framtidsutsikter både direkt och indirekt. / This study examines the correlation between the age of individuals’ first appearance in policerecords and their outcomes in life. By using unique data from The Stockholm Birth Cohort Study(SBC) we are able to follow individuals up to the age of 27 in administrative registers. Thisenables us to observe criminal behavior for individuals both above and below the age of criminalresponsibility. We find that people engaging in crime in early ages have a significantly higherrisk of relapsing into crime compared to people with a relatively late criminal debut, thus the ageof a criminal debut directly and indirectly may affect the prospects of individuals.

Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.

Denna studie bygger på en analys om religionsfrihetens gränser och om konfessionell skola går att rättfärdiga utifrån de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien har varit att problematisera religiösa friskolor som vilar på konfessionell grund, i förhållande till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i Sverige. Studien har undersökt barnets autonomi i relation till paternalismen för att granska spänningen som finns mellan dessa två parter. Fokuset ligger på barnets autonomi och artikel 14 från barnkonventionen, även artikel 18 från den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna har tolkats för att applicera dessa på den konfessionella skolan. Begreppen som har identifierats är barnets autonomi, paternalism, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. För att sedan ha applicerat dessa på artikel 14 samt 18 och analyserat till att resultatet blir en mängd olika faktorer som antingen rättfärdigar eller inte. Detta på grund av att barnkonventionen ännu är i process och behöver tolkas för att tillämpas i samhället, men också svår tolkat för spänningen som finns mellan dessa rättigheter. Artiklarna säger att föräldrarna har rätt till att fostra barnet in till en egen religiös övertygelse samtidigt som barnet själv får bestämma sin egen tro. Föräldrarnas paternalistiska agerade kan utgå från en agenda att vilja fostra barnet till ens egen övertygelse och detta strider mot barnkonventionen. Barnet har rättigheten till att tro på sin egen övertygelse som barnet själv kan resonera fram till. Detta för att barn under 18 år kan vara autonoma och det ligger snarare på föräldrarna att kunna se det. En viktig aspekt har också för denna studie grundat sig i att den konfessionella skolar är olika uppbyggda beroende på skola. Det avgör också om det sker en spänning mellan de mänskliga rättigheterna eller inte.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever som har gått på samma högstadieskola upplever skolans brottsförebyggande arbete. Studiens deltagare är unga vuxna som relativt nyligen avslutat sin skolgång. Ett antal av de intervjuade har själva begått brott. Det vi har studerat är skillnader i deras erfarenheter av samma skolas brottsförebyggande arbete. För att kunna besvara våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har använt oss av en tematisk analys där vi belyser olika områden. Resultatet har sedan tolkats med stöd av Hirschis teori om sociala band. Vad vi kommit fram till är att flera av de informanter som själva hade begått brott inte enbart ansåg att skolan inte varit brottsförebyggande, utan även att den påverkade deras egna livsval i negativ riktning.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>