Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden. Vattenmyndigheter och länsstyrelser ska ansvara för framtagandet av kartor med risker inom de översvämningshotade områdena, samt riskhanteringsplaner för att minska de möjliga ogynnsamma följderna. För att underlätta arbetet med översvämningsrisker behöver samtliga aktörer ha en bra och aktuell kunskapsgrund. Ett av syftena med detta examensarbete var därför att ta fram en kunskapsöversikt inom området. Denna översikt togs fram genom en litteraturstudie och den redovisar bl.a. information om EU-projekt med översvämningsanknytning samt fakta om olika höjdmodeller och översvämningskarteringar. En annan del av examensarbetet syftade till att besvara ett antal uppställda frågeställningar, som bl.a. behandlade hur god medvetenheten, samverkan och krisberedskapen är hos myndigheter i Sverige. För att avgöra ovanstående utfördes en intervjustudie med ett antal kommuner och länsstyrelser, samt med Vattenmyndigheten för Västerhavet. Resultatet visade att samtliga tillfrågade aktörer hade god medvetenhet om översvämningsrisker. En inträffad översvämning medför en utökad prioritering av arbetet med översvämningsrisker och även en större angelägenhet att samverka med andra aktörer om dessa risker. Krisberedskapen var även den mest uttalad hos de som drabbats av översvämningar och visade sig ha en nära koppling till god medvetenhet och samverkan. Slutligen skulle examensarbetet ge svar på vilka riskobjekt som bör bedömas i översvämningshotade områden. För att optimera arbetet med skadereducerande och förebyggande åtgärder bör objekten inom ett översvämningshotat område prioriteras efter sannolikheten att de drabbas, samt hur stora konsekvenserna skulle bli om detta hände. I examensarbetet besvarades denna frågeställning med hjälp av litteraturstudier. Där fokuserades på vilka konsekvenser som kan uppkomma av en översvämning. Ett förslag på riskobjekt togs fram och en översiktlig indelning av hur objekten skulle kunna prioriteras i en akut situation utfördes. Dessutom sammanställdes var data för kartframställning kan hittas för respektive riskobjekt. / Flooding is a major problem in many parts of Sweden and climate changes are expected to aggravate the situation in some parts of the country. In order to structure the work on flood risks the flood directive (2007:60:EG) was initiated by the EU in 2007. The directive is implemented as a regulation in Sweden (SFS 2009:956) and this regulation was introduced in Swedish legislation in November 26th 2009. According to this regulation, the Swedish Civil Contingencies Agency (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) plays an important role as they will perform the preliminary assessment of flood risks, including the production of maps of floodthreatened areas. Water authorities and other county administrative boards will be responsible for the preparation of maps of risks within the flood-threatened areas and risk management plans in order to reduce the potential adverse consequences. To facilitate the process of flood risks all the players need to have a good and current knowledge. Therefore, one aim of this thesis was to develop a knowledge overview in the field. This overview was prepared by a literature review and includes information on flood-related EU projects, and facts about different elevation models and flood mapping. Another part of the thesis aimed to answer a number of set questions, such as: how good is the awareness, collaboration and emergency preparedness among the Swedish authorities. To determine this an interview study with a number of municipalities and county administration boards, and the Water Authority for the Western Sea (Vattenmyndigheten för Västerhavet) was carried out. The results showed that all the approached players had good awareness of flood risks. A past flood involves results in an expanded priority to work on flood risks and also a major concern to interact with other players on those risks. Crisis preparedness was also most expressed among those affected by floods and was found to have close links to good awareness and interaction. Finally, the thesis aimed to answer the risk items that should be considered in floodthreatened areas. To optimize the process of damage reduction and prevention, the objects in a flood-threatened area should be prioritized by the likelihood that the objects will be affected, and also by how big the impact would be if this happened. In the thesis, this question was answered by means of literature studies which focused on the consequences that may arise from a flood. A proposal on the risk properties was developed and an overall breakdown of how the items could be given priority in an emergency was carried out. In addition, it was compiled where data for mapping can be found for each risk item.

Voyage är en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte är att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fånga nya läsare inom detta tidningssegment. Den nytänkande layouten ska attrahera de mer aktiva och äventyrliga resenärerna.De existerande resetidningarna är alla uppbyggda på ett strukturerat vis, vissa rörigare än andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet är tänkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ändå en underliggande struktur som håller uppslagen samman. De andra tidningarna skapar en rörighet genom varierande layout av bilder och text. Voyage skapar rörighet genom dekorativa element.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall. Relationen med föräldrar samt kollegiet inklusive rektor och elevvårdsteam har också en betydande roll i beslutsprocessen. Då det gäller informanternas beskrivning av och uppfattning om kontakten med socialtjänsten kan konstateras att informanterna ser socialsekreterarna som styrda av lagar och sekretess vilket kan uppfattas som negativt, informanterna saknar också återkoppling från socialtjänsten efter det att anmälan gjorts. Resultatet analyseras utifrån socialpsykologisk teori om sociala representationer samt Kari Killéns psykologiska perspektiv på professionella i mötet med barn som far illa.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.

This thesis is about Turkish accession to the European Union and criteria to be fulfilled in order to become a member state. At Helsinki summit there were defined four main areas, that are the main obstacles of Turkish membership in the structures of EU – military influence in domestic politics, economy disproportions, the issues of minorities living in Turkey and problems with obeying human rights and fundamental freedoms. In addition the attitude among European countries and Turkish political elites has changed dramatically since 1999. There is a great discussion, whose main purpose is, to show if Turkey should or shouldn’t become a part of united Europe. With the help of created conceptual framework, which is empirically based on qualitative methods and with theoretical approach in form of analysis considering human rights, I have developed a set of three hypotheses, that are based on primary and secondary sources like EU, Human Rights Watch, Amnesty International reports considering changes of Turkish attitude to the question of human rights. In the process of testing validity or invalidity of those hypotheses, I have tried to conclude, why the implication of reforms considering human is the main obstacle of Turkish membership in the EU. / <p>The paper may be used free, but it is forbidden to copy or use directly any parts of it without earlier contact with author.</p>

Sammanfattning Matematikundervisning kan behandlas ur olika aspekter. I examensarbetet är matematikhistoria i fokus. Jag har undersökt vissa matematikområden, men inte andra. Jag har också förklarat några logiska behov och intressanta motiv bakom dessa matematikområden. Det nämns några kopplingar mellan matematikhistoria och undervisning också. Syftet med examensarbetet är att studera enkla idéer bakom dagens avancerade och utvecklade matematikområden. Att börja lära ut från grundläggande begrepp, är en bra förberedelse för elever att lära sig bättre. I mitt examensarbete letar jag efter tecken på dessa begrepps uppfattningar. Det krävs olika undersökningsperspektiv för att se meningar bakom mänskliga historier och olika didaktiska metoder i praktiken för att använda undersökningsresultaten i matematikundervisning. Jag har intervjuat 7 lärare i åk 7-9 och gymnasiet. Jag tar hänsyn till olika teoretiska perspektiv som också är relaterade till matematikens historia. Resultatet visar att berätta objektivt och allsidigt om tankar bakom upptäckter och idéer är alltid lärorikt och kan väcka elevers intresse. Resultatet från mitt examensarbete är ett litet försök till att analysera utvecklingen av olika begrepp från historien som kan hjälpa lärare att förstå elevers svårigheter, med andra ord kan det bidra till ett bättre undervisningssätt.

”Happy, happy, liksom” handlar om tvåsamhetsnormen och hur den (re)produceras i den samtida svenska kulturen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i feministisk teori, bland annat normkritik, socialkonstruktivism och teorier om heteronormativitet, och applicerar dem på en debatt om skilsmässa som pågick i svensk dags- och fackpress under hösten 2011. Debatten utlöstes av boken Happy Happy: En bok om skilsmässa, red. Maria Sveland och Katarina Wennstam. Empirin består av ett antal artiklar som publicerades i svenska tidningar under debattens gång. Av dessa artiklar har jag gjort en kritisk diskursanalys i syfte att ta reda på hur vår kultur (re)producerar tvåsamheten, samt för att belysa och kritisera tvåsamhetsnormen. Detta gjordes utifrån frågeställningar om hur tvåsamhetens konstrueras i reaktioner på avvikelser mot normen, hur betydelsen av fenomenet skilsmässa yttrar sig i upprätthållandet av tvåsamhetsnormen samt vilka teman och begrepp som återkommer hos skribenterna i deras tal om tvåsamhet. Jag fann i min undersökning att fenomenet tvåsamhet (och tvåsamhetsnormen) sällan uttalas explicit men ändå genomsyrar stora delar av debatten om skilsmässa, äktenskap och familj. Tvåsamheten premieras av samhället, både i lag och socialt, och är starkt sammankopplat med heteronormativiteten. Avvikelser mot normen får både praktiska (ekonomiska) och sociala konsekvenser.

Uppsatsen undersöker hur Olofs inre utveckling i Romanen om Olof från 1934-1937 av Eyvind Johnson kan läsas med hjälp av sagorna. I uppsatsens första del ges en beskrivning av syfte och frågeställning, metod och en översikt av tidigare tolkningar av sagorna i Romanen om Olof. Metoden utgår ifrån Jungs arketyp- och individuationsbegrepp. I uppsatsens andra del görs en tolkning utav sagorna med hjälp av Jungs arketyper, vilka sedan sätts i samband med Olofs individuationsprocess.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, där olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhållanden har en framträdande roll. Det övergripande syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förändringarna i markanvändning avseende våt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr på Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotländska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvårds-intressen, men visar också på en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur människors olika idéer och värderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan på det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen ständigt närvarande. Studien har också resulterat i att en diskurs kunnat identifieras, diskursen om det moderna myrodlingslandskapet, vilken beskriver grunden till omvärderingar av våt- och myrlandskapen under senare delen av 1900-talet och möjligen kan bidra till en ökad förståelse kring varför debatten om våt- och myrmarker är sådan den är idag. [1]Gotlands Folkblad (GF), Gotlands Tidningar (GT) och Gotlands Allehanda (GA).

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser. Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas. Då det hermeneutiska inslagen gör sig synliga i målen gör de detta nästan uteslutande i det tolkningsutrymme som dokumentet innehåller. I den kommande ämnesplanen är tolkningsutrymmet betydligt mindre. Innehållet uttrycks klarare vilket också var syftet med den nya reformen från början. Med detta hör till att även de hermeneutiska inslagen är ansenligt färre. Innehållet har med andra ord stramats åt och gjorts enklare att tolka.