I denna studie undersöks sambandet mellan ägandeskap och företags aktieavkastning vid börsnotering på kort och lång sikt. Vi jämför förstadagsavkastning samt BHAR på 36 månader mellan en portfölj bestående av företag som genomgått en PE-finansierad börsnotering och en portfölj bestående av företag som genomgått en börsnotering utan PE- finansiering. BHAR beräknas med ett brett marknadsindex, industriindex samt referensportföljer och kontrollföretag båda matchade efter storlek och book-to-market ratio. Urvalet består av 162 börsnoteringar på OMX Stockholm och First North. Resultatet visar att PE-finansierade börsnoteringar är mindre underprissatta än icke PE-finansierade börsnoteringar och därmed har en lägre förstadagsavkastning, vilket stödjer certifieringshypotesen. Vi finner inga signifikanta resultat för att den abnormala avkastningen på 36 månader skiljer sig mellan portföljerna.

This paper examines the stock performance around initiation announcements of open market share repurchase programs, the price impact of repurchase trading and the long-run abnormal stock performance following the initiation announcements in a European regulatory framework. The study uses a unique dataset on initiation announcements and actual repurchases conducted by firms listed on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2009. The results show that initiation announcements of open market repurchase programs exhibit a two-day abnormal return of approximately 2%. The price impact on the actual repurchase days is positively correlated with the daily repurchase volume, and is both statistically and economically significant during the first 3 repurchase days in a repurchase program. The long-run abnormal stock performance is positively associated with the fraction of shares bought in the program and is approximately 7% the first year following the initiation announcement. The results indicate that repurchase trading provides price support and that the market participants detect and perceive the initiation announcement and the first repurchase days in a repurchase program as a signal of undervaluation. / <p>QC 20130515</p>

We examine differences in market performance of Swedish firms that initiate repurchase programs infrequently (1-2 programs), occasionally (3-4 programs) and frequently (5 or more programs) over the period 2000-2009, and examine the relationship between abnormal return and repurchase size in repurchase months. We find that infrequent repurchase programs are greeted with a stronger positive reaction than occasional and frequent programs. However, over long term, infrequent repurchase programs show no abnormal return while occasional and frequent repurchase programs show a significant positive abnormal return. A positive relationship between abnormal return and repurchase size in repurchase months is documented on average for all types of repurchase programs. / <p>QC 20130515</p>

We examine the market liquidity impact of open market share repurchases in a computerized order driven market. Using a detailed dataset of daily repurchase transactions on the Stockholm Stock Exchange together with intraday data on bid-ask spreads and order depths enable us to examine liquidity effects on the actual repurchase days. Overall, we find that repurchase trades inside the order driven trading system contributes to market liquidity through narrower bid-ask spreads and deeper market depths. After controlling for total trading volume, price, and volatility we still find a significant decrease of the bid-ask spread on repurchase days relative to surrounding non-repurchase days. However, repurchases executed as block trades outside the order driven trading system have a detrimental effect on the bid-ask spread, consistent with a negative response to the presence of informed managerial trading. / <p>QC 20130515</p>

No description available.

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

Syftet med denna studie var att förklara olika konjunkturlägens påverkan på totalavkastningen samt den riskjusterade avkastningen för tre olika investeringsstrategier. Dessa var Stock Selection for the Defensive Investor samt indexen OMX Stockholm 30 och OMX Stockholm Small Cap Price Index. Den förstnämnda strategin utgår ifrån det 14:e kapitlet i Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. Genom att ställa höga krav på faktorer som lönsamhet, kontinuitet av utdelningar och låg värdering m.m. filtrerar denna aktiva investeringsstrategi bort många bolag och lämnar kvar stabilare bolag med lägre risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index valdes eftersom det innehåller helt andra sorters bolag än Stock Selection for the Defensive Investor, vilket är småbolag. OMX Stockholm 30 valdes i sin tur för att bolagen i detta index, likt de Stock Selection for the Defensive Investor väjer ut, är stora bolag som ofta associeras med lägre risk. Detta genomfördes med syftet att hitta större kontraster mellan strategierna. Dessa strategier undersöktes under lågkonjunkturen 2007-2011, högkonjunkturen 2016-2019 samt under 15-årsperioden 2007-2021. Avkastningarna mättes i totalavkastning och CAGR medan deriskjusterade avkastningarna mättes med hjälp av Sharpekvot, Treynorkvot samt Jensen’s Alpha. Denna studie kom fram till att totalavkastningen för de olika strategierna skiljer sig åt mellan de olika perioderna. OMXS30 genererade högst totalavkastning under lågkonjunkturen medan OMXSSCPI genererade högst avkastning under både högkonjunkturen och under 15-årsperioden. Resultaten för de riskjusterade måtten visade på att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan strategierna, vilket indikerar att skillnaderna i totalavkastningen beror på den risk som tas. / This study aimed to explain the impact of different economic conditions on the total return and riskadjusted return of three investment strategies: Stock Selection for the Defensive Investor, OMXStockholm 30, and OMX Stockholm Small Cap Price Index. The first strategy is based on the 14th chapter of Benjamin Graham's book, "The Intelligent Investor." By demanding high profitability, dividend continuity, low valuation, and other criteria, this active investment strategy filters out manycompanies and focuses on more stable companies with lower risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index was chosen because it includes a different set of companies compared to Stock Selection for the Defensive Investor, specifically small-cap companies. On the other hand, OMX Stockholm 30 was selected because the companies in this index, similar to those preferred by Stock Selection for the Defensive Investor, are large companies often associated with lower risk. This was done in orderto identify more significant contrasts between the strategies. These strategies were examined during the recession 2007-2011, the economic boom 2016-2019, and a 15-year period 2007-2021. Returns were measured in terms of total return and compound annual growth rate (CAGR), while risk-adjusted returns were assessed using the Sharpe ratio, Treynor ratio, and Jensen's Alpha. This study found that the total returns of the different strategies varied across the different periods. OMX Stockholm 30 generated the highest return during the low economic cycle, while OMX Stockholm Small Cap Price Index produced the highest return during both the high economic cycle and the 15-year period. The results for the risk-adjusted measures indicated no significant differences between the strategies, suggesting that the variations in total returns are attributable to the level of risk undertaken.

Background: In financial markets, decisions to buy or sell securities are highly influenced by the aim of making a profit and avoiding losses. The signals that insider transactions send to external investors can significantly impact those decisions. The signals can differ depending on the type of transaction, within which sector, and the company's size. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate whether insider transactions employ a more potent influence when buying or selling stocks. A partial purpose is distinguishing between small- and mid-cap stocks and between the technology and industrial sectors on the Nasdaq Stockholm Stock Exchange. Methodology: A quantitative approach was utilised with the event Study model. Hypotheses were constructed, and statistical tests in STATA were conducted to determine if the results were significant. The insider trading that was analysed took place between 2018-2023. Thirty-one companies are in the industrial sector, and twenty-eight are in the technology sector, with 3601 insider transactions employed. Conclusion: The results showed the existence of signalling effects and the possibility of achieving abnormal returns, especially if shorting when insiders are selling, particularly technology stocks, with the most prominent returns from mid-cap firms. However, the results contradict most previous research proposing that purchase transactions yield higher abnormal returns and have a more substantial signalling effect.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen. Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen. Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut). Det motsvarande resultatet 2,55 % (-0,41 %) framkom i eventfönstret för ändringsdagen. Handelsvolymen uppnådde i båda fallen en signifikant ökning dagen innan ändringen genomfördes. Slutsatser: Resultatet visade en signifikant överavkastning för aktier som valdes in (ut) i eventfönstret kring ändringsdagen (annonseringsdagen). Den signifikanta skillnaden av handelsvolymen tyder på att indexerarna handlar aktierna dagen innan ändringen genomförs. För aktier som väljs in gick det att se ett pristryck där priset höjdes fram till dagen innan ändringen genomfördes, som sedan återgick. Resultaten kan ha påverkats av externa faktorer vilket kan ha lett till en missvisande bild av den undersökta effekten. / Purpose: The study aims to investigate whether it is possible to get an abnormal return of stocks added to (or deleted from) the OMX Stockholm Benchmark index (OMXSB), as a result of a changes of the index composition. A subsidiary aim of the study is to investigate whether it is possible to see a significant increase in trading volume in close to the change day. Methodology: The study applies an event study as method of investigation of a quantitative character. The study examines the OMXSB and include a total of 111 added and deleted stocks distributed on 10 occasions. Two event windows have been designed: one around announcement day and one around change day. The percentage change of trading volume has been measured over the event window around the change day. Results: The average cumulative abnormal return for the event window around announcement day reached 1.02% (-6%) for the added (deleted) shares. Corresponding results of 2.55% (-0.41%) emerged in event window for change day. In both cases the trading volume reached a significant increase the day before the change was implemented. Conclusions: The results showed a significant abnormal return for stocks that were added (deleted) in the event window around the change day (announcement day). Trade volume suggests that index funds trade shares the day before the change day. For the added shares a price pressure could be identified up to the day before change day. The results may have been influenced by external factors which may have lead to a misleading picture of the investigated effect.