I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling. / In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation. The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens. Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

This report investigates how to build a compact, optimizable and at the same time user friendly hydroponic systemfor growing plants as efficiently as possible. Hydroponics grows plants using water with dissolved nutrients instead of soil, allowing faster and more efficient growth.The focus has been on the implementation and the usability of such a system, centering around monitoring and to some degree controlling important parameters for growth such as humidity, air temperature, nutrition concentration and light intensity, colour and exposure time. The plant is enclosed in a confined space with artificial lighting which allows thorough control of the light environment. In order to achieve the desired level of control over the growth parameters, several sensors along with a microcontroller were used. A touch screen with a custom built graphical user interface was also connected to allow the user to control and monitor important aspects of growth conditions. The conclusion drawn from this project is that there is ahigh order of optimizability within the boundaries of this project. The measured factors are easily read on an intuitive, easily navigated touch screen for direct feedback. Regarding the lights’ effect on plant growth, the conclusionis drawn that plants grow well with many types of lights, but more time is needed to thoroughly investigate different light exposure times, colour and intensity. / I denna rapport undersöks hur man kan bygga ett kompakt, optimerat och samtidigt användarvänligt hydroponiskt system för att odla växter så effektivt som möjligt. Hydroponiska system får plantor att växa genom att användavatten med näring istället för jord, vilket tillåter snabbare och mer effektiv tillväxt. Fokuset i denna rapport har varit på implementeringen och användbarheten av ett sådant system, med tyngpunkt på övervakning och till viss grad styrning av viktiga faktorer i en plantas tillväxt såsom luftfuktighet, temperatur, näringskoncentration och ljusintensitet, färg och exponeringstid. Växten är innesluten i ett begränsat utrymme med artificiellt ljus, vilket tillåter genomgående kontroll av ljusmiljön. För att uppnå önskad kontroll av tillväxtparametrarna, användes ett flertal sensorer tillsammans med en mikrokontroller. Till detta kopplades en pekskärm med ett egen tillverkat användargränssnitt, som tillåter användaren att kontrollera och övervaka viktiga aspekter i tillväxten. Slutsatsen från detta projekt är att det finns en hög grad av optimerbarhet inom denna konstruktion. De uppmätta parametrarna kan enkelt avläsa ljusexponering, ljusintesitet och färg.

The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls. As yet there is no complete list over plant introductions in Sweden. The most comprehensive list available has been included in the Appendix together with indications of usage area; medicinal, food or miscellaneous.

Food systems are considered one of the most important anthropogenic activities contributing to climate change. On the other hand, climate change influences the conditions for growth with more frequent droughts and heatwaves. This contradiction poses a significant challenge to future food systems, which need not only become more sustainable, but also increase its production to feed a growing population, as stated in both the United Nations Sustainable Development Goals, and the Swedish action plan on food. This has given rise to alternative ways of producing food, such as urban farming and, in particular vertical hydroponic farming, where food is grown indoors in a controlled environment with artificial lighting and with a minimum use of water and without pesticides. In this study, a vertical hydroponic farm located in Stockholm, Sweden, is examined using life cycle assessment in terms of environmental sustainability. The farm, located in a basement space, works together with the building in a symbiotic network, where the farm provides the building with excess heat from the lighting, and in turn obtains carbon dioxide from an office floor. The findings from the study show that electricity is a major contributor to the environmental performance of the farm, along with the infrastructure employed. The impacts of water use in the farm, is very low, along with the impacts associated with the delivery of the crops; illustrating the advantages of producing food locally. By substituting the synthetic fertilizers employed to biofertilizers, and by substituting the plastic bag material to renewable material, reductions in greenhouse gases are possible. The symbiotic development between the farm and the building is shown very beneficial to the farm, highlighting the importance of synergies between actors in urban areas. / Livsmedelsindustrin anses vara en av de största antropogena drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Å andra sidan så förändrar klimatförändringar i sig förutsättningarna för hållbar odling, med mer frekventa torrperioder, extrem värme och extrem nederbörd. Denna konträra situation ställer stora krav på framtidens livsmedelsindustri, som dessutom måste producera mer mat för att mätta en ökande befolkning; ett åtagande som står angivet både i FN:s globala mål och i den svenska Livsmedelsstrategin. Många forskare menar att dagens livsmedelsindustri inte kommer klara denna omställning, och att alternativa metoder för att producera mat behövs. Urban odling har föreslagits som en del av lösningen, och i synnerhet vertikal hydroponisk odling där grödor växer inomhus i en kontrollerad miljö med artificiell belysning, låg vattenanvändning och utan bekämpningsmedel. Den här studien undersökte en vertikal hydroponisk odling i Stockholm, och bedömde dess miljömässiga hållbarhet med hjälp av en livscykelanalys. Odlingen, som sker i en källarlokal, samarbetar med den omslutande byggnaden i en urban symbios, där odlingen förser byggnaden med spillvärme från belysningen, och får i sin tur koldioxid från en kontorslokal. Enligt resultat från studien bidrar elektriciteten till den största miljöpåverkan, men även infrastruktur har stor påverkan. Vattenanvändningen i odlingen är däremot väldigt låg, och miljöpåverkan från leveransen av varorna är mycket låg, vilket belyser fördelarna med att odla mat lokalt. Odlingen kan bland annat minska sin miljöpåverkan genom att byta ut det nuvarande konstgödslet till biogödsel och genom att byta ut plastpåsarnas material till förnybar plast. Symbiosen mellan odlingen och byggnaden visade sig vara väldigt gynnsam, vilket vidare belyser vikten av samspel mellan olika aktörer i den urbana miljön.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila. Därefter torkas skotten i ca 6 månader för att sedan blötläggas innan flätningen påbörjas. Blötläggningen gör pilskotten mjuka och böjliga. Pil kan även användas färsk till att skapa levande hägn genom att pilskott sticks ner i jorden och får rota sig.   I detta arbete finns information om hur man kan gå tillväga för att anlägga och sköta en pilodling samt vilka markförhållanden och skötselmetoder som krävs. Fakta har samlats in genom att studera litteratur inom området, studiebesök samt mailkontakt med pilodlare. Här finns även en sammanställning av pilsorter som är härdiga att odla i zon 5.   Även odling av Salix sp. för användning till biobränsle, s.k. energiskog har studerats. Anledningen till detta är att dessa odlingar, som även kallas salixodlingar, till stor del består av ovan nämnda sort korgvide (S. Viminalis). Då det har forskats mycket inom detta område har informationen varit av nytta både vad det gäller odlingsbetingelser och härdighet för Salix sp.   Slutsatsen är att tillräckligt mycket information har hittats för att svara på syfte och frågeställningar. Fakta från energiskogsodlingen har inom vissa områden gett vägledning om hur skötsel av en småskalig odling kan förbättras. Även kommunikationen med verksamma pilodlare har lyft fram förslag till förbättringar.

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

Norrbotten är ett län med stora ytor och en liten befolkning. Regionen är dock långt ifrån att vara självförsörjande på livsmedel. Detta beror till stor del på det karga klimatet som inte tillåter god skörd av många stapelvaror. Detta förvärras av att det finns ett ointresse att producera livsmedel hos befolkningen i övrigt. För att ändå kunna föda befolkningen måste hundratusentals ton livsmedel importeras varje år, inte bara från övriga Sverige utan också resten av Europa och världen. Samtidigt finns det många stora industrier i länet och nästan varje större tätort har ett fjärrvärmesystem. Dessa anläggningar producerar stora mängder restvärme som till viss del tas tillvara på, men mycket går till spillo. I Luleå Energis fall är nästan all fjärrvärme producerad av restgaser från SSABs ståltillverkning, vilket innebär att värmen redan är en form av restenergi. Luleå Energi har en ambition att bidra till att restvärme nyttjas ytterligare i samhället än den redan görs, en idé är att använda den till odling. Under hösten 2019 utfördes ett examensarbete på Luleå Energi, där designen för en lämplig odlingsenhet togs fram. Det är från denna odlingsenhet som detta examensarbete tar avstamp. Energiberäkningar och diskussion med sakkunniga visar att det är möjligt att nyttja lågvärdig värme till odlingsenheten. Det kräver heller inte några komplicerade värmekomponenter för att uppnå en god uppvärmning. Implementering av returvärmebaserad uppvärmning i en odlingsenhet som ställs upp centralt i Luleå tätort hoppas väcka intresse hos befolkningen till odling, men även nyttjande av restvärme då odlingsenheten tar sin värme från fjärrvärmereturen. Odlingsenheten är alltså ämnad att tackla två problem med livsmedelsförsörjningen, dels ointresset samt det karga klimatet. En livscykelanalys visar att odlingsenheten även är hållbar på andra sätt, då den kräver mindre resurser och kortare transportsträckor, däremot är koldioxidutsläppen något högre. Effekten av att odlingsenhetens nyttjande av fjärrvärmereturen skulle sänka dess temperatur var dock försumbar om inte tusentals odlingsenheter utplaceras. / Norrbotten county has a small population but a large area, however it is far from being self-sufficient on food. This is in big part due to the rugged and cold climate, which prevents ample harvest of many staple foods. Food production is exacerbated by disinterest by the population at large. To still have enough, hundreds of thousands of tonnes of food is imported from the rest of Sweden, Europe and the world. At the same time, there are quite a few large industries in the county, and almost every large town has their own district heating network. These facilities produce enormous amounts of residual heat, some of this heat is made use of but alot also goes to waste. The heat in Luleå Energi's district heating network is mainly produced by residual gases from steel production at SSAB, therefore the heat is already a form of residue. Luleå Energi has an ambition to contribute to a much wider use of residual heat in society, one idea is to use it for cultivation. During the fall of 2019, a master thesis handling the design of a suitable cultivation unit was presented. From that thesis, this work has its basis. Litterature study, energy calculations, and discussion with experts show that it is possible to use residual heat for this cultivation unit. Using this heat also does not require any complicated heating system to get a good effect. Implementation of residual-based heating in a cultivation unit placed in central Luleå is hoped to awaken interest within the population for cultivation, but also interest in use of residual heat, as the cultivation unit uses heat from the return flow from the district heating network. The cultivation is as such meant to combat two problems regarding food production, both the disinterest and the climate. A life cycle analysis also show that the cultivation unit is sustainable in other ways, as it requires less resources and less transport, however the carbon emissions are somewhat higher. The presumed effect that the cultivation units use of the return flow would lower its temperature, was negligible however, unless thousands of cultivation units would be placed.

Idag produceras en stor del av grönsakerna som konsumeras i Sverige utomlands och transporteras till butiker och konsumenter i Sverige. Anledningen att Sverige idag inte producerar tomater, grönsaker och sallad med mera året runt är för att energianvändningen till att hålla växthusen varma under vinterhalvåret är stor och medför stora kostnader. I Borlänge och flera andra städer finns det stora industrier som genererar stora mängder värmeenergi som inte kan utnyttjas internt. Denna värme kan tas till vara och användas där värme med lägre temperatur är gångbar och kallas då för restvärme eller spillvärme. Syftet med denna studie är att ta reda på om det är möjligt att eliminera värmeförlusterna ut genom taket på ett växthus med hjälp av lågtempererat vatten. Metoden som används i denna studie är experiment i en klimatkammare där en växthusmodell monteras och används. I klimatkammaren kan test utföras för att efterlikna en vintersituation, temperaturer för varm och kall sida kan ändras efter önskad situation.Resultatet från denna studie visar att det är möjligt att med ett massflöde av varmvatten, 0,013kg/s.m2, och en temperatur som är under 40 ̊ C mellan dubbelskiktad plastfolie täcka värmeförluster genom växthusets takskikt. För den testade modellen som är tänkt att simulera en verklig situation vid -20 ̊ C utomhustemperatur så var 5,3 ̊ C temperaturskillnad mellan medelvattentemperatur och inomhustemperatur tillräcklig med diskmedeltillsats. Resultatet utan diskmedeltillsats var 9,5 ̊ C temperaturskillnad mellan medelvattentemperatur och inomhustemperatur. För ett venlo-växthus som är kvadratiskt och 10 000 m2 så har man då eliminerat majoriteten av växthusets värmeförluster.Det är även möjligt att värma växthuset med detta system men värmeförluster från vattnet ut genom taket blir orimligt mycket större än den nyttiga värme det tillför växthuset. För att täcka resterande värmeförluster är det då nödvändigt att komplettera med annat uppvärmningssystem. Studien visar även att man genom att bryta varmvattnets ytspänning, genom att tillsätta diskmedel, kan göra att vattnet täcker en större del av plastens yta och därmed få en större värmeöverföring. Med en blandning av 0,21 % diskmedel i vattnet så kan vatten med lägre temperatur användas för att uppnå samma resultat som med rent vatten med en högre temperatur. / Today, a large part of the vegetables consumed in Sweden are produced abroad and transported to shops and consumers in Sweden. The reason that Sweden today does not produce tomatoes, vegetables and lettuce etc. all year round is because the energy use to keep the greenhouses warm during the winter months is large and entails large costs. In Borlänge and several other cities, there are large industries that generate large amounts of heat energy that cannot be used internally. This heat can be used and used where heat with a lower temperature is acceptable and is then called residual heat or waste heat. The purpose of this study is to find out if it is possible to eliminate heat losses out through the roof of a greenhouse with the help of low-temperature water. The method used in this study is experiments in a climate chamber where a greenhouse model is mounted and used. In the climate chamber, tests can be performed to mimic a winter situation, temperatures for hot and cold side can be changed according to the desired situation. The results from this study show that it is possible to cover heat losses through the roof layer of the greenhouse with a mass flow of hot water, 0.013 kg/s.m2 and a temperature that is below 40 ̊ C between double-layered plastic foil. For the tested model, which is intended to simulate a real situation at -20 ̊ C outdoor temperature, the 5.3 ̊ C temperature difference between average water temperature and indoor temperature was sufficient with detergent additive. The result without detergent additive was a temperature difference of 9.5 ̊ C between average water temperature and indoor temperature. For a venlo greenhouse that is square and 10,000 m2, the majority of the greenhouse's heat losses have been eliminated.It is also possible to heat the greenhouse with this system, but heat losses from the water out through the roof will be unreasonably much greater than the useful heat it adds to the greenhouse. To cover the remaining heat losses, it is then necessary to supplement with another heating system. The study also shows that by breaking the surface tension of the hot water, by adding detergent, you can make the water cover a larger part of the surface of the plastic and thus get a greater heat transfer. With a mixture of 0.21% detergent in the water, water with a lower temperature can be used to achieve the same results as with pure water with a higher temperature.

En förskola på Textilvägen i Södra Hammarbyhamnen som också inrymmer studentboende, kolonilotter på Fryshusets tak, teater- och danslokaler och en festvåning till uthyrning. Detta ger en möjlighet att ta outnyttjade ytor i anspråk och ge något tillbaka till de boende i området. Man bjuder in olika aktörer och knyter på så sätt ihop förskolan med omgivningen. Byggnadens olika funktioner är uppelade i hexagonala torn i varierande höjd. Utrymmet som bildas mellan tornen bildar en ljusgård som knyter samman förskolans olika delar. Delar av taket kan utnyttjas av barnen som utomhusgårdar. Genom platsbesök och intervjuer med förskolepersonal, förskolechefer, pedagoger, stadsdelar, byggföretag, exploateringskontor och arkitekter har jag tagit mig en bit på vägen i att förstå hur processen ser ut och varför förskolorna ser ut som dom gör. Jag har velat skapa en arkitektur som tar avstamp i denna “verklighet”, med en reel plats och faktiska förutsättningar, men som också tillåter sig att tänja gränser och möta barnen i deras gränslöshet. / A kindergarten on Textilvägen in Södra Hammarbyhamnen which also houses student housing, allotments on the ceiling of Fryshuset, blackbox space for theatre and dance and then also a party room for hire. This provides an opportunity to claim unused areas and give something back to the residents in the area. It invites different actors and in this way connects the preschool to the surrounding environment. The building's various functions are put up in the hexagonal towers of varying height. The space formed between the towers creates an atrium that connects the preschool parts. Parts of the roof can also be used by the children as outdoor space. Through site visits and interviews with preschool staff, pre-school managers, teachers, districts, construction companies, development offices and architects, I have partly come to understand how the process looks like and why preschools look like they do. I've been wanting to create an architecture that takes of in this "reality", with a reel seat and the actual conditions, but also allows itself to push the boundaries and meet the children in their boundlessness.