Background: The concept of health-promoting leadership seems to be perceived in different ways and has different meanings in managers, it has meant that they practice it in different ways in their activities. In the past few years, the management of the public sector has undergone structural changes that have affected their role in the business and that their presence in the business has decreased. This, in turn, has affected the conditions that exist to exercise leadership for the employees' health has also changed Purpose: The purpose of the study is to investigate the conditions of health-promoting leadership in personal assistance in the public sector.   Method: A qualitative research method with semi-structured interviews was chosen for the study. The selection was targeted and consisted of five managers within personal assistance in the public sector. The interview material was analyzed through a manifest content analysis Result: The present study shows that the public sector has in recent years undergone structural changes that have affected the managers' conditions and their role in the business. The result shows that conditions such as support, resources and the balance between responsibility and authority are important to give managers to facilitate and support their work within the health promotion leadership Conclusion: There is a lack of clarity in the concept of health-promoting leadership, which has meant that it appears in different ways within the operations. In the study, conditions such as support, resources, responsibility and authority have been identified as important components for the manager to be able to apply a health-promoting leadership. / Nej

Motivationsteori avser att förklara hur individer motiveras på sin arbetsplats. I den omfattande forskningen på området delas motivation ofta in i yttre och inre motivation. Yttre motivation förklarar beteenden som drivs av yttre faktorer såsom lön eller befordran, medan inre motivation förklarar beteenden som styrs av en individs egen vilja eller driv. I denna studie har vi valt att undersöka om det finns skillnader i upplevd motivation mellan individer på två olika hierarkiska nivåer inom en organisation. Inre och yttre motivationsfaktorer användes för att kartlägga individernas upplevda motivation. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med chefer och anställda på Uppsala Vatten och Avfall. Resultatet är att man på en lägre hierarkisk nivå blir mer motiverad av lön och att man på en högre hierarkisk nivå motiverades mer av att nå en maktställning. Några skillnader baserat på inre motivationsfaktorer mellan grupperna kunde inte påvisas i denna studie.

Digitalisering av information inom offentlig förvaltning har väckt diskussionen kring informationssäkerhet, vilket har blivit mycket viktigt och nödvändigt för verksamheter under senaste tiden. På grund av digitaliseringen har organisationer infört ett utbyte av pappersrelaterat arbete till information och dokument via e-tjänster. För att kunna säkerställa att känsliga uppgifter skyddas implementerar offentliga organisationer policyn kring informationssäkerhet. Chefens roll och medvetenhet hos anställda kring informationssäkerhetspolicyns riktlinjer anses vara betydande för en lyckad implementering av förändringar. Syftet med studien är att analysera på vilket sätt Försäkringskassan i Göteborg har genomfört implementeringen av informationssäkerhetspolicyn hos sina e-tjänster, samt att upplysa om chefernas roll vid implementering av informationssäkerhetspolicyn och personalens medvetenhet kring policyns riktlinjer. Studier om informationssäkerhet har visat att det största hotet kommer inifrån, med andra ord kan en organisations anställda medvetet eller omedvetet utsätta en organisations informationssystem för risk genom att sprida eller dela känslig information med obehöriga. I denna studie har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda inom Försäkringskassan i Göteborg för att kunna betrakta på vilket sätt implementeringen av informationssäkerhetspolicyn har påverkat verksamheten. Enligt resultatet har Försäkringskassan i Göteborg implementerat informationssäkerhetspolicyn under olika faser, men det som anses avgörande för att uppnå målet med policyn har varit att ha en tydlig plan, en förstudie och tydlig kommunikation om vad policyn innebär till alla inblandade vid implementeringen i ett tidigt stadie. Vidare har verksamheten använt olika strategier för att öka anställdas säkerhetsmedvetenhet genom broschyrer, skriftligt avtal och dokument, utbildningar samt workshops. Förutom detta har chefer följt en ledarstil som liknar transformellt ledarskap och på detta sätt ökat de anställdas motivation och prestation, samtidigt som det utförts kontroller och övervakning under hela implementeringsprocessen i syfte om att säkerställa att riktlinjer följs och att policyn efterlevs.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap. I dag bedrivs det till största delen ett chefskap i kommunen och inte ett ledarskap. Att vara chef är en formell roll som utgör grunden för möjligheten att utföra ett ledarskap, men det är inget som följer automatiskt. Ledarskapet är något som förvärvas genom att det skapas en god relation till medarbetarna som bygger på genomtänkta etiska värderingar. Studien visar att ledarskapet är något som måste förbättras för att medarbetarna ska känna motivation och arbetsglädje.Vi diskuterar även framtidens kommunala ledarskap och ser vad cheferna bör reflektera över för att nå ett lyckat chefskap. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center. Dessutom hur Borås Stad kommunicerar med medborgarna.Vår studie utgår från kommunikationsteori och analysen görs huvudsakligen utifrån Grönroos integrerade marknadskommunikationstriangel som vi tillämpat på offentlig sektor. Genom innehållsanalys har tidningsartiklar, organisatoriska dokument och reklam studerats och genom informantintervjuer med representanter från Borås Stad och Textile Fashion Center har kompletterande information samlats in.Vi fann att Borås Stad positionerar sig med hjälp av historiska textila värden samtidigt som andra värden också får utrymme kommunikationen. Det finns en vilja från Borås Stad att arbeta kundorienterat men trots den strävan används i huvudsak envägskommunikation. Svårigheterna ligger i att medborgarna utgör många olika målgrupper som Borås Stad måste nu ut till genom att i ett första steg bemästra utebliven kommunikation. En annan förutsättning för att möta en stads ambition att agera mer kundorienterat är att medborgarna involveras i stadens arbete. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

Syfte Studien syftar till att med hjälp av sjuksköterskor vid Landstingen i Värmland och Dalarna bidra till forskningen om hur sjuksköterskorna själva uppfattar att dagens NPM-influerade styrning inom vården påverkar deras förutsättningar att skapa värde. Frågeställningar • Vad är det som sjuksköterskorna själva uppfattar styr deras arbete? • Vilka områden upplever sjuksköterskorna påverkas av styrningen? • Vilka brister inom styrningen har sjuksköterskorna uppmärksammat och ser de några potentiella lösningar? • Hur anser sjuksköterskorna att förutsättningarna för värdeskapande påverkas av styrningen? Metod För att svara på studiens syfte har en kvalitativ ansats tagits. Det har utförts sjutton personliga intervjuer med sjuksköterskor på olika kirurgavdelningar inom Värmlands och Dalarnas Landsting. Resultat Studien visar att den NPM-influerade styrningen har en mestadels negativ påverkan på sjuksköterskornas möjlighet att skapa värde. Avdelningschefens styrning hade en positiv påverkan på sjuksköterskornas arbete. Sjuksköterskorna upplevde ett orimligt krav på produktivitet där hög genomströmning av patienterna efterfrågades, ofta i konflikt med vårdkvalitet. Bristande kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor medför också onödig irritation och missnöje från sjuksköterskor. Slutsats Den hierarkiska maktstrukturen som idag finns inom sjukvården påverkar sjuksköterskorna på kirurgavdelningarna på landstinget i Värmland och Dalarna negativt när det kommer till deras möjlighet att skapa värde. Problemen rörande krav på produktivitet och dokumentation från ledningen har förvärrats av den hierarkiska strukturen och att sjuksköterskorna inte får vara med och påverka sitt eget arbete i den mån de önskar. / Purpose The aim of the paper is to research how today's NPM-influenced methods of control affects the nurse’s ability to create value from the nurses point of view. Problem • According to the nurses, what controls their work? • Which areas are affected by the management control according to the nurses? • What flaws in the management control have the nurses noticed and do they see any potential solutions? • How do nurses consider the conditions for value creation to be influenced by management control? Methodology In order to answer the purpose of the study has a qualitative approach been used. Seventeen interviews were conducted with nurses at different surgeon sections in Värmland and Dalarna county. Results The study shows that the NPM-influenced governance has a negative impact on the nurses' ability to create value. The management control from the head of the department had a positive impact on nurse’s work. The nurses experienced an unreasonable demand for efficiency, where high flow of patients was requested, often in conflict with the safety of the patient. A lack of communication between management and nurses also causes unnecessary irritation and dissatisfaction from nurses. Conclusion The hierarchical power structure that exists today in the healthcare negatively affects the nurses on the surgeon sections in the county of Värmland and Dalarna when it comes to their ability to create value. The problems regarding the demands of productivity and documentation has been worsened by the hierarchical structure and the fact that the nurses cannot influence their own work to the extent they wish.

Som följd av omvärldsförändringar ökar samverkan mellan offentlig och ideell sektor i omfattning. Ideella organisationer, föreningar och det civila samhället har idag blivit en välfärdsproducent för att tillsammans med den offentliga sektorn bemöta komplexa samhällsutmaningar. Frivilligorganisationer har tagit över verksamheter som tidigare drivits i kommunal regi, de sköter idrottsanläggningar, bedriver integrationsverksamhet, sköter om vandringsleder och fritidsgårdar. Tvärsektoriell samverkan sker i form av bidragsgivande, skötselavtal eller delägarskap i större EU-projekt. Syftet med denna studie är att studera hur individer upplever samverkan mellan offentlig och ideell sektor som ett lärorum, samt vad de upplever som hinder för lärande. För att undersöka detta, har en fenomenografisk studie genomförts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är teorier om lärande i praktikgemenskap, lärande i och mellan organisationer samt fenomenografisk syn på lärande som fenomen. Som datainsamlingsmetod har sex semistrukturerade intervjuer med representanter involverade i tvärsektoriell samverkan genomförts. Studiens resultat och slutsatser visar på att lärande vid tvärsektoriell samverkan sker i samspel med andra individer och som kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och kommunen. Informanternas syn på lärande vid samverkan är övergripande positiv. Det konstateras dock att samhällsutvecklingen kräver nya former av samverkan och effektivare utnyttjande av parternas kunskaper. Resultatet visar att bristfällig information och kommunikation mellan parter, allmänt sinande ideellt engagemang och maktobalans i förhållandet är hinder för lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.</p>

<p>Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. </p><p>Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.</p>