I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt. Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar. I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter. Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende. Utifrån de hinder för kommunikationen som min litteratursökning har tagit upp, i form av bland annat organisationsuppbyggnad och byråkrati samt vilka möjligheter en organisation har att skapa en effektiv kommunikation med bland annat gemensamma värderingar, har jag skapat en intervjuguide som jag använt för att genomföra en kvalitativ studie inom basenheten. Det min studie visar är basenheten har i grunden en väldigt stabil kommunikation, både formell och informell kommunikation samt interpersonell och intern kommunikation uppmuntras av deras organisationskultur.  Men kommunikationen med den övre ledningen mellan verksamhetsområdesledningen och de undre ledningarna samt verksamhetsledningen och avdelningsledningen, är sämre. Kommunikationen upplevs av de undre ledningarna som en envägskommunikation och de upplever inte att det finns någon större möjlighet till en dialog. Här uppmuntrar därför denna studie verksamhetsområdesledningen till att öppna upp för denna dialog med fokus på bland annat prioriteringar och skapandet av en gemensam värdegrund. Det fanns även möjligheter till att förbättra förtroendet inom organisationen genom att låta återkoppling ta större utrymme inom organisationen.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda. Resultatet visade också att det förelåg signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på kön, där män var mer tillfredsställda än kvinnor. Ytterligare visades ingen interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine whether there were any differences in teachers' work motivation and job satisfaction depending on sector and gender and whether there was an interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction. A total of 84 respondents participated in the study. The instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire and Basic Need Satisfaction at work scale. The results showed that there were no significant differences in work motivation depending on sector and gender. Further the results showed that there were significant differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction due to sector, where private sector employees were more satisfied compared to public sector employees. The results also showed that there were differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction depending on gender, where men were more satisfied than women. Finally there was no interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction.

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med – i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean. Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna. Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda. Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.

<p>I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.</p><p>Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna.</p><p>Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda.</p><p>Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.</p>

Ett stort förtroende för sin närmaste chef är inte alltid en självklarhet. Många olika faktorer påverkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation känner för chefen, och denna studie har fokuserat på olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan också skilja sig åt mellan hur män och kvinnor värderar dessa faktorer, och att studera detta ingår också i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning på området har visat på tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män upplever och värderar kommunikation. Även denna studies resultat visar på att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och män, samt att de värderar faktorerna på olika sätt. Kvinnor känner sig nöjdare med den kommunikation de har, men korrelationen mellan förtroende och samtliga studerade kommunikationsfaktorervar starkare för män. Med hjälp av det socialpsykologiska perspektivet symbolisk interaktionism har undersökningens resultat analyserats och diskuterats. Generellt visar vår studie ett starkt samband mellan de studerade kommunikationsfaktorerna och förtroendet för närmaste chefen. Studien har en kvantitativ ansats och har utförts genom en enkätundersökning i en kommunorganisation där alla medarbetare getts möjligheten att värdera kommunikationen med den närmaste chefen samt deras tillit till denna. / Great confidence in their immediate manager is not always a given. Many factors can affect the confidence that the employees in an organization feel for the manager and this study focuses specifically on factors related to communication; follow-up, appreciation, feedback, clearness, meaningfulness and management of conflicts/relationships. It can also differ between how men and women evaluate these factors and how this is related to their trust for their manager. To study this is one part of the purpose of this examination. Previous research in this area has revealed differences between how men and women perceive and value communication. Similarly this study's results show that there are communication differences between men and women, and that they value the factors differently. Women are more satisfied with the communication they are having, but the correlation between trust and all of the studied communication factors was stronger among men. By using the social psychological theoretical perspective of symbolic interactionism we have analyzed and discussed these results. In general ourstudy shows a correlation between all of the selected communication factors and their impact on trust in the immediate manager. The study has a quantitative approach that has been carried out through a questionnaire survey in a public organization where all employees have been given the opportunity to evaluate how they assess communication by the different factors as well as trust in their manager.

Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

Problemformulering: Hur har nyanställdas inställning till arbetsgivaren påverkats från tiden innan anställning tills efter en tid i anställning? Syfte: Att kartlägga hur nyanställdas inställning till arbetsgivaren har förändrats genom påverkan av information, erfarenheter, rekryteringsprocess och introduktionsprocess. Metod och teoretisk referensram: Uppsatsen består av en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som jag har använt mig av innefattar teorier om psykologiska kontrakt och employer branding. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar jag förändringen av den nyanställdes inställning till arbetsgivaren genom de olika skeendena; tiden före anställning, rekryteringsprocessen, introduktionsprocessen och efter en tid i anställning. Jag identifierar i vilket skeende inställningen börjar revideras mer tydligt, vilket var i samband med introduktionsprocessen. Jag identifierar vad som påverkar inställningen mest samt orsaker till förändrad inställning. Jag lyfter fram de faktorer som kan leda till eventuell framtida exit. En slutsats utifrån analysen är att trots att inställningen till arbetsgivaren visat sig god kan det finnas underliggande faktorer som verkar demotiverande och senare skulle kunna leda till exit. Genom att både arbetsgivare och anställd tidigt låter outtalade förväntningar bli uttalade och föra en dialog kring dessa ökar möjligheterna att skapa en hållbar relation mellan arbetsgivare och anställd.

This is a qualitative study that investigates a public organization where the areas of agility and knowledge management meet with a focus on the co-worker’s experience. There is currently not much research on knowledge management regarding organizations striving to work explicitly agile, especially not within the public sector. The purpose of this thesis is therefore to contribute with more knowledge and understanding of the co-worker’s experience of knowledge, learning and sensemaking linked to agile working methods in a public organization. Eight qualitative interviews were conducted and then analyzed using a thematic framework based on the agile manifesto through the lens of sensemaking and practice-based knowledge management. This study shows that the co-workers are basically positive to agility but experience obstacles along the way, such as lack of evaluation and the existing public sector hierarchy. The study also shows that the most substantial benefit that employees experience with agile methods is co-operating. The results also show that cooperation in the agile context contributes to sensemaking when people meet. The key findings are that co-workers experience agility as the opposite of bureaucracy and hierarchy and that knowledge sharing, learning and sensemaking are promoted by agile working methods which encourage cooperation between internal and external stakeholders.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizational culture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.