Sverige är indelat i två regioner; 18 landsting och 290 kommuner. Dessa delar ansvarar för den samhällsservice som finns där vi bor i form av skola, förskola, äldreomsorg och socialomsorg. Det råder en decentraliserad organisationsstruktur där förvaltningarna i respektive kommun är självstyrda. E-förvaltning är ett aktuellt område där staten önskar utveckla och förbättra sina olika verksamheter med hjälp av IT. Många kommuner utvecklar nu e-strategier och handlings för att strukturera sin IT-verksamhet. Järfälla och Haninge kommun har kommit en bit på vägen för att förbättra sin e-förvaltning genom två olika tillvägagångssätt. Järfälla har i dagsläget upprättat sin e-strategi och ska nu se över hur omorganiseringen av verksamheten ska se ut. Haninge kommun har konsoliderat sin IT-support och drift samt kartlagt en viss del av IT-verksamheten, och ska nu sammanställa en konkret e-strategi. Gemensamma tjänster (shared services) är ett koncept som har använts flitigt inom den privata sektorn i många stora internationella företag. Det går ut på att lägga en enhet inom organisationens gränser som hanterar de gemensamma stödfunktionerna som finns i verksamheten. Vi avser att genomföra en förstudie med en nulägesanalys av kommunernas verksamhet i relation till deras IT-funktioner. Därefter ämnar vi bidra med en nyttoanalys som kan underlätta i utvärderingen av IT-relaterade investeringar och eventuellt införande av gemensamma tjänster. Vi kommer fram till att det finns ett antal parametrar som kommunerna bör fokusera på när de värderar sin IT-verksamhet och e-strategi. Vi ser en möjlighet att införa en gemensam tjänsteenhet för vissa av IT-funktionerna, medan drift och support troligen lämpars sig bäst för outsourcing. Rekommendationen är att först göra en tydlig och detaljrik kartläggning av IT-verksamheten och organisationen för att sedan bedöma hur infrastruktur skall se ut och e-strategin utformas.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg. Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft. Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen. Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex jämställdhetsplaner från olika arbetsgivare inom offentlig sektor har samlats in i en medelstor kommun i Sverige. Resultat De flesta planer följer riktlinjerna i Diskrimineringslagen. Alla anställda ska ha möjlighet att kombinera arbetslivet med familjelivet och ingen ska bli trakasserad på grund av kön. Ingen ska bli diskriminerad i arbetssökandet, men att viss positiv diskriminering får förekomma om det ena könet är underrepresenterat. Vidare ska inga osakliga löneskillnader förekomma. Diskussion Det kan finnas andra styrdokument som reglerar jämställdhetsarbetet på vissa av arbetsplatserna, och det kan därför saknas vissa delar i planerna. Socialt stöd och gruppidentifiering är skyddsfaktorer mot diskriminering, och borde ges större utrymme i planerna. Positiv diskriminering kan bli diskriminerande mot det kön som inte kvoteras in och detta skulle kunna lösas med att förändra genussystemet. För att jämställdhet ska ha en positiv effekt på folkhälsan bör även män anamma traditionellt sett kvinnliga roller. / Background People who are discriminated have an increased risk for poor mental and physical health. The discrimination law regulates discrimination, and in it it's written that gender is one of the discrimination foundations. A gender equal society makes gender differences in life expectancy smaller, and there are more self reported health inconveniences in countries who are not gender equal. Sweden's labour market is characterized by gender segregation, and there's a correlation between gender segregation at work and illness for both genders. In the discrimination law it's written that every workplace with at least 25 employees are obligated to have a plan for gender equality. Aim The aim is to describe plans of gender equality of workplaces in the public area with a base in the Swedish discrimination law Method The plans for gender equality have been analysed with deductive qualitative content analyzis. Six plans from different employers in the public area have been collected in a medium big municipality in Sweden. Result Most of the plans follow the directions in the discrimination law. Employees shall be able to combine family life with working life and no one should be harassed because of gender. No one should be discriminated in the process of job seeking, but some affirmative action can occur if one of the genders are underrepresented. There should be no irrelevant salary differences. Discussion There may be other policy documents which regulate the gender equality work at some of the workplaces, and therefore there could be some missing parts in the plans. Social support and group identification are factors of protection against discrimination, and should be given more space in the plans. Affirmative actions can be discrimination of the gender who is not prioritized and this could be solved with an elimination of the society based gender roles. In order for gender equality to have a positive effect on public health, men should adopt traditional female roles.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet. Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet. Av studien framgick även att konflikt kan uppstå mellan de olika professionerna på sjukhusen, framförallt mellan sjuksköterskor och läkare. Även politisk påverkan har en effekt på verksamheterna dock leder det troligen inte till upplevt brott mot Det psykologiska kontraktet. / The purpose of this study is to seek greater understanding of middle managers in public sector work situation. This is by studying whether there is a conflict between their profession and business requirements and how this conflict can arise. The intention was also to investigate whether or not this could lead to violations of the psychological contract. The study deals with middle managers in healthcare that often has a role as a nurse and a role as the manager. The dual role can be problematic as they are aimed to satisfy the ethics and morals that the profession means and at the same time deliverer result to the business. The results showed that the profession as a nurse comes into conflict with the business requirements and that this may lead to violations of the psychological contract. The study also showed that the conflict may occur between the different professions in hospitals, particularly between nurses and doctors. Also the political influence has an effect on operations; however this does not lead to violations of the psychological contract.

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hålla samma kvalitet med bara hälften av resurserna. Det behövs därför nya sätt som kan öka värdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslås vara en möjlighet till att hitta nya arbetssätt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag på arbetssätt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frågeställningar vägledde studien: Vad kännetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra värde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet? Syftet med studien är att ta fram förslag på arbetssätt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet. I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer. Det vill säga två medarbetare, en chef och en VD i ett offentligt bolag i Sverige. Intervjuerna syftade till att ge en nulägesbeskrivning av bolagets innovationsprocesser. Utifrån studiens teoretiska referensram analyserades empirin och förslag på arbetssätt för en effektivare innovationsprocess gavs.Effektiva innovationsprocesser ser olika ut i olika organisationer. Det finns ingen allmängiltig process som är mer effektiv än andra utan den skall anpassas till den organisation där den verkar. En effektiv innovationsprocess i det offentliga bolaget som undersöks här kan innebära möjlighet att skapa ettkonkurrenskraftigt näringsliv som ger fler arbetstillfällen för stadens invånare och ökar tillväxten i regionen. Det offentliga bolag som undersökts i studien har brister i den idégenererande verksamheten och i den kontinuerliga utvärderingen. Det är främst kulturella hinder som i dagsläget påverkar innovationsprocessen negativt. Bolaget behöver även rutiner för bland annatomvärldsbevakning och informationshantering. / The public sector in Sweden should, according to a rapport from the European central bank system (ECBS) in 2003, be able to keep the same quality with only half the economic resources. New ways that could raise value and reducing expenses in the Swedish public sector are therefore much needed. Innovative processes are suggested to be important for the public sector to find new andmore efficient methods of work. In this research the innovation process in a public corporation is reviewed with an intention to give suggestions of work methods that could improve the corporation’s efficiency. The following questions have guided the research: What characterize efficient innovation processes? How can efficient innovations processes help value to a publiccorporation? How can the public corporation work for more efficient innovation processes in their business?The purpose of this research is to develop suggestions for work methods that will help to improve the efficiency of the public corporation´s innovation processes.In this research a qualitative method is used in form of semi structured interviews with four employees in a public corporation in Sweden, two co‐workers, one executive and one CEO. The interviews were aimed to give a description of the present innovation processes in the corporation. The empiric data was analyzed from a theoretic point of view and set out to give suggestions for work methods that will help to improve the efficiency of the corporation´s innovation processes.Efficient innovation processes can vary from one organization to another. There is not one process that is more efficient than other processes and the innovation process have to be suited for the specific organization. A more efficient innovation process in the public corporation in this study can mean possibilities for a competitive business environment which gives job opportunities and an economic growth in the region. The public corporation in this study has flaws in their idea generating activities and in their continuous evaluation. It is primarily cultural obstacles that affect the innovation processes negative. The public corporation also needs routines for external and internalenvironment monitoring and for managing information.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt. Resultaten visar att brandmännen menar att individuell lönesättning inte fungerar på deras arbetsplats och de ser stora risker med att behöva införa det. Studiens andra del har undersökt löneutvecklingen på en teknisk förvaltning inom samma kommun som räddningstjänsten. Resultaten visar att lönespridningen har ökat inom samtliga undersökta yrkesgrupper sedan införandet av individuella löner. Dock handlar det inte om så ”stora” summor och framförallt är det ingen individ som höjer sig långt ovanför de andras löneläge. Slutligen diskuteras att individuell lönesättning har gett upphov till starka känslor men inte några ”större” löneskillnader.

This thesis presents an implementation study on the handling of electronic identification in three public authorities in Sweden. Electronic identification is a complex but very topical policy domain, largely tied to the general policy aspirations of e-government development. Theories on policy action, logic of appropriateness, garbage cans, and the dialectics of institutions and technology are used. The result highlights that the policy process of electronic identification in the three studied authorities could not be adequately explained from a traditional policy-implementation dichotomy. The action imperative to develop e-services is very strong and explains why and how electronic identification has been developed within the three authorities. The three authorities have very different institutional capacity to implement e-services with electronic identification. The available technology on electronic identification is inscribed with certain logics of appropriateness, that doesn’t sit equally easy with the administrative logics of appropriateness in all three authorities.

Abstract Our purpose was to understand how social workers experience the possible complexities that working with economical aid can entail. As an example we chose to focus on long-term economical aid work. We aimed to address the question of which factors could affect their work. In a prior study, done by Dellgran & Höjer (2003) the conclusion was drawn  that  the combination of economical aid, healthcare and schools makeup a third of  practical social work in the terms of the proportion of the amount of social workers, but only 8 percent of the research is done in those areas. Other studies (Stranz, 2007) demonstrate that the research that is done on working with economical aid is deficient. We interviewed six social workers in two smaller municipalities in the southern of Sweden. Our result indicated that the social workers felt pressured by their work-load and the fact that the amount of new cases had increased. They thought that a possible reason for this could be the weak economic climate and changes in the labour market policies. They also felt that alterations and long office turnaround times at other administrative authorities also contributed. The results showed that the majority of the social workers in our study used a motivational approach in their meetings with clients and they also had the best interest in mind for each and every client. We chose to use the theoretical perspectives of Human service organizations by Yeheskel Hasenfeld (1983) and Demokratins väktare (our translation: the guardians of democracy) by Lennart Lundquist (1998) when we analyzed our results.   Keywords: Economical aid, social workers, long-termed economical aid, human service organizations.