Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning. Empirin har bestått av kvalitativa intervjuer med chefer inom kommunal sektor. Resultatet visar att från en personalstrategisk nivå finns det en god intention att kunna stödja chefer ute i verksamheter som påverkats av konkurrensutsättning, men att cheferna saknar stöd, beroende på vilken organisation de tillhörde. Vi såg vikten av att skriva tydliga avtal med ramar och beskrivningar av vad som ska göras i en upphandling. Detta för att erhålla en så bra kvalitet och kontroll som möjligt. Vi menar att en tydligare struktur kunde underlätta för chefernas arbete i samband med konkurrensutsättning. Nyckelord Offentlig sektor, New Public Management, konkurrensutsättning, personalstrategi. / The public sector is considered to be ineffective. The advocates for New Public Management (NPM) thinks that the public sector's activities should be carried out with focus on result, equal to the private sector, this because the taxpayers’ money will gain the citizen more. One way to solve ineffectiveness problem has led to allowing competition between public and private sector over contract. With this background, we thought it to be interesting to investigate the public health care sector. The aim was to study how organisations work on a strategic level with support and guidance to first line managers, in a competitive environment, and how these mangers think about this support. We also wanted to explain the underlying reasons for more exposition to competition. The empirical data comprises qualitative data from interviews, documents and a broad theoretical background. The result showed that the strategic human recourse department had a good intention to support managers in their organisations that is affected by competition, but that the managers lacked certain support, depending on which organisation they belonged to. We saw the importance of good contracts with a clear framework and a good description, this in order to receive as good quality and control as possible. We believe that such a framework may lead to a clearer structure that in return may be a good support for the managers on a competitive market. Keywords Public sector, New Public Management, exposition to competition, personnel strategy

<p>Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. </p><p>Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten. </p><p>Resultat: Välfärdsstatens tillbakadragande har skapat ett välfärdsvakuum där medborgarnas behov inte längre till fullo tillgodoses av staten. Vår undersökning visar vidare att den svenska allmänheten ger företagen legitimitet att agera som goda Corporate Citizens. De samhällsområden som är mest lämpade för företag att ägna sig åt i detta avseende är: arbetslöshetsbekämpning, brottsbekämpning, jämställdhet, kamp mot droger/missbruk, miljöfrågor, sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Samarbete med ideella organisationer eller staten kan vara ett sätt att få legitimitet även inom andra samhällsområden För företag som inte är konsumentnära rekommenderar vi en tydlig kompetensbaserad koppling till det sociala ansvarstagandet. För konsumentnära företag finns även möjligheter att utnyttja kopplingar i det naturliga interagerande med det lokala samhället. Vi rekommenderar vidare företag att söka genomdriva sina Corporate Citizenship-projekt på en lokal nivå. Avslutningsvis finner vi att den svenska allmänheten både är mogen för och positivt inställd till att företagen på allvar börjar kommunicera ut sitt sociala ansvartagande.</p>

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet. / HR function's role in an organization is to safeguard the human resource and ensure that good working conditions are achieved. This is to attract, recruit, retain and develop skills (Kira 2003). In recent years, working conditions and working conditions attracted the attention of local authorities in Sweden, among other heads of units in the elderly. Working conditions and above all the high staff turnover among these, has led to a problem that was one of the valets important issues in 2014. The aim of this study is to describe the working conditions of unit managers in smaller municipalities in Sweden, the social sector and highlight how these could be improved. We have used Orsa kommun in this study. The results of the survey showed that the employment situation of heads of unit is overpowering when the work structure it poor and the level of stress is high. Unit managers themselves would benefit from an assistant and a job description to reduce the load and the structure of the work. Our conclusion is that municipalities in Sweden should work to create better working conditions for home directors and work to ease the workload. Our proposal to Orsa kommun is to take the help of our action plan and to employ assistants to heads of unit as well as create job descriptions. Further research on the subject could enlighten the importance of mentoring in the public sector within the municipalities in Sweden and the organizational structure to create more attractive work conditions.

Problem. With the Swedish public sectors problem with efficiency in mind, several reforms have beeninitiated during the last decades. These reforms go, in academic contexts, under the name“New public management”. The reforms have resulted in, among other things, an increasedcompetition, privatization and goal-orientation in the public sector. These new conditionshave changed the public leadership challenge and demand an increased focus on innovation todecrease costs and increase value as a central aspect of the Swedish public leadership. Purpose. The purpose for this research has been to examine the conditions for innovation in a publicorganization and how the leadership can improve the organizational innovativeness. Method. This research does not aim to measure the innovativeness in a public organization, instead itfocuses on understanding the condition for innovation and how the leadership can affect theorganizational innovativeness. Hence, it is motivated that I use a qualitative approach in theresearch process. Semi structured interviews and precedent research are being used as afoundation for the results and recommendations given. Conclusion. The leadership’s opportunities to improve the organizational innovativeness depend on anumber of independent organizational variables and the adaption of the variables to oneanother and the system as a whole. Leadership includes both the formal boss and the coworkerin a relationship that ought to be characterizing by reciprocity and cooperation. Bothmanagement and leadership are vital competences for the formal boss as both structure andculture must support each other. The conditions for organizational innovativeness improve ifthe organization has a structure and a culture that enhances: transboundary cooperation, spaceand energy for creative activities, a common context that contributes to an organizationalidentity and motivation and competence and organizational learning. The examinedorganization needs to decentralize the right to make decisions, improve the openness of theculture, and strengthen the organizational identity and audit structures in purpose to facilitatetransboundary cooperation.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested. Previous researchers treats middle-managements role in elderly care as uniform for both sectors and focuses on the conditions and challenges. The theoretical background of the thesis is partly Ritzers McDonaldization to explain efficiency work in elderly care and Goffman's theories of social roles between the managerial role. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine interviews conducted, divided of five respondents in the public sector and four in the private sector. The result shows that the conditions for middle-management in elderly care for both sectors are similar in most cases, for example responsibilities and economic impact and that middle-management in both sectors experience a lack of time. However, there are certain areas that differ slightly, for example it is described by the private players that they have a better financial situation than their rivals in the public sector. It is also clear from the thesis that there may be other influential factors, for instance whether a home for the elderly run by public sector is exposed for competeition, or if a privately elderly care-unit is owned and fully run in-house. / Mellanchefsrollen är en utsatt roll där chefen riskerar hamna i kläm mellan sin ledning och sina medarbetare. Det är ett stressfyllt arbete. Äldreomsorgen är en bransch som diskuterats mycket, till stor del kring hur verksamheter ska skötas och i vilken regi den ska bedrivas. Mellanchefen inom äldreomsorgen besitter därmed en utsatt roll i en omdiskuterad bransch. I den här studien syftas att undersöka mellanchefers roller och arbetsuppgifter i den offentliga sektorn och privata sektorn inom äldreomsorgen. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan rollerna och hur de i sådana fall tar sig uttryck. Tidigare forskning behandlar genomgående mellanchefsrollen inom äldreomsorgen som enhetligt för båda sektorerna och redogör för förutsättningar och utmaningar. Den teoretiska bakgrunden i uppsatsen är dels Ritzers McDonaldization för effektiviseringsarbetet inom äldreomsorgen och Goffmans teorier om sociala roller för mellanchefsrollen. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där 9 intervjuer har genomförts fördelat på 5 respondenter i offentlig sektor och 4 i privat sektor. Resultatet visar att förutsättningarna för mellanchefer inom äldreomsorgen inom båda sektorerna är likartade i de flesta fall, bland annat gällande ansvarsområden och ekonomisk påverkan samt att de i båda sektorerna känner stor tidspress. Vidare finns det vissa områden där det skiljer sig åt en aning, exempelvis redogör de privata aktörerna för att de har en bättre ekonomisk situation. Det framgår även av uppsatsen att det kan finnas andra påverksansfaktorer, bland annat om en verksamhet är konkurrensutsatt eller om verksamheten privat drivs i egen regi.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts.   Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa. De har haft en god relation med några socialtjänsthandläggare, vilka de haft förtroende för, och de har gjorts delaktiga i beslutsfattandet. De negativa erfarenheterna handlar om att bli dömd, att känna skam, att inte bli lyssnad på eller att inte känna sig förstådd. Upplevelserna av gatuterapin är däremot enbart positiva: upplevelser av en god relation och tillit till gatuterapeuten, ett ökat självförtroende samt upplevelser av att inte bli dömd. I mötet mellan gatuterapeuten och besökarna tycktes besökarna bli lugnare samt erhålla en ökad nivå av emotionell energi. / The purpose of this study was to examine the reasons behind the visitor’s choice of street therapy and their experiences of contact with public authorities. The aim was also to examine the experiences visitors had of street therapy and to study what happens in the meeting between the street therapist and the visitors. The study was conducted based on a qualitative research approach and is based on interviews and observations of 15 people who visited the street therapy. For the analysis, the theory of interaction rituals, the theory of transactional needs, labeling theory, stigmatization and shame where used.   The result shows that the reasons behind the choice of street therapy is that the street therapist has his own experience of substance abuse problems, and that he has professional secrecy towards the visitors and towards the public authorities. The visitor’s experience of public authorities is both positive and negative. They have had a good relationship with some of the social workers, who they trusted, and they have been involved in the decision making. The negative experiences is about being judged, feelings of shame and not being listened to or felt understood. Experiences of street therapy is however only positive: experiences of a good relationship and trust with the street therapist, increased self-confidence and experiences of not being judged. In the meeting between the street therapist and the visitors it seemed liked the visitors became calmer and received an increased level of emotional energy.

Studiens syfte var att belysa medarbetarperspektivet inom förändringsprocesser i den offentliga sektorn. Förändringar i den offentliga sektorn innebär stora utmaningar på grund av dess miljö och strukturella egenskaper. Ofta får även medarbetarna inom den offentliga sektorn spela en passiv roll i förändringsarbetet eller bli helt exkluderade vilket således kan leda till motstånd eller negativa reaktioner gentemot förändringen. I uppsatsen tillämpades ett tolkningsinriktat synsätt där en kvalitativ undersökningsansats och undersökningsmetod användes. Empiri inhämtades med hjälp av en fallstudie av en förändringsprocess på Polismyndigheten genom nio semistrukturerade intervjuer.. Det teoretiska ramverket bestod av aktuell forskning beträffande organisationsförändring utifrån ett medarbetar-perspektiv. Fyra faktorer i förändringsprocesser samlades i en egengjord analysmodell; ledarskap, kommunikation, delaktighet och attityder/känslor. Resultatet visade att medarbetarna inte överhuvudtaget känt sig delaktiga i förändringsprocessen. Vidare ansåg även majoriteten av respondenterna att kommunikationen och ledarskapet genom förändringsprocessen varit undermålig. De slutsatser som drogs var att den byråkratiska miljön och dess strukturella egenskaper kan försvåra bland annat medarbetarnas delaktighet i förändringsprocesser i den offentliga sektorn. Vidare hade även bristen på ledarskap och kommunikation i den aktuella förändringsprocessen lett till negativa attityder och känslor gentemot förändringen. Även den starka polisiära kultur som grupperna i fallstudien kännetecknades av, likt vissa personlighetsdrag, kan ha spelat in gällande medarbetarnas reaktioner till förändringen. / The aim of this study is to emphasize the employee perspective in public sector change processes. Changes in the public sector are posing major challenges due to its structural characteristics. Also, employees in the public sector tend to be excluded from or have an insignificant role in the change process which can lead to resistance or negative responses to the change. In this essay an interpretative approach was used, and the method of investigation was qualitative. Data was collected through a case study of a change process at the police authority through nine semi structured interviews. Theoretical framework consists of current research of organizational change from an employee perspective. Four significant elements in change processes were found and these were the base of the analysis model; leadership, communication, participation and attitudes / feelings. Results revealed that employees did not feel involved at all in the change process. Furthermore, the majority of respondents also experienced that communication and leadership through the change process were inferior. The conclusions drawn were that the bureaucratic environment and its structural characteristics can complicate, among other things, the involvement of employees in public process change processes. Furthermore, the lack of leadership and communication in the current process of change seemed to result in predominately negative attitudes and emotions towards the change. Also, the strong police culture that the groups in the case study were characterized by, like some personality traits, may have affected employees' reactions to the change.

Bakgrund: Offentlig sektor har under de senaste decennierna genomgått omfattande omorganiseringar och reformer som syftat till att göra den allmänna välfärden mer effektiv. Enligt tidigare forskning har dock dessa reformer inte varit tillräckligt bra anpassade för offentlig sektor. Influenser hämtade från det privata näringslivet har medfört konsekvenser för såväl arbetssätt, de samhälleliga intressena och inte minst medarbetarnas arbetssituation. Med utgångspunkt i denna bakgrund har studien följande problemformulering: Vad anser medarbetare inom offentlig sektor är ett hållbart syn- och arbetssätt och kan det innebära en förening av den offentliga traditionen och influenser från den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett medarbetarperspektiv utforska innebörden av ett hållbart syn- och arbetssätt inom offentlig sektor samt vart detta tar sin utgångspunkt. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod för insamling av empiriskt material. Detta har skett genom 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är verksamma inom kommuner och region, geografiskt avgränsat till Västra Götalands län. Resultat och analys: Studiens resultat presenteras genom en tematisering efter fem övergripande områden som författarna identifierat som återkommande i samtalen. Dessa är: effektivisering, styrning, tillit, vikten av att värna om medarbetaren samt förskjutning av arbetsuppgifter. I analysen bekräftas och dementeras studiens resultat av tidigare forskning och här synliggörs därtill förslag till förbättringar ur ett medarbetarperspektiv. Slutsatser: Studien visar att ett hållbart syn- och arbetssätt bland annat inkluderar tillit till medarbetaren, likabehandling och rättvisa med en hög grad av autonomi och professionell logik i arbetssättet. Medarbetare inom offentlig sektor är öppna för arbetssätt som influerats av dess omvärld. / Background: The public sector has during the last decades been transformed by reorganizations and reforms which purpose has been to make the public welfare more efficient. According to earlier research these reforms has not been sufficiently adopted for the public sector. Influences derived from the private sector have had consequences for both the working methods, the social interests and, in particular, the employees' work situation. With that as a starting point, this study will attempt to answer: What does employees within the public sector consider to be a sustainable approach and working methods and can the traditional public sector uniting with influences from the private sector? Purpose: The purpose of this study is to discuss the meaning of a sustainable approach and working methods within the public sector with an employee point of view and where this is based. Method: The study is based on a qualitative method for collecting empirical material. This included 10 semi-structured interviews with employees working in municipalities and regions, geographically bound to Västra Götalands län. Results and analysis: The result of the study will be presented in five headings based on reoccurring themes identified by the authors during the interviews. These are: efficiency, control, trust, value of employees and the shift of assigned working tasks. The analysis both confirms and denies previous research and submits suggestions for improvements from an employee point of view. Conclusions: The study shows that a sustainable approach and working methods include trust in the employee, equal treatment and justice with a high degree of autonomy and professional logic in the working methods. Public sector employees are open to working practices influenced by their outside world.

A Swedish municipality implemented a digital service innovation project as part of a digital transformation of the function. This to better answer the needs of the citizens by improving their youth council. A prototype of a digital service innovation for youths in elementary and upper secondary school was developed as a result of the project, as well as a transformation of the whole process of the youth council. This case study aims to examine aspects of the project that might be of importance for the municipality to keep in mind while continuing their digital transformation. This project was analyzed by applying the outcome of the project in comparison to a service innovation framework. Furthermore the project was complemented with theoretical research within the digital service innovation field and interviews with informants that has experience in these kinds of projects. Our interpretation of the outcome show that the municipality seem to have decided to create a digital service innovation as a solution for their defined issue prior to the project even beginning. We argue that a problematic factor for the outcome of the project was that they focused on solving and creating a prototype for two different problems. One for the actual digital service innovation, and another for developing the whole process of the youth council. Furthermore, we present propositions of how the challenges can be handled proactively in future digital service innovation projects carried out by the municipality. We argue that the main objective and purpose of the project should to be clearly defined beforehand. Also, the selected method for the purpose of creating a digital service innovation needs to be opted with consideration of the municipality’s resources and conditions. We conclude that the strategies and leadership need to support digital transformation and the following sub projects.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär. / 0707-333 808 Charlotte 0707-580 100 Mattias