Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.

Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

Uppsatsens område är baserad på ett uppdrag av Skellefteå kommun, för att ta reda på bakomliggande faktorer till tjejers upplevda otrygghet i det offentliga rummet. Resultaten i denna uppsats har syftet att hjälpa Skellefteå kommun att få en ökad förståelse gällande problemet, så de kan rikta insatser för att minska den otryggheten. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur tjejer som går andra året i gymnasiet i Skellefteå upplever att vistas och röra sig i det offentliga rummet, med särskilt fokus på deras upplevelser av trygghet och otrygghet. Uppsatsen har en narrativ ansats där elva tjejer diskuterade om sina upplevelser i två fokusgrupper om otrygghet. Genom en konventionell innehållsanalys framkom fyra olika teman; Informationsbärares påverkan på otrygghet, Könsskillnader och makt, Otrygghet i det offentliga rummet, och Trygghetsskapande strategier. Huvudresultatet utifrån analysen visade att otryggheten delvis är socialt konstruerad av en blandning mellan uppmaningar från föräldrar och information från sociala medier. Ett möjligt sätt att förstå tjejers tolkning av den konstruktionen av det offentliga rummet är genom könssocialisering, vilket utgår ifrån att tjejer bör uppleva offentliga rummen som otrygga. Ett delresultat visade att könsneutralitet i stadsplanering utgår från ett redan jämställt samhälle. Med slutsatsen att tjejers upplevelse av trygghet behöver tas i beaktning vid stadsplaneringen. Specifika faktorer som beskrev en otrygg plats var mörker och avskilda platser. Ett antagande utifrån analysen var att utifrån ett strukturellt perspektiv formas otryggheten från tidigt i skolan. Slutsatsen är att det är en ojämn maktdynamik, där män har kontroll över vissa platser och kvinnors tillgång till dessa platser hindras.

This essay examines three art projects that temporarily moved public sculptures to new locations. This thesis aims to analyze what effects these projects have on the public space and what significance it has on the public sculptures concerning conceptions of democracy and temporality. The conclusion of the essay is based on theories on public space and democracy by Catharina Gabrielsson and Rosalyn Deutsche. To analyze the aspect of temporality the essay relies on Elizabeth Freeman's theory of Chrono normativity and Catharina Gabrielsson's and Magnus Andersson's definition of the concept of annual growth rings (årsringar) in sites. The essay further uses Jessica Sjöholm Skrubbe's revision on Wolfgang Kemp's methodology of the aesthetics of reception and Roland Barthes's theory of semiotics to analyze the significance of the sculptures in the public space. The results of the analysis show that the art projects open up for different democratic possibilities in the public space by temporarily moving public sculptures.

Uppsatsen har syftat till att i en fallstudie undersöka den pågående byggnationen av Varbergstunneln och människors upplevelser av dess byggarbetsplats påverkan på angränsande stadsrum. Projektet inleddes i december 2019 och förväntas vara helt färdigställt år 2025. Varbergstunnelns omfattning och centrala läge innebär att många kommer att påverkas under byggtiden. I uppsatsens bakgrund problematiseras kring hur stadsutvecklingsprojekt likt Varbergstunneln blivit allt vanligare i den svenska planeringsverksamheten, samtidigt som arkitekter och planerare är fixerade med att åstadkomma en permanent urban form så att processen och dess påverkan på stadens och dess användare försummas. Vidare har syftet i uppsatsen varit att i ett designarbete undersöka och pröva ett förslag på utformning av dessa stadsrum under byggtiden med utgångspunkt i användarnas erfarenheter. Uppsatsen syftar till att bidra med förståelse kring hur det tillfälliga mellanrum som byggskedet utgör i en stadsutvecklingsprocess kan förstås genom att med nya perspektiv utmana tidigare synsätt på förändring i staden. Genom att introducera begreppsparet process och händelse har ett teoretiskt ramverk för hur förändring i stadsutveckling och upplevelsen av denna hos de som vistas i dess rum kan förstås. Med hjälp av Lynch (1972) har ett ramverk för hur tid och rum kan förstås som beroende av varandra, samt argument redovisas för hur staden och dess form går att förstå som något ständigt pågående och inte en statisk form. Genom att se på planeringen och stadsutvecklingen som en ständigt pågående process föreslås ett mer reaktivt förhållningssätt. Med hjälp av Masseys (2005) begrepp throwntogetherness har grund etablerats för hur stadsutvecklingsprojektet i Varberg och dess inverkan på angränsande stadsrum kan förstås som en oreda av händelser. Begreppet bidrar med ett perspektiv på hur händelser av olika slag påverkar människors upplevelser av den byggda miljön och har använts vid analys- samt designarbete. Genom semistrukturerade intervjuer med pendlare och inventering samt analys av de aktuella stadsrummen har ett brett empiriskt underlag skapats. Empirin bygger i huvudsak på användarnas upplevelser och erfarenheter vilket sedan har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och användarcentrerad designmetodik baserat på verktyget personas. I intervjumaterialet urskildes fem teman; beteende, delaktighet, känslor, miljö och mål som centrala för upplevelsen av byggarbetsplatsens påverkan. Ur intervjumaterialet och de identifierade temana skapades fiktiva karaktärer (personas) som representerade snarlika åsikter och upplevelser. Genom analys av empirin utvecklades ett designkoncept med en tillhörande matris. Designkonceptet tar sin utgångspunkt dels i byggarbetsplatsens artefakter som agerar som symboler för förändring, dels i de värden som återfinns i personas upplevelser och erfarenheter. Designkoncept har sedan situerats i fallstudiens undersökningsenhet, en sträcka längs Västra Vallgatan i Varberg. Designförslaget har syftat till att utmana gränsen mellan byggarbetsplats och offentligt stadsrum samt pröva en lösning för att lindra de negativa upplevelser som skildrats.

I studien undersöks om det är svårare för svenska börsnoterade företag att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Undersökningen tillämpar eventstudiemetoden för att beräkna träffsäkerheten i företagens synergiestimat, men använder den på ett mindre underlag. Detta möjliggör en mer detaljerad undersökning och analys av utfallet, vilket har genomförts utifrån fyra djupgående intervjuer. Studiens resultat visar att det är svårare för de undersökta företagen att uppskatta synergier vid utländska förvärv. Den procentuella avvikelsen mellan företagens synergiestimat och det faktiska utfallet är vid de inhemska förvärven 60,81 procent. Vid de utländska förvärven är avvikelsen 396,18 procent. Utifrån undersökningens genomförda intervjuer kan detta bero på en mer omfattande informationsasymmetri och landspecifika faktorer vid utländska förvärv som gör det svårare att beräkna risk och därmed svårare att uppskatta synergier. Resultatet indikerar även att en kapitalkostnad som enbart är beräknad utifrån teoretiska antaganden inte alltid är praktiskt tillämpbar som diskonteringsränta vid uppskattning av synergier. I studien erhålls också resultat som visar att de undersökta utländska förvärven är värdeförstörande medan de inhemska förvärven är värdeskapande.

Med hjälp av Internet har världens befolkning kunnat utforska oändligt många tjänster. Denna utveckling har dock lett till barriärer för personer med funktionsnedsättning. På grund av det har World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med Web Accessibility Initiative (WAI) skapat Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG är riktlinjer skapade för att göra webbsidor mer tillgängliga för alla, inklusive människor med funktionsnedsättning. I Sverige finns lagen för digital offentlig service (DOS-lagen). För att upprätthålla denna lag krävs det att offentliga aktörer följer WCAG:s riktlinjer upp till och med nivå AA.Syftet med denna studie är att utifrån WCAG 2.1 få en förståelse över vilka tillgänglighetsproblem som är vanligast och om problemen korrelerar med använt webbramverk. Även de hinder som eventuellt kan finnas kring arbetet runt WCAG är av intresse. Detta för att ge underlag för framtida strategiska beslut för svenska offentliga aktörer för ett lyckat arbete med att uppfylla WCAG 2.1. En kvantitativ undersökning på 30 olika webbplatser har utförts med hjälp av ett automatiskt verktyg och en manuell undersökning av startsidorna. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 4 olika offentliga aktörer för att kunna svara på om det finns hinder i arbetet med att följa WCAG 2.1.Resultatet beskriver de tillgänglighetsproblem som finns på de olika webbplatserna. Av kriterierna som undersöktes automatiskt var de vanligaste överträdda [1.3.1] som menar på att man ska använda HTML-element på ett korrekt sätt så innehåll kan presenteras, [4.1.1] som ska se till att koden valideras samt [4.1.2] som menar på att man ska se till att anpassade komponenter fungerar i hjälpmedel. Den manuella undersökningen visade de vanligaste överträdda kriterierna var [1.4.10] som menar på att man ska skapa en flexibel layout som fungerar vid olika skärmstorlekar och [3.3.3] som menar på att man ska kunna ge förslag på hur inmatningsfel kan rättas till vid olika sökfunktioner. Resultatet pekade även på att en korrelation mellan valt webbramverk och antalet webbtillgänglighetproblem inte existerade. De semistrukturerade intervjuerna kunde fastställa att det fanns en del utmaningar vid arbetet runt WCAG 2.1. De största orsakerna var kopplade till budget och resurser men också okunskap och inställning till WCAG. En annan utmaning var även kopplad till kompetens vid nyrekrytering. / With the help of Internet the world’s population have had the opportunity to explore the different services Internet has to offer. Although this amazing development has been advantageous to many people it has created barriers for people with different disabilities. Because of this the World Wide Web Consortium (W3C) together with the Web Accessibility Initiative (WAI) have created Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG are guidelines for making web pages more accessible for everyone, including people with disabilities. In Sweden there is an existing law called the law of digital public service. This law demands public authorities to have accessible web pages and follow the WCAG guidelines up to level AA.The purpose of this study is, from the perspective of WCAG 2.1, to get an understanding of which accessibility problems that are most common and if there is a correlation between these problems and used web frameworks. The challenges that eventually exist around the work with WCAG 2.1 are also of interest. The purpose of this is to give basis for future strategic decision-making for Swedish public authorities. The methods that were being used during the study were both qualitative and quantitative. The quantitative research on 30 different web sites was executed with the help of an automatic testing tool and manual research of the start pages. Semi structured interviews were conducted with 4 different public authorities to find answers if there were any difficulties with the implementation of WCAG 2.1.The result describes the accessibility problems that exist on the different webpages. Of all the criterions evaluated in the automatic research, the most violated criterions were [1.3.1] which means to use HTML elements correctly so that content can be presented, [4.1.1] to make sure that the code validates and [4.1.2] to make sure that custom components work in assistive devices. The manual research showed that the most common criterions were [1.4.10] which means to create a flexible layout that works at different screen sizes and [3.3.3] which means that is should be possible to give suggestions on how errors can be corrected in different search functions. The result gave indications that there was no correlation between web framework used and amount of accessibility problems. The semi structured interviews concluded that there were many difficulties with the implementation of WCAG. The biggest reasons were connected to budget, resources, and attitude towards WCAG. Another challenge was connected to the amount of competence on WCAG when recruiting new employees.

En stadskärnas närhet till naturliga vattenmassor tillför staden särskilt utmärkande egenskaper. Vattenkontakten utgör en direkt övergång från byggd miljö till naturlandskap mitt i staden. Däremot har hamnområden, vägar och parkeringar fått övertag på vattenfronten i många svenska kuststäder - vilket innebär att städerna går miste om offentliga stadsmiljöer med höga skönhetsvärden. Dessa områden är därmed särskilt intressanta för stadsutveckling som främjar människors användning. I det här arbetet undersöks hur den fysiska miljön intill en vattenfront kan utformas för att främja människors användning av det offentliga rummet. Genom en fallstudie av Trossö vattenfront i Karlskrona samt användning av metoderna platsanalys och kvalitativ textanalys, tas strategier fram för arbetets gestaltningsförslag. I arbetet presenteras sex olika gestaltningsförslag för ökad användning av offentliga rum intill Trossö vattenfront. Av studiens resultat framgår att det i huvudsak finns fyra huvudmål som behöver uppfyllas för att främja användningen av offentliga rum intill en vattenfront: det behövs en blandning av funktioner och aktiviteter, mötesplatser som passar alla, tillvaratagande av vattenkontakten samt god fotgängarvänlighet.

Den här studien syftade till att undersöka betydelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan är ett viktigt verktyg för att offentliga organisationer på bästa sätt ska kunna hantera offentliga resurser och sociala problem. Resultatet av den här studien utgör en tematisk analys baserad på kvalitativa intervjuer från fem respondenter verksamma inom krisberedskapsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen är Edmondsons (1999) teoretisering av psykologisk trygghet och Huxham och Vangens (2004) ramverk för att förstå mål inom samverkan. Inledningsvis hade vi en föreställning om att psykologisk trygghet har betydelse för samverkan, vilket också bekräftas av studiens resultat. Studien visar dock att olika aspekter av samverkan även har betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet. Centrala resultat för den här studien är att krisberedskapsområdet präglas av en stark samverkanskultur, vilket utgör ett övergripande tema i analysen som genomsyrar tre underliggande teman: samhällsansvar, struktur samt nätverk och relationer. Aspekter i respektive tema i den här studien har visat på potential att både möjliggöra och begränsa upplevelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan.

Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.