This essay explores how artwork in the public space can be analysed, conceptualized and described by bringing attention to site. Through an analysis of artworks in the yearly art exhibition of Fittja Open 2011, the essay draws attention to site-specific art and structures of power. The principal aim is to present not only the exhibition of Fittja Open 2011 but also other artwork in the public sphere in Fittja, a suburb to Stockholm. From this point of departure other interests evolve that concerns the "image" of Fittja. The analysis, based on research in art history, architecture, ethnology and philosophy as well as qualitative interviews, also focuses on understanding the role of site and the relations between art practice, institutions and site. The result shows that there are problems with a ruptured interface between the artwork and site. The claim made throughout the thesis is that artwork in the public sphere of Fittja need to be sensitive to the conflicted issue of public space in order not to reproduce stereotypes. Despite the knowledge and insight about its local art situation, the study also points out certain insensibility on behalf of Botkyrka konsthall as regards social status and class.

Uppsatsen utmanar det planeringsideal som grundas i att planera utifrån verksamheter med kommersiellt utbud för att skapa liv och rörelse i staden. Fysisk planering är en profession som har stor rådighet över offentliga rum i staden, där uppsatsen undersöker vilka verktyg som faktiskt finns. Uppsatsen lyfter betydelsen av offentliga rum och varför offentliga rum ser ut som de gör idag. Offentliga rums betydelse för demokrati och tolerans är några aspekter som lyfts för att säkerställa allas rätt till staden. Fyra fallstudier på fyra geografiska platser i Karlskrona står till grund för undersökningen. De fyra fallen observeras och analyseras, vilket sedan mynnar ut i gestaltningsförslag för hur de offentliga rummen kan gestaltas för att påverka användningen, utan att gestalta utifrån ett kommersiellt utbud. Gestaltningen ifrågasätter planeringsideal genom att ge förslag på hur ett fysiskt rum kan utformas för att främja demokrati och tolerans.

Det här är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra huruvida bild och designpraktiker kan skapa förutsättningar för mellanrumskunskaper som undersöker, leker och plockar upp meningar i ett icke-vetande. Syftet är också att synliggöra elevernas uppfattning av hur bild- och design praktiker skulle kunna vara demokratiserande som arbetsmetod för kunskapande. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur synliggörs och värderas bild- och designämnet genom praktiskt skapande i kursen estetisk kommunikation av elever? På vilka sätt kan bild- och designpraktiker verka demokratiserande i elevernas egen uppfattning?Det empiriska materialet består utav lermonument och tillhörande dokumentationer genom “minnesanteckningar” som eleverna utfört genom att fotografera och reflektera kring några korta frågor som rör deras praktiska arbete. Empirin utgörs också utav två stycken gruppintervjuer med eleverna. Materialet är analyserat med hjälp utav kvalitativa och visuella metoder för att sortera och förstå materialet. Materialet förstås ur ett A/r/tografiskt perspektiv samt teoretiska begrepp som rör frågeställningarna som formuleras genom kunskapsfilosofi, socialsemiotik och estetiska lärprocesser. Bakgrunden till studien är det begränsade utbudet av bildämneskurser på landets gymnasieskolor och ett intresse att undersöka elevernas uppfattning om vad de tror att det har för användning av bildämnet. Jag intresserar mig för hur eleverna reflekterar kring bild- och designpraktiker under tiden de arbetar praktiskt. I analysen kommer jag fram till flera tematiker som elevernas värderingar kring bild- och designpraktikerna kan sorteras under. De teman som jag kommer fram till är elevernas värderingar av det visuella, elevernas värderingar av de praktiska samt samarbete och elevernas värderingar av den konceptuella idén. I studien framkommer det även att eleverna skapar mening och kunskapande genom det praktiska arbetet där minnesanteckningarna fungerar som instrument för deras reflektioner och formuleringar. Eleverna reflekterar och formulerar demokratiska aspekter, slutligen framkommer intressanta begrepp som eleverna använder när de formulerar sina praktiska arbeten så som känslor och konst som är en del utav ett värdefullt resultat.Arbetet har kommunicerats genom en uppsats och som en gestaltande del på Konstfacks vårutställning.

Varje dag serveras det cirka tre miljoner måltider inom den offentliga sektorn, där Sverige är ett av tre länder som erbjuder kostnadsfri måltid i förskola, skola och äldreomsorg. Lagen beskriver att måltiden ska vara näringsriktig och det är måltidsutvecklaren som tillsammans med kost-/ måltidschef arbetar med måltiderna. Som verktyg för att utveckla måltiderna rekommenderas FAMM modellen och Livsmedelsverkets måltidsmodell. Genom åren har yrkesrollen måltidutvecklare växt fram i kommunen och bidragit med arbete kopplat till utveckling av offentliga måltider. Yrkesrollen kan ses som ospecificerad angående utbildning, kvalifikationer och arbetsuppgifter. Därav fanns det intresse att studera yrkesrollen närmare.   Syftet är att studera yrkesrollen som måltidsutvecklare med avseende på yrkets innehåll och kvalifikationer samt uppfattningar och förväntningar på yrkesrollen hos måltidsutvecklare och kost-/måltidschefer i skånska kommuner. Syftet är följt med fyra frågeställningar om måltidsutvecklaren, kopplat till arbetsuppgifter, utbildning, kompetens samt syn på den offentliga måltiden.   Uppsatsen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med måltidsutvecklare samt en bredare kartläggning kring yrket baserat på en enkät som besvarats av kost-/måltidschefer i Skånes kommuner.   Studiens resultat visade att yrkesrollen som måltidsutvecklare var mångfacetterad med avseende på innehåll, kvalifikationer och utbildning, men också arbetsuppgifter och förväntningar kopplade till yrkesrollen. Yrkesrollen uppfattades som relativt självstyrd, med olika ansvarsområden, beroende på kommun, arbetssätt samt vilken förvaltning som måltidsutvecklaren hörde till.   Det finns uppfattningar och förväntningar om att måltidsutvecklaren ska ha en bred kunskap inom måltidsområdet. Det fanns både för- och nackdelar med att arbeta i en politiskt styrd organisation. Måltidsutvecklarna arbetar med måltiden ur ett helhetsperspektiv och anser att måltiden är betydelsefull för samhället i form av hållbarhet och hälsa. / Every day, about three million meals are served in the public sector, where Sweden is one of three countries offering a free meal in preschool, school and elderly care. The law states that the meal should be nutritious and it is the meal developer who, together with meal and diet manager, is working with the experience of the meal. As a tool for developing the meals, the FAMM model and the Food Agency's meal model are recommended to use. Over the years, the professional role as meal developer has emerged in the municipality and contributed with work related to the development of public meals. The profession as a meal developer in the municipality is relatively new and can be seen as quite unspecified regarding education, qualifications and tasks. For that reason, it was interesting to investigate the profession more closely.   The aim of this study is to examine the profession as a meal-developer with regard to the content and qualifications of the profession, as well as perceptions and expectations of the professional role of meal developers and diet / meal managers in Scanian municipalities. The aim is followed by four questions about the meal developer, linked to tasks, education, competence and challenges as well as their view on the public meal.   This study is based on four semi-structured interviews with meal developers and a questionnaire answered by diet / meal managers in Region Scanian.   The result of the study showed that the profession as a meal developer was multifaceted with regard to content, qualifications and education, but also tasks and expectations related to the profession. The profession was perceived as relatively self-directed, with different areas of responsibility, depending on the municipality, working methods and what management the meal developer belonged to.   There are perceptions and expectations that the meal developer should have a broad knowledge of the meal area. There were both pros and cons noticed of working in a politically controlled organization. The meal developers work with the meal from a broad perspective and believe that the meal is important for the society in terms of sustainability and health.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.</p><p><strong>Empiri: </strong>Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers.</p><p><strong>Methodology: </strong>We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles.</p><p><strong>Result: </strong>The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.</p>

<p>Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.</p>

No description available.

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet. Empiri: Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar. Slutsats: Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering. / Aim: The aim is to describe and analyze how a group of professionals is affected by changed skill requirements and repeated business takeovers. Methodology: We have made a qualitative case study of the ambulance operations in Östergötland, a part of the health care that is publicly funded but run by a private operator. Both primary and secondary data have been used. Theoretical perspectives: The theoretical perspective includes the transformation of the public sector, competence, change, stress, professional role and professional identity. Empirical foundation: Primary data has been collected from three interviews with people who are connected to the specific operations and the employees in some way. Secondary data has been collected from literature and electronically published articles. Result: The Ambulance operations have gone thru some changes the last decades. The operations has been privatized, has become more technologically advanced and there has been an increase in the skill requirements for employees. These increased requirements have led to a greater focus on formal education, and attempts to strengthen the professional identity and a strive for professionalism.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.