Psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland ungdomar de senaste två decennierna. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning gymnasietjejer på tre studieförberedande- och tre yrkesförberedande program upplever stress och vilka psykosomatiska uttryck denna stress medför. Ytterligare syfte är att undersöka vad som upplevs stressande för eleverna och om det skiljer sig mellan högskole- och yrkesförberedande program. Till sist vill jag även se om resultaten i min egen studie korrelerar med en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77. Jag har valt att begränsa mig till att undersöka gymnasietjejer i årskurs två och jag har även valt att begränsa mig till att jämföra en liten tätort i Götaland i statens offentliga utredning SOU 2006:77 med min egen studie. Utifrån denna undersökning kan man se att stress gällande skolarbete är ett stort problem för dagens unga tjejer då nästan 8 av 10 elever upplever stress dagligen eller flera gånger i veckan och detta tar sig främst i uttryck genom trötthet, svårt att koppla av, koncentrationssvårigheter och huvudvärk. Det som upplevs stressande är bland annat att studera saker man inte förstår, att hinna med skolarbetet, att inte veta vad lärarna kräver för ett visst betyg och att lärare tolkar betygskriterierna utifrån sitt eget tyckande, att inte ha tillräckligt med tid för fritid och oro inför framtiden. Jag har inte kunnat se någon skillnad mellan studie- och yrkesförberedande program.

This paper will examine two public transportation hubs, as examples of public space, in Gothenburg, Sweden, from a gender perspective by investigate how gender equality is discussed in planning processes of hubs and to explore how hubs are used and perceived by men and women. The thesis has a qualitative and hermeneutic approach, with semi-structured interviews with key persons from the planning processes, and site observations and interviews with men and women using the hubs as the main data gathering methods. In the planning processes for the two cases the ambition was to create hubs that were welcoming for everyone, from a theoretical point of view this ambition could be dangerous from a gender perspective since a planning for everyone often leads to a planning for the man. In order to create hubs for everyone there was a focus for creating safety and increase accessibility for the disabled during the planning processes. The observations and the interviews on site shows that the hubs could be viewed as gender equal since the hubs were open to both men and women to use, but the hubs could also be viewed as not gender equal since women felt unsafe. The analysis shows that the social interaction on site is a crucial factor when defining a place as gender equal or not. The social interaction can be understood by gender contract. One conclusion is that there is a need for discussions about gender and its effect on experiences of public space, where gender contract is problematized. It will otherwise be hard to understand and change the interaction and the gender inequality will risk to consolidate.

This thesis aims to critically explore the concept of “place branding” and “place marketing” in the context of public organizations. By employing Theo van Leeuwens model for discourseanalysis the study looks to find out how selected public organizations legitimize the branding and marketing of the place that they represent. Based primarily on Lennart Lundquists theoretical understanding of economism and the values of public administration, the study means to shine a light on the problematic relationship of public marketing and democratic values. The results are further analyzed with the help of neo-institutional theory with the goal of finding overarching ways to explain the nature of this relationship. The key findings indicate that, as predicted the discourse of branding and marketing is infused with neoliberal values that according to Lundquist are in many ways incompatible with the values of political democracy. These values are also intertwined with a discourse based on the values of democracy, welfare, and communication. The neo-institutional reading of this relationship points to the studied organizations search for legitimacy based on two, partially incompatible sets of values. This in turn could be interpreted as the decoupling of legitimizing structures and everyday work.

Denna studie menar att det i arkitekturens mellanrum, där vardagslivet tar plats, sker intressanta handlingar som sätter sin prägel på staden och dess invånare. Med ett fokus på urban konst och främst konstfestivaler i det urbana rummet undersöks den offentliga konstens olika ingrepp på platsen och de sociala gemenskaperna i målet att skapa en socialt hållbar stad. Offentlig konst kan i många fall ses som ett estetiskt och vackert inslag i områden. Denna uppsats hävdar dock att den offentliga konsten kan tillskrivas ytterligare ett värde, nämligen det instrumentella.  Urbana konstfestivaler är ett återkommande fenomen och används ofta som ett verktyg i främjandet av en socialt hållbar stad. Ur ett stadsbyggnads- och socialt investeringsperspektiv ska konsten, vare sig det är muralmålningar, skulpturer eller mosaikplattor, göra staden mer sammanlänkad, öka gemenskapen mellan invånare och förhöja känslan av tillhörighet. Den konst som fyller de urbana rummen tillskrivs därför både ett socialt och instrumentellt värde. Genom att studera konstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017 undersöks just denna relation mellan det samhälleliga målet om en socialt hållbar stadsutveckling och de urbana konstverken. Studien menar att det i denna förbindelse uppstår en rad dilemman rörande platsidentitet, platsskapande och platsautenticitet. Frågan som ställs är om urban konst är ett verktyg som är väl lämpat för att nå en sammanlänkad och socialt hållbar stad med högt deltagande? Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en fallstudie av Hammarkullen Urban Art 2017. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har personer direkt länkade till konstfestivalen blivit hörda. Då festivalen ägde rum under 2017 har dessa intervjuer i kombination med dokumentanalyser och fältanalyser gett oss en förståelse att urbana konstfestivaler kan bidra med stärkt social hållbarhet. Dock kan nyttjandet av konsten i detta avseende bära med sig dilemman rörande platsers säregna kvalitéer. Avslutningsvis visar studien att urbana konstfestivaler har en inneboende motstridighet. Trots att den urbana konsten tenderar att vara ett demokratiserande verktyg för att öppna upp staden rum, syns även spår av marknadens intrång. Den offentliga konsten har blivit ett verktyg för städer och områden att profilera sig på. Detta går även att se i studiens fokusområde Hammarkullen. I och med inkorporerandet av Hammarkullen Urban Art 2017:s konstverk i stadsbilden förstärks bilden av området som kulturellt nav. / With a focus on urban art, and especially street art festivals, this study examines the various impacts public art can have on urban spaces and the social communities. This study suggests that, in the interspaces of urban architecture, interesting phenomena connected to urban art makes its mark on the city and its inhabitants. Public art can in many cases be seen as an aesthetic and beautiful element. However, the authors behind this work claim that public art can be attributed another value, namely the instrumental. From an urban planning perspective, art should make the city more interlinked, increase fellowship between residents and increase the sense of belonging. Moreover, it also increases welfare, profit and health. The question asked is whether urban art and street art festivals are a tool that is well suited to reach an interconnected and socially sustainable city?  The study is based on empirical material collected through a case study of Hammar- kullen Urban Art 2017. Through qualitative research interviews, the voices of people with a connection to the street art festival have been collected through interviews. As the festival took place in 2017, these interviews in combination with analyses of documents and field studies gave the study a reliable result on how urban art festivals can contribute to strengthening social sustainability. However, with the use of art in this aspect, dilemmas can follow concerning the peculiar qualities of places. Street art festivals are often used as a tool in the promotion of a socially sustainable city. By studying the street art festival Hammarkullen Urban Art 2017 the relationship between the societal goal of a socially sustainable city and the urban works of art is examined. Public art has become a tool for cities and areas to profile themselves in a different way from their previous image. The study claims that a number of dilemmas arise in the context between the societal goal and the urban art regarding place identity, placemaking and authenticity.  The study concludes that street art festivals have an inherent contradiction and are rather a tool for cities to promote themselves to fulfil the dominant culture’s desire for authenticity than a means to beautify the urban spaces. This position can also be seen in the Hammarkullen area as the incorporation of Hammarkullen Urban Art 2017’s artwork strengthens its identity as a cultural hub.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown. Four different dimensions of meaning could be distinguished. Together the four different dimensions expressed an understanding of graffiti and street art practices as a collective resistance identity. The essay also shows that street art and graffiti artists have a more including ideal about public space.

Detta masterarbete undersöker, utifrån ett socio-spatialt perspektiv och socio-teknologiskt perspektiv, hur det offentliga rummet Medborgarplatsen i Stockholm kan gestaltas utifrån relationen mellan ungdomars levnadsvanor, den tekniska utvecklingen av smarta telefoner och den fysiska miljön. Uppsatsen är ett kombinerat arbete som innefattar både en empirisk analys och en designprocess. Idag har i stort sett alla en egen smarttelefon vilket möjliggör för människor att nå de virtuella rummen under dygnets alla timmar och på majoriteten av alla platser i staden, både i privata och offentliga rum. Detta har påverkat och fortsätter påverka människors livsstil vilket i sin tur får effekter på hur människor använder den fysiska miljön och därmed även hur den utformas. Tekniken i dagens samhälle utvecklas i en allt snabbare takt och arbetets slutsatser visar på att detta ställer höga krav på den fysiska miljön, som inte sker genom samma snabba utveckling som tekniken. Det slutgiltiga designförslaget behandlar således hur Medborgarplatsen i Stockholm, kan utformas utifrån den förståelse som skapas i arbetet där den snabba tekniska utvecklingen och ungdomars användande av smarta telefoner utgör grunden för designkonceptet. Arbetet visar på teknikens avgörande roll i att forma stadsutvecklingen och belyser även vikten av att fortsätta arbeta och involvera den tekniska utvecklingen vid gestaltning av stadens rum.

Trygghetsupplevelsen i offentliga rum har blivit en alltmer central fråga inom mediedebatten om staden på grund av nyhetsupplysningarna av terrordåd, organiserad brottslighet och mord. Otäcka incidenter förhöjer människors rädsla och gör att offentliga rum kopplas samman med otrygghetskänslor. Debatten övergår sakta men säkert från brottsbekämpning till invecklade relationer som synnerligen präglas av en jämställdhetsfråga mellan män och kvinnor till följd av stadsplaneringens ojämna maktförhållanden som har skapat skilda förutsättningar för könen. De bakomliggande drivkrafterna till studien är vikten av trygghetskänslan i offentliga rum eftersom det alstrar potential för sociala relationer, kunskapsutbyte och utgör en betydelsefull funktion i samhället. Därmed syftar studien till att undersöka genusskillnaden i upplevelsen av trygghet i Mariebergs offentliga rum på kvällstid och vilka sociala hinder det skapar för män och kvinnor. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats som samlade 86 respondenter genom en enkätundersökning. Metoden mentala kartor användes som metafor för respondenternas upplevelser av platser. Det visuella materialet och observationsmetoden användes därpå i platsinventeringen i syfte att igenkänna komponenter i den fysiska miljön som ger vetenskapliga belägg för eller emot studiens teorier som avhandlar forskning om trygghet i offentliga rum med fokus på kön och genus. Resultatet visar främst att män känner sig i högre grad trygga i jämförelse med kvinnor. Kvinnor känner sig likaså trygga men är mer bekymrade och oroliga över att utsättas för brott till följd av både fysiska och sociala faktorer i det offentliga rummet, vilket begränsar deras rörelsemönster i en aning större utsträckning än män. / The security experience in public spaces has become a central issue in the media debate about the city. Incidents such as terrorist acts, organized crime and murder increase people's fear and cause public spaces to be linked to feelings of insecurity. The media debate is shifting from law enforcement to complex relationships, which are marked by an equality issue between men and women. The uneven power relations of urban planning that have created different conditions for the sexes. Security in public spaces is an important function in society. Thus, the study aims to investigate the gender difference in the experience of security in Marieberg's public space in the evening and what social obstacles and opportunities it creates for men and women. The method used in the study is of a quantitative approach that collected 86 respondents through a questionnaire survey. The mental maps method was used as a metaphor for respondents' experiences of places. The visual material and the observational method were then used in the site investment to recognize components of the physical environment that provide scientific evidence for or against the study's theories that discusses research on security in public spaces with a focus on gender. The results mainly show that men feel more secure in comparison to women. Women are more concerned about being exposed to crime as a result of both physical and social factors in the public space, which limits their movement patterns slightly more than men.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

The purpose of this master’s thesis in archival science was to provide a picture of what archiving of mental health records looks like in Sweden, and what rights private individuals have to their own mental health records. It fills a void in archival science research, as there is very little written about this specific type of document from an archival science perspective, and with Swedish conditions as the main focus. Similar questions are touched upon in research on those who grew up in foster homes; and from in research on attitudes to reading ones own patient records, ethical issues of preservation and destruction of records, and the patient record's legal status.  As a theoretical background, three of Cook's four archival paradigms were used, based on Foscarini's interpretation of these in relation to appraisal. For this thesis they were analysed with the individual's perspective in mind. As the main method, two questionnaires were sent out: one to Swedish archival institutions and one to practising psychologists. In addition, the method consisted of analysing government policies on appraisal of mental health records, as well as a review of the information about patient records on the Swedish regional archives' websites. Qualitative questions about experiences and attitudes have been outside the scope of this work. The scope of the research was limited to Sweden, and by the number of responses to the questionnaires.  The study shows that mental health records are legally indistinguishable from other patient records, that mental health records are often part of other records, and that many mental health records are destroyed ten years after the last notation, excepting records concerning children. This is a two years master’s thesis in archival science.