With the meteoric rise of artificial intelligence over the last decade, it is playing an increasingly important role in our societies. This technology can play a decisive role in the development of many sectors. However, it is also necessary to have a large volume of quality data available in order to obtain high-performance models. In the healthcare sector, useful, high-quality data is often subject to fairly high security and confidentiality standards, as it is personal data that is subject to legislation (such as the GDPR at European level). At national level, each country has its own strategy, approach and objectives for integrating artificial intelligence into public services. Here, we will be looking at two European Union countries, Sweden and France. Sweden is characterised by openness and transparency. In France, on the other hand, privacy is a very important concept. Comparing their approach to the subject can therefore yield some interesting results. To carry out this comparison, a state of the art was carried out. This state of the art was based on the reading of various documents, and was accompanied by conducting five interviews with players active within this system. The analysis showed that despite different healthcare organisational structures and approaches, Sweden and France are at similar stages and have similar safety standards. However, the major difference lies in the structure of the healthcare system, which results in different advances for the two countries, with, for example, the Swedish regions working independently and interpreting the legal grey areas individually. In reality, the legal framework remains a limiting factor for the development of this sector for both nations, despite the desire of all parties to maintain an ethical approach. Finally, the future political choices concerning artificial intelligence and its legal environment will be societal choices that correspond to the cultural values of each country. However, the AI Act (a draft European law) should harmonise the legal aspects, based on an approach to technology based on the risks it could pose to individuals. / Den artificiella intelligensen har under det senaste decenniet fått ett enormt uppsving och spelar en allt viktigare roll i våra samhällen. Denna teknik kan spela en avgörande roll för utvecklingen av många sektorer. Men för att få fram högpresterande modeller krävs det också att man har tillgång till en stor mängd kvalitetsdata. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är användbara, högkvalitativa data ofta föremål för ganska höga säkerhets- och sekretessstandarder, eftersom det är personuppgifter som omfattas av lagstiftning (till exempel GDPR på europeisk nivå). På nationell nivå har varje land sin egen strategi, sitt eget tillvägagångssätt och sina egna mål för att integrera artificiell intelligens i offentliga tjänster. Här kommer vi att titta på två EU-länder, Sverige och Frankrike. Sverige kännetecknas av öppenhet och transparens. I Frankrike, å andra sidan, är integritet ett mycket viktigt begrepp. Att jämföra deras förhållningssätt till ämnet kan därför ge intressanta resultat. För att kunna göra denna jämförelse har en state of the art genomförts. Denna state of the art baserades på läsning av olika dokument och kompletterades med fem intervjuer med aktörer som är aktiva inom detta system. Analysen visade att Sverige och Frankrike, trots olika organisationsstrukturer och tillvägagångssätt inom sjukvården, befinner sig i liknande skeden och har liknande säkerhetsstandarder. Den stora skillnaden ligger dock i hälso- och sjukvårdssystemets struktur, vilket resulterar i olika framsteg för de två länderna, där till exempel de svenska regionerna arbetar självständigt och tolkar de juridiska gråzonerna individuellt. I själva verket är den rättsliga ramen fortfarande en begränsande faktor för utvecklingen av denna sektor i båda länderna, trots alla parters önskan att upprätthålla ett etiskt förhållningssätt. Slutligen kommer de framtida politiska valen om artificiell intelligens och dess rättsliga miljö att vara samhälleliga val som motsvarar de kulturella värderingarna i varje land. AI-lagen (ett förslag till europeisk lag) bör dock harmonisera de rättsliga aspekterna, baserat på en inställning till teknik som bygger på de risker den kan innebära för individer.

This thesis examines the concept of a digital transformation as it features in a number of strategy, policy, and evaluation documents issued by entities with a role in Norwegian public administration. The drive for digital public services and their stated results, objectives, and prerequisites, is delineated through a focus on the Norwegian Tax Administration’s flagship digitalisation project Fremtidens Innkreving (The Future’s Collection). Through the methodological approach of Critical Discourse Analysis, in combination with a theoretical framework drawing on Foucault’s writings on discourse, the thesis demonstrates how the representation of a digital transformation produces a set of discursive conditions. The thesis identifies four key statements that represents the documents’ vision and detail the way in which the statements rely on each other to acquire their textual function and legitimacy. With digital public services, the process of collecting, sharing, and managing data is set to function seamlessly in a digital eco system where users would experience less bureaucracy and more simplicity. To achieve this vision, the information fuelling these processes has to function in a specific way and be awarded certain properties. Therefore, this thesis argues that the discourse on a digital transformation of public services relays an understanding of information as both malleable and without contextual boundaries.  This is a two year master’s thesis in Library and Information Science. / Denna uppsats undersöker begreppet digital transformation så som det framträder i ett antal strategier, policydokument och utvärderingsrapporter utfärdade av aktörer med en roll i norsk offentlig förvaltning. Drivkraften för digitala offentliga tjänster och deras uttalade resultat, mål och förutsättningar beskrivs genom en fokus på den norska skattemyndighetens flaggskeppsprojekt för digitalisering, Fremtidens Innkreving (Framtidens Uppbörd). Genom en metodologisk ansats av kritisk diskursanalys, i kombination med en teoretisk ram som bygger på Foucaults skrifter om diskurs, demonstrerar avhandlingen hur representationen av en digital transformation skapar en uppsättning diskursiva villkor. Denna uppsats identifierar fyra nyckeluttalanden som representerar dokumentens vision och detaljerar hur dessa uttalanden förlitar sig på varandra för att uppnå sin textuella funktion och legitimitet. Med digitala offentliga tjänster ska processen för att samla in, dela och hantera data fungera sömlöst i ett digitalt ekosystem där användarna upplever mindre byråkrati och mer enkelhet. För att uppnå denna vision måste informationen som driver dessa processer fungera på ett specifikt sätt och tilldelas vissa egenskaper. Därför argumenterar denna avhandling för att diskursen om en digital transformation av offentliga tjänster förmedlar en förståelse av information som både formbar och utan kontextuella gränser.   Det här är en tvåårig masteruppsats i bibliotek och informationsvetenskap.

No description available.