År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.