<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

<p>An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market. At the same time an understanding of the local culture and adaption to it is another success factor. The objective of the study is to explore and analyze how a Swedish company communicates and adapts its brand through TV-commercials, on the national market on the one hand and globally on the other, so as to be able to reach a common message. The use of qualitative methods such as an interview with Martin Sundberg, Media Manager at TELE2, has helped the authors to understand the company’s key-identity and has made a further study of the company’s messages in the TV-commercials used in Sweden, Russia and Latvia.</p><p>In Sweden TELE2 has chosen to communicate its message by using the sheep Frank, a character who is searching for an environment which he can relate to  and ends up feeling at home in a Telecom company. An elegant office environment is presented where colours such as beige, black and white dominate the images, and the company hopes to be considered as professional, stable, reliable and as offering high quality. In Russia the message is communicated through a mafia-theme, where the environment is masculine and criminal. The company’s key-identity is communicated through a rough environment where gangsters and mafia-bosses operate, which indicates that it is cool not to pay too much. And finally, in Latvia, superheroes with explicit female and male roles are used in the commercials. The buildings and the interior decoration is simple and its standard is average. The study has been able to show that TELE2 has a clear tendency towards adapting their messages locally by using different campaigns and taglines.  The company uses cultural norms and values to communicate its message in a fun way. TELE2’s understanding of the Russian market is, for instance, that describing something out loud as inexpensive may sound inelegant. That is why TELE2 turns the problem into a virtue with "Too cool to pay".</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of my essay is to describe how some educators perceive the cooperation that takes place every day in the team to wich they belong. To do this, I have implemented six qualitative interviews with educators at two diffrent workteams. I based my questions on three scientific questions:</p><p>- How does the cooperation in the team work?</p><p>- How has the cooperation between the various kind of educators developed</p><p>since the pre-school class and the leisure-time centres was integrated with the school?</p><p>- Which conditions exist for a good cooperation?</p><p>The result showed that there were both similarities and differences between the teams, but common to both teams was that the educators felt that there have been some major positive changes to the cooperation in the teams in the last few years and that they were fairly satisfied with how the cooperation of their teams function now. Mostly they cooperates during school hours with various school projects, but questions concerning the pupils wellbeing is also an important area of cooperation.</p><p>Since the integration was implemented, the cooperation has become more equal and the various educators have found their respective roles. Still, most of the cooperation takes place during school hours, even if the educators interviewed believe that it has become much better and cooperation continues to develop all the time</p><p>Many educators would like to have more time for joint planning, because sometimes they do not have time to plan everything as carefully as they want. The educators would also like to have some more mutual education for all teachers in the team, which is not always the case today when they rarely can get substitute teachers to look after the children after the school hours.</p><p>Another problem is the different status of the diffrent kind of educators, and the unequal working conditions, a problem that especially threatens the recruitment of new leisure pedagogues, since they have both lower pay and worse working conditions than the teachers.</p><p>Keywords: Cooperation, workteam, integration, different educators,</p><p>Integration school – leisure-time centres - preschool.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats är att beskriva hur några pedagoger uppfattar det samarbete som sker varje dag i de arbetslag som de tillhör. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid två olika arbetslag. Jag baserade mina intervjufrågor utifrån tre forskningsfrågor:</p><p>- Hur ser samarbetet i arbetslaget ut?</p><p>- Hur har samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna utvecklats sedan förskoleklassen och fritidshemmen integrerades med skolan?</p><p>- Vilka förutsättningar finns för ett gott samarbete?</p><p>Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader mellan arbetslagen, men gemensamt för båda arbetslagen var att pedagogerna ansåg att det har skett en del stora positiva förändringar i arbetslagen under de senaste åren och att de nu var ganska nöjda med hur samarbetet i deras arbetslag fungerade. Främst samarbetar man under skoltid med olika skolprojekt, men även elevvårdsfrågor är ett viktigt samarbetsområde.</p><p>Sedan integreringen genomfördes har samarbetet blivit mer jämställt och de olika pedagogyrkena har funnit sina respektive roller. Fortfarande är det dock så att mycket av samarbetet sker på skolans villkor, även om de pedagoger som intervjuats menar att det blivit mycket bättre och samarbetet fortsätter att utvecklas hela tiden.</p><p>Flera pedagoger skulle vilja ha mer tid till gemensam planering, för ibland hinner de inte planera allt så noggrant som de vill. Pedagogerna vill även få mer gemensam fortbildning för alla pedagoger i arbetslaget, vilket inte alltid sker idag då man sällan kan få vikarier för att se till fritidsbarnen.</p><p>Ett annat problem är de olika pedagogyrkenas skilda status och ibland ojämlika arbetsvillkor, ett problem som framför allt riskerar att utarma fritidspedagogyrket, vilket har både sämre lön och sämre arbetstid än läraryrket.</p><p>Nyckelord: samarbete, arbetslag, integration, olika pedagoger,</p><p>integration skola – fritids – förskola</p>

An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market. At the same time an understanding of the local culture and adaption to it is another success factor. The objective of the study is to explore and analyze how a Swedish company communicates and adapts its brand through TV-commercials, on the national market on the one hand and globally on the other, so as to be able to reach a common message. The use of qualitative methods such as an interview with Martin Sundberg, Media Manager at TELE2, has helped the authors to understand the company’s key-identity and has made a further study of the company’s messages in the TV-commercials used in Sweden, Russia and Latvia. In Sweden TELE2 has chosen to communicate its message by using the sheep Frank, a character who is searching for an environment which he can relate to  and ends up feeling at home in a Telecom company. An elegant office environment is presented where colours such as beige, black and white dominate the images, and the company hopes to be considered as professional, stable, reliable and as offering high quality. In Russia the message is communicated through a mafia-theme, where the environment is masculine and criminal. The company’s key-identity is communicated through a rough environment where gangsters and mafia-bosses operate, which indicates that it is cool not to pay too much. And finally, in Latvia, superheroes with explicit female and male roles are used in the commercials. The buildings and the interior decoration is simple and its standard is average. The study has been able to show that TELE2 has a clear tendency towards adapting their messages locally by using different campaigns and taglines.  The company uses cultural norms and values to communicate its message in a fun way. TELE2’s understanding of the Russian market is, for instance, that describing something out loud as inexpensive may sound inelegant. That is why TELE2 turns the problem into a virtue with "Too cool to pay".

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

SAMMANFATTNING Under kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat? Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv. Mina frågor i arbetet är: 1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria? 2. Hur skulle man kunna arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i dramaundervisningen i skolan? 3. Vilken typ av regler/stadgar följer amatörteaterföreningar? Jag har funnit att drama och historia mycket väl kan och bör användas tillsammans. Historia ger ämnet bakgrund och kan hjälpa elever att förstå ämnet. Historia är en del i alla ämnen i skolan mer eller mindre uttalat men av någon anledning har ämnet drama förbisetts. Detta trots att det står i LPO-94 att ”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till en annan”. ”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.” Min undersökning har lett till tron att man kan arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i skolan. Man kan ha lektioner som är uppbyggda på liknande stadgar. Amatörteatrar har en mer avslappnad miljö och bidrar till deltagarnas utveckling som individer och ger dem bättre självförtroende. Under 1960-70-talet var några av dagens mest respekterade dramateoretiker i sin karriär, Brian Way och Dorothy Heathcote. De hade båda olika syn på drama och teater, då Heathcote såg en ständig underliggande mening i allt som görs hade Way ett objektsperspektiv. / Abstract During the course Estetiskt lärande we’ve been discussing how one can mix the subject drama with an ordinary subject like history. My paper is divided into two parts. The first one is a study of different literature that speaks of drama both as a subject and amateur theatre that I’ve come to believe has a better form of working. My questions in this paper are: 1) What use does students and teachers in drama have of amateur theatre? 2) How could one work with facts from amateur theatre in school drama? 3) What kind of rules does apply for amateur theatre? My research has led me to the conclusion that drama and history should bee used together in school. In the guide over school (LPO-94) it says:” Education and upbringing in a deeper sense is a question about transferring and developing a cultural inheritance – values, traditions, language, and knowledge from one generation to another”. “In all tutoring it’s important to have overlooking perspective”. My research has also led me to believe that it is better for the students to work in a way more similar to amateur theatre. By using material from archives they could apply them to their own lectures. Amateur theatre has a more relaxed environment then in school, and the students may build a better self esteem. During the 1960-70s some of today’s most respected drama speakers were in the beginning of their careers. Brian Way and Dorothy Heathcote. They had different ways of looking at drama as a subject, Heathcote always searched for an underlying sense about everything while Way saw things from an objects perspective.

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet. För studien valdes fyra kommuner/områden ut för respektive system. Urvalet grundar sig på ett intervall kring en befolkningsmängd på runt 100.000 invånare. Data från plockanalyserna analyserades sedan för att få fram eventuella skillnader mellan systemen. Resultaten visade på signifikanta skillnader mellan enkärlssystem kontra tvåfacks- och fyrfackssystem när matavfall inte är medräknat. Däremot när matavfall var medräknat blev skillnaden signifikant mellan tvåfacks- och fyrfackssystem. Det är alltså matavfallet som är den avgörande skillnaden mellan tvåfack och fyrfack, andelen matavfall är högre i fyrfackssystem. Sämst renhet i allmänhet uppvisade enkärlssystem med stora mängder producentmaterial, därefter följer tvåfackssystem och högst renhet överlag uppvisas av fyrfackssystemen. Renheten beträffande producentmaterial, farligt avfall och el/elektronik i restavfallet tenderar att öka ju fler fraktioner som kan utsorteras. Andelen felsorterat material i restavfallet skiljer sig också mellan olika boendeformer, villa/lägenhet, villor uppvisar en högre renhet än lägenheterna, skillnaderna är dock små. Studien visar på nyttan av att använda ett hushållsnära insamlingssystem där flera olika fraktioner kan utsorteras eftersom större andel material återvinns istället för att förbrännas.

Abstract The purpose of my essay is to describe how some educators perceive the cooperation that takes place every day in the team to wich they belong. To do this, I have implemented six qualitative interviews with educators at two diffrent workteams. I based my questions on three scientific questions: - How does the cooperation in the team work? - How has the cooperation between the various kind of educators developed since the pre-school class and the leisure-time centres was integrated with the school? - Which conditions exist for a good cooperation? The result showed that there were both similarities and differences between the teams, but common to both teams was that the educators felt that there have been some major positive changes to the cooperation in the teams in the last few years and that they were fairly satisfied with how the cooperation of their teams function now. Mostly they cooperates during school hours with various school projects, but questions concerning the pupils wellbeing is also an important area of cooperation. Since the integration was implemented, the cooperation has become more equal and the various educators have found their respective roles. Still, most of the cooperation takes place during school hours, even if the educators interviewed believe that it has become much better and cooperation continues to develop all the time Many educators would like to have more time for joint planning, because sometimes they do not have time to plan everything as carefully as they want. The educators would also like to have some more mutual education for all teachers in the team, which is not always the case today when they rarely can get substitute teachers to look after the children after the school hours. Another problem is the different status of the diffrent kind of educators, and the unequal working conditions, a problem that especially threatens the recruitment of new leisure pedagogues, since they have both lower pay and worse working conditions than the teachers. Keywords: Cooperation, workteam, integration, different educators, Integration school – leisure-time centres - preschool. / Sammanfattning Syftet med min uppsats är att beskriva hur några pedagoger uppfattar det samarbete som sker varje dag i de arbetslag som de tillhör. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid två olika arbetslag. Jag baserade mina intervjufrågor utifrån tre forskningsfrågor: - Hur ser samarbetet i arbetslaget ut? - Hur har samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna utvecklats sedan förskoleklassen och fritidshemmen integrerades med skolan? - Vilka förutsättningar finns för ett gott samarbete? Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader mellan arbetslagen, men gemensamt för båda arbetslagen var att pedagogerna ansåg att det har skett en del stora positiva förändringar i arbetslagen under de senaste åren och att de nu var ganska nöjda med hur samarbetet i deras arbetslag fungerade. Främst samarbetar man under skoltid med olika skolprojekt, men även elevvårdsfrågor är ett viktigt samarbetsområde. Sedan integreringen genomfördes har samarbetet blivit mer jämställt och de olika pedagogyrkena har funnit sina respektive roller. Fortfarande är det dock så att mycket av samarbetet sker på skolans villkor, även om de pedagoger som intervjuats menar att det blivit mycket bättre och samarbetet fortsätter att utvecklas hela tiden. Flera pedagoger skulle vilja ha mer tid till gemensam planering, för ibland hinner de inte planera allt så noggrant som de vill. Pedagogerna vill även få mer gemensam fortbildning för alla pedagoger i arbetslaget, vilket inte alltid sker idag då man sällan kan få vikarier för att se till fritidsbarnen. Ett annat problem är de olika pedagogyrkenas skilda status och ibland ojämlika arbetsvillkor, ett problem som framför allt riskerar att utarma fritidspedagogyrket, vilket har både sämre lön och sämre arbetstid än läraryrket. Nyckelord: samarbete, arbetslag, integration, olika pedagoger, integration skola – fritids – förskola

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.