Denna studie belyser föräldrautbildning på individ-, organisations-, och samhällsnivå. Vårt syfte är att beskriva samhällssynen på föräldraskapet och föräldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn på föräldraskapet och den speglar dagens föräldrautbildning. Vi ställer oss frågorna om de manualbaserade föräldrautbildningarna som diskuteras i samhället har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som föräldrar ställs inför som de behöver hjälp med? Med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi växlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för föräldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjänstemän på en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vår analys av deltagare och ledares upplevelser av föräldraskapet och erfarenheter av föräldrautbildning. Föräldrar efterfrågar verktyg för att bättre kunna hantera problematiska situationer med sina barn. Med hjälp av gruppens stöd i föräldrautbildning får många konkreta lösningar för att bättre kunna hantera det för dem konfliktfyllda, stressiga vardagslivet. Vår slutsats är att det ökade arbetet med evidensbaserade manualstyrda föräldrautbildningar fyller en funktion i dagens samhälle då många föräldrar är i behov av att utbyta tankar omkring föräldraskapet och få råd och stöd i sin situation.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget. Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs. Möjligheten att få insikt i människors erfarande är beroende av att ord och andra uttryck tolkas. Data av intresse är språkliga redogörelser och observationer. De insamlingsmetoder som valdes var audioinspelning av fokusgruppssamtal/intervjuer, fältanteckningar i samband med deltagande observation samt videoinspelning av situationer i vilka barn utforskar matematik. De transkriberade fokusgruppssamtalen/intervjuerna bearbetades med hjälp av Giorgios analysmodell och analyserades sedan med hjälp av begrepp hämtade från fenomenografin. Analysen visar att pedagogerna erfar att omsorgen tar så mycket tid i anspråk att man har svårt att hinna med lärandeuppdraget. Analysen visar också att möjligheten att urskilja den matematik små barn utforskar är som störst när arbetet organiseras i små grupper, att man inte alltid kan organisera arbetet som man vill och att orsaken är organisatoriska brister och brister vad avser intern information i kombination med mängden uppgifter och barngruppens storlek. Utöver detta visar analysen bland annat att möjligheten att se barnens matematiska utforskande kan öka med mer matematisk kunskap och fler matematiska begrepp och att man behöver någon form av fortbildningsinsats som tillför kunskap och begrepp. Eventuella fortbildningsinsatser bör dock sättas in efter en analys av var behoven finns. Detta eftersom fel insatser/insatser på fel nivå kan motverka sitt syfte.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, empowerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något individuellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning. / The aim of this work is to investigate the various participants' views of how qualityis achieved in the interpretation of laws and procurement regulations. Quality is illustrated by looking at the business through some theoretical concepts - users, empowerment, implementation, legislation, procurement and New Public Management. It looks at Falkenberg Municipality's routines for quality and regulatory monitoring. The goal of this study is to show the effects of Falkenberg Municipality's decision to use alternative operating modes of personal assistance, disability and the elderly. Falkenberg Municipality was selected because they have chosen to outsource all disability care, personal assistance, and 43% of the elderly one xternal providers. The approach used is based on the qualitative research approach, which consists of semi-structured interviews and studies of public documents. Furthermore, in-collected data has been analyzed from New Public Management, empowerment and through quality and implementation theories. The conclusion is that Falkenberg Municipality politicians and officials believe that quality is something individual which we see as positive since, from an empowerment perspective, the individual user's voice is important. No uniform answer tothe question has been given. Furthermore, we see that the external providers surveyedhave showed a somewhat better result across the board. The exception isdaily activity care in which the municipal operates which gets a generally better evaluation. The follow-up responsibility Falkenberg Municipality has regarding contracted activities is not carried out with reference to an overloaded planningdepartment.

No description available.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.

Studiens syfte var att undersöka om förutsättningar för empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer för att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / speciallärare (n=50) fick se filmer och besvara frågeformulär baserade på IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hjälp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medkänsla. Affektiva och kognitiva empatiprocesser visade sig samverka. I en vardaglig behandlings- situation tycks situationsfaktorer ge det största bidraget till utfallet.Slutsatserna som dras är att det inte enbart handlar om att en enskild person är mer eller mindre empatisk utan om vad som händer under påverkan av den aktuella kontexten. Det är också viktigt att använda pedagogiska metoder som inte enbart använder kognitiva processer utan även integrerar icke-verbala och emotionella komponenter om man vill påverka empatiska processer.Mer forskning behövs om hur grupp- och situationsfaktorer påverkar empati.

I de senere årene har det blitt mer fokus på å bruke dyr og gården i arbeid med mennesker. Dette kan sees i forskning og evalueringsrapporter, og spesielt med mennesker med psykiske lidelser, eldre med demens, gårdsbarnehager og skoler som har gårdsaktiviteter. Det er derimot lite forskning på barn og unge som er plassert i tiltak på gårder via barnevernet. Det å kombinere dyr og gårdsarbeid sammen med mennesker har fellesbegrepet Inn på tunet (IPT). Forskningen på IPT hevder generelt at mennesker som har ulike vanskeligheter som psykiske lidelser, demens eller lærevansker kan ha stort utbytte av å ha nærkontakt med dyr og å gjøre praktiske oppgaver på en gård. Dette kan blant annet føre til positive opplevelser, bedre selvtillit og mestring. I forskningen på IPT er det som regel voksne, eller tilbydere av IPT- tjenester som uttaler seg på området, mens det er lite av der hvor barn og unge får sin stemme. Denne oppgaven baserer sin undersøkelse på et kvalitativt semistrukturert forskningsintervju og deltagende observasjon. Deltagerne var 6 ungdommer i alder 16-20 år, som har avlastningstiltak på Buan gård. Det ble utarbeidet en intervjuguide for intervjuene, og lagt til rette for deltagende observasjoner som ble gjort på to helger ungdommene var på gården. Oppgaven innehar et fenomenologisk og hermeneutisk perspektiv for å få tak i ungdommenes opplevde livsverden på gården. Dette gjør at oppgaven har fokus på ungdommenes perspektiv, og søker å få tak i deres meninger og opplevelser av å være i et avlastningstiltak på en gård. Oppgaven har følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdommer som er plassert i avlastningstiltak av barnevernet å være på en gård, og hvordan kan disse opplevelsene bidra til mestring? Resultatene viser at de faktorene ungdommene legger til grunn for trivsel på avlastningsgården er det sosiale, opplevelser, dyr, rom for læring og utvikling, samt følelsen av trygghet. Ungdommene gir uttrykk for å trives på gården, og fremhever disse faktorene som spesielt viktig for trivsel. Videre kan disse faktorene for trivsel bidra til å utvikle motstandskraft hos ungdommene ved mestringens vilkår, nemlig dyaden, familien og sosialt nettverk. Faktorene ble satt inn i denne sammenhengen, og det har blitt vist at gården i sin helhet kan bidra til at ungdommene kan ha utviklet motstandskraft og resiliens på gården. / The use of animals and the farmyard environment for treatment of human beings has become increasingly popular during recent years. Evidence of this is apparent in research journals and reports, in particular within research on psychological problems, elderly with dementia and work with kindergartens and schools. A somewhat less explored area is the effect of this way of treatment on children and adolescents currently in contact with child protection. Using animals and farm work in treatment or therapy of people has been termed as green care (in Norwegian: “grønn omsorg” or “Inn på tunet” (IPT). Research within this area indicates that people suffering from psychological problems, dementia or learning disabilities can greatly benefit from close contact with animals and experiencing life on a farm. Benefits include positive experiences, improved self confidence and a feeling of accomplishment and coping. Previous studies have focused on interviewing adults going through this treatment, while the children's opinions are seldom heard. This master thesis is based on qualitative, semi-structured interviews and participating observation. The informants were 6 children in age between 16 and 20, who were visiting a farm to relieve their parents or themselves. In this case the farm is Buan farm. An interview guide was devised and participating observation was carried out during two weekend visits to the farm. The thesis focuses on the adolescents opinions and experiences from visiting the farm. The following research question has been chosen for this work: How do teens in contact with child protection experience life on a farm, and how can these experiences contribute to coping? The results of my study show that the most important factors for the adolescents are the social interactions, the positive experiences, the animals, the feeling of accomplishment and learning as well as a feeling of safety and belonging. The adolescents listed these factors as reasons for enjoying their visits to the farm. I show how these factors can contribute to developing a general resilience in the adolescents through coping in dyad, family and a social network. I argue strongly that visiting the farm helps to improve the adolescents everyday coping and resilience.

<p>Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling. Vi har sett att barngruppens storlek har betydelse för hur högläsningsstunden gestaltas. I vår diskussion har vi kommit fram till att högläsningsstunden i förskolan är en komplex företeelse där omsorg och lärande samspelar med varandra utifrån barngruppens storlek och pedagogernas syfte.</p> / <p>The purpose of this qualitative study is to find out teachers in preschool intentions with regular reading aloud. We have examined the interaktion between the preschool teachers and the children in this occurence and the circumstances that have a meaning when preschool teachers choose literature when they are reading aloud to children after lunch in preschool. In this study two preschool teachers have been observed under three opportunities when they were reading aloud to children. After that the preschool teachers have been interviewed about their intentions with this phenomenon. Our results show that the purpose with reading aloud in preschool is foremost for the children to get rest and a stimulation of their language development. We have found that the number of children in the groups has a meaning how the reading aloud turns out. In our discussion we show that the reading aloud in preschool is a complex phenomenon where care and learning interacts with each other, dependent on the number of children in the group and the preschool teachers intentions.</p>

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd. KASAM och self-efficacy korrelerade signifikant negativt med krav. En multipel regressionsanalys visade att self-efficacy bidrar med förklarad varians i krav och kontroll medan känsla av sammanhang bidrar med förklarad varians i stöd. Slutsatsen är att känsla av sammanhang och self-efficacy är användbara teorier för att arbeta strukturerat med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och främja en god hälsa hos de anställda.