Introduktion: Personer med stroke behöver få bättre tillgång till en jämlik och personcentrerad rehabilitering i kommunerna. Ett förbättringsarbete initierades i Luleå kommun för att förbättra rehabiliteringen för personer med stroke. Ett förbättringsteam med arbetsterapeuter och fysioterapeuter från olika verksamheter tillsattes tillsammans med enhetschef tillika förbättringsledare.   Syfte med förbättringsarbetet var att förbättra rehabiliteringen så att strokepatienter inom ordinärt boende erbjuds och påbörjar rehabiliteringsperioder med personcentrerade rehabiliteringsmål.   Syfte med studien var att beskriva stödjande och hindrande faktorer för att starta förbättring av en jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.   Metod: Förbättringsarbetet utvärderades kvantitativt med mätningar per vecka av processmått för rehabplaner och personcentrerade mål. Fallstudien genomfördes med induktiv ansats med fokusgrupper. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Förbättringsarbetet resulterade i en ICF-baserad rehabplan och ett nytt instrument, Canadian Occupational Perfomance Measure (COPM), som stöd för personcentrerat arbetssätt. Studiens analys visade sammanlagt 13 faktorer.  Stödjande var erfarenhetsutbyte, förändringsvilja, ledning och samverkan, lärande, strukturerat arbetssätt och tid medan hindrande var att komma igång, kommunikation, målformulering, samarbete och dialog, resurser, tillräcklig kompetens och uppdrag.     Slutsats: Fortsatt testning behövs för att utvärdera om förändringsförslagen leder mot jämlik och personcentrerad strokerehabilitering.  De i studien identifierade stödjande faktorerna kan användas för att överbrygga hinder i starten av förbättringsarbetet.

No description available.

I takt med att människor lever längre ökar behovet av omvårdnad. En stor del av omvårdnaden av äldre personer utförs i hemmet där bemötandet har en betydande roll för utformningen av vården. Ärenden gällande brister i bemötande och kommunikation som inkommit till patientnämnden ökade mellan år 2000 och 2007 med 41 procent. Socialstyrelsen menar att det är bemötandet i vården som ofta avgör om patienten är benägen att göra en anmälan till patientnämnden eller inte. Det behövs studier som fokuserar på bemötande för att kunna återinföra förtroendet hos patienterna och kunna hjälpa fler människor att bli omhändertagna på ett bättre sätt.

Denna studie undersöker den äldres självbestämmanderätt inom ordinärt boende i Örnsköldsviks kommun. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning personalen har kännedom om och handlar efter socialstyrelsens vägledningsmaterial om den nationella värdegrunden för äldre som ska ligga till grund för äldreomsorgen. Nationella värdegrunden för äldre kom 2012 och blev ett vägledningsmaterial för verksamheter som berör äldre och grundar sig på lagändringen i socialtjänstlagen som kom 2011. I denna lagändring förtydligades och utökades bland annat den äldres rätt till självbestämmande och delaktighet. Studien bygger på en enkätstudie med både kvantitativa delar men även narrativa svarsalternativ. Enkäten skickades ut till alla anställda inom ordinärt boende inom Örnsköldsviks kommun. Resultatet pekar på att det finns en kunskapslucka bland personalen som i sin tur leder till vad studien benämner som ogenomtänkt omyndighetsförklaring. Detta ser vi beror på en brist i utbildningen från organisationens sida. Resultatet pekar också på ett glapp mellan vad personalen uppfattar som sin egen kunskapsnivå och den nivå som de själva uppvisar när de blir ombedda att definiera vissa begrepp utifrån fasta påståenden. Alltså att vid förfrågan om de hade kännedom kring äldreomsorgens nationella värdegrund svarade de ja, men vid nästa fråga om värdegrundens definition, kunde endast en del av dem svara. Även detta pekar på brister vid implementeringen av värdegrunden. Analyser av resultatet pekar även på ett mönster där personalen inte alltid ser sig själva som huvudansvariga för sitt agerande utan ibland lägger över ansvaret på antingen verksamheten eller den äldres bristande förmåga till att agera utifrån sitt bästa. Även genomförandeplanens roll och betydelse diskuteras av personalen i relation till begreppen. Analyserna väcker frågorna om ifall genomförandeplanen innebär samma sak som delaktighet och självbestämmande eller finns det fler parametrar till dessa begrepp enligt värdegrunden.

Occupational therapists role is to promote participation in occupations of daily living [ADL]. Research shows that people aged over 65 and living in ordinary housing, will increase in the future. The occupational therapist needs to be abreast of the developments taking place to meet the need of innovative welfare technology, to promote occupations or older people in ordinary housing. The aim of this literature review was to describe and provide an overview of innovative welfare technology that can be used as an intervention to promote participation in the activity for older people in ordinary housing. Data collection was conducted through searches in databases accessible via Luleå university library. Nine articles met the inclusion criteria and were selected and analyzed. Data analysis resulted in three categories: "Innovative welfare technology for ADL, ""Innovative welfare technology for movement in housing and society", and "Innovative welfare technology for social interaction". The result of the literature review shows that there are innovative welfare technology that can be used by occupational therapists working with older people in ordinary housing, which can help to promote autonomy and independence, safety and security in occupation. The results also indicate that more research is needed in this area.Keywords: Occupational Therapy, Innovative welfare technology, Ordinary housing, Elderly people. / <p>Validerat; 20140520 (global_studentproject_submitter)</p>

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom. Bitterhet över att ha drabbats av sjukdom var den största källan till känslan av missnöje. Förnöjsamheten upplevdes av att känna trygghet och att kunna utföra för dem meningsfulla sysslor. Sociala relationer var viktiga, men påverkades ibland av känslan att inte duga. Vardagen i ordinärt boende innebar olika sysselsättningar och hanterades med hjälp av olika strategier och en viss acceptans. Studiens slutsats visar att personer med demenssjukdom upplever sin livssituation och vardag tillfredsställande och hanterbar i ordinärt boende med behovsanpassat stöd och hjälp. / Several people are living with dementia disease and the numbers are expected to rise as the population ages. The aim of the study was that by people with dementia disease and their narratives describe the experiences of living in ordinary housing and deal with daily life. The study has been carried out through unstructured interviews with nine people with dementia disease who are over 65 years old and living in ordinary housing. Data were processed by qualitative manifest content analysis. The results are presented in six categories dealing with limitations in daily life, altered self, feeling of dissatisfaction, the feeling of contentedness, social relationships and strategies.The older persons experienced limitations and were dependence on others because of their dementiadisease. Bitterness to have suffered illness was the main source of the feeling of dissatisfaction. Contentedness was perceived by feeling safe and be able to perform for them meaningful tasks. Social relations were important, but sometimes influenced by the feeling of not being good enough. Everyday living in ordinary housing meant different pursuits and handled by using different strategies and a certain acceptance. The conclusion of the study shows that people with dementia disease perceive their life situation and everyday living satisfying and manageable in ordinary housing with appropriate support and assistance.

No description available.

Specialistsjuksköterskan med inriktning vård av äldre ska arbeta med ett personcentrarat förhållningsätt där både patienten och sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter är viktiga för utformandet av vården. Delaktighet och självbestämmande kring det som rör mat och måltider kan leda till en positiv självkänsla och förhindra undernäring hos äldre personer iordinärt boende.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av självbestämmande hos äldre personer med biståndsbeslut som rör måltiden, genom att undersöka hur de upplevde att de var delaktiga och kunde påverka kring maten, måltiden och måltidsmiljön. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tio deltagare i åldern 69- 97 år som hade insatser som rörde mat och måltider i Örebro kommun intervjuades. De transkriberadesvaren analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Att välja från matlistan innebar en möjlighet att vara delaktig och påverka samtidigt som dessa maträtter var förutbestämda, och valet var därmed begränsat. Matlistan var svår att fylla i självständigt och det hände att fel maträtt valdes. Svårigheter att tillreda enklare maträtter på egen hand beskrevs. Att förenkla eller förbereda var strategier för att kunna vara delaktig eller självständig. Om assistans behövdes från personalen för att exempelvis värma matlådan framkom också att personalens rutiner delvis styrde när måltiden intogs. Även medicinering eller behov av assistans vid omvårdnad påverkade när måltiden kunde intas. Sjukdom, nedsatt ork och mobilitet kunde påverka delaktigheten i göromål runt måltiden och möjligheten att påverka måltidsmiljön. Måltiden intogs helst tillsammans med andra. Att ha insatser som rör mat och måltider innebar olika möjligheter att påverka och vara delaktiga i det som rör maten, måltiden och måltidsmiljön för de som deltog i studien.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en sjukdom i centrala nervsystemet med varierande sjukdomsförlopp som ofta orsakar olika funktionshinder och lidande. Sjukdomen är i början vanligtvis i form av skov. Mellan skoven är symtomen ofta milda eller frånvarande. Sjukdomen övergår hos de flesta av dessa personer till en sekundär progressiv fas. Variationen av symtom innebär en utmaning för vården att bemöta personen med rätt vårdinsatser i rätt tid.  Personcentrerad vård för personer med MS utgår ifrån patientens delaktighet i sin vård och dennes värderingar.  Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva hur personcentrerad vård tillgodoses ur ett patientperspektiv hos personer med multipel skleros i ordinärt boende.  Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs metod med en deduktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes för studiens resultat.  Resultat: Studien utgick från personcentrerad vårds tre nyckelbegrepp, partnerskap, berättelse och dokumentation. Det framkom sex underkategorier nämligen, att få ökad kunskap om sjukdomen, att egenvården främjas, att göras delaktig i vårdplanering, att förmedla sin berättelse i planeringen av vården, att beskriva symptom och dess konsekvenser och att anteckna i dagbok för sin vård.  Slutsats: Genom ökad kunskap och undervisning skapas möjlighet till delaktighet i vården och där personen med MS ses som en självklar partner. Den ökade kunskapen och undervisningen främjar egenvården och därefter kan vanliga komplikationer vid MS förebyggas. Digitala verktyg såsom mobil applikation och e-dagbok kan bidra till delaktighet och dokumentation som tillsammans med personer med MS egna berättelser om sina symtom och sina önskemål kan ligga till grund för en personcentrerad vårdplan.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.