The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents’ cooperation and customer relations with thesubcontractors. All the agents strive for the general goals to produce a concert and make all parties satisfied. Furthermore, there is a yin and yang-like relationship where financial and artistic goals are complementary opposites. The management andcontrolsystem is similar to the theory of balanced scorecard.

<p>En virtuell organisation (VO) är resultatet av den snabba och målmedvetna utvecklingen, där exempelvis två företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och på så sätt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet består av en grupp människor med spetskompetens. Detta arbetssätt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgång till samma information, oavsett var arbetsplatsen är geografiskt lokaliserad.</p><p>Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansåg vara viktiga, då virtuella lag skapas inom en VO. Ett annat syfte var att klargöra betydelsen av förtroende (trust) under ett samarbete och vilka för och nackdelar företagen ansåg sig uppleva med en VO.</p><p>Resultatet av undersökningen har visat att flera faktorer måste beaktas, då ett virtuellt lag ska skapas inom en VO. Utan riktlinjer kan inte ett virtuellt lag skapas. Företagen anser att en lagledare behövs för att sammanlänka de riktlinjer som finns, för rekrytering av spetskompetens och nödvändig teknologi.</p>

<p>Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.</p><p>För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte.</p><p>För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.</p>

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer. Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka. Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs.

Under de senaste fem åren har tilltagande intresse i svenska kommuner riktats mot arbete med sociala investeringar. För att utveckla förebyggande lösningar på sociala problem samarbetar olika aktörer i samverkansprojekt där expertkunnande nyttjas över organisatoriska gränser. På så vis utgör projekten värdefulla forum för såväl kunskapsöverföring mellan projektmedlemmar som utveckling av ny kunskap. Tidigare forskning visar emellertid att samverkansprojektens temporära natur innebär att kortsiktiga resultat sätts i fokus snarare än lärande utvärdering och kunskapsöverföring. Därtill har forskning påvisat att projektformen försvårar hantering och överföring av vunna erfarenheter och kunskaper vid upplösning av projekt, varför adekvata mekanismer för att hantera problemet betonats. Kunskapsöverföring i samband med projektorganisering har dock tidigare främst studerats i privata företag samtidigt som forskning om sociala investeringar och projektorganisering i offentlig sektor är begränsad. Föreliggande studie riktar därför intresse mot sociala investeringsfonders samverkansprojekt som kunskapsgenererande system i syfte att bidra med förståelse för hur organisatorisk kunskap kan hanteras för att stödja kunskapsöverföring inom och mellan samverkansprojekt. Med hänsyn till syftet anläggs en kvalitativ ansats och data har genererats via fallstudier av Norrköpings sociala investeringsfond samt två samverkansprojekt som bedrivs inom ramen för fonden. Dokumentstudier och intervjuer har i samspel med tidigare forskning beträffande organisatoriskt lärande, projektorganisering samt institutionell teori bidragit till studiens resultat. För att hantera och överföra kunskap inom och mellan samverkansprojekt i kommuner bidrar studien med förståelse för vikten av kontextanpassning av mekanismer för kunskapsöverföring efter kunskapsanspråk, institutionella arrangemang och avsatta resurser. I studien konstateras att olika grader av explicita mekanismer utgör ett system där mekanismer kompletterar varandra för att kunskap ska kunna överföras från individnivå till interorganisatorisk nivå. Resultaten visar även att ett starkt beroendeförhållande föreligger mellan enskilda projekt och aktiva ägare. Här framhåller vi vikten av projektöverskridande ägare etablerade på permanent basis som har möjlighet att hantera och överföra kunskap mellan enskilda projekt över tid och rum. Studien visar att ägarnas uppgift att tillgodose att projekt redan innan de initieras besitter tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att kunna samverka är avgörande för att säkerställa ett kvalitetssäkrat arbete. På så sätt minskas risken med att fel återupprepas och fokus kan istället sättas på projektens huvudsakliga syfte, det vill säga social innovation.

The purpose of this study is too find out how organizations in different regions of Sweden face and handle the problem of men being physically abused in there close relationship. The ambition is to highlight and bring attention towards the phenomenon of men being physically abused in there close relationship. Initially the police office in Halmstad was contacted to see the gravity of the situation in Halmstad 2013. Thereafter were different organization administrators, in different regions of Sweden, which were considered relevant for this study, contacted to conduct interviews. A method of strategy was chosen regarding the administrators, they were chosen because of their relevance for this study and because of their accessibility.  Further on are relevant theories used to analyze the empirical data that has been collected. Out of consideration for confidentiality will the interviewees in this study be anonymous.    The result can be described by how the different organizations respond to and manage the problems regarding male victims of domestic violence. The administrators described that men living with this social problem may develop feelings of shame, when society's ideal image of men is that men should be successful and also independent and thereby not in need of help. This problem may be perceived as something abnormal in the community as the most attention focus at the inverse problem, men's violence against women.   Studies show that the both sexes are equally of risk for exposure to domestic violence but that women are more likely to be victimized than men. This can be understood by the number of women versus men centers established in Sweden. It clearly shows that men account for the majority of the violent acts but it is also important to remember that men also can be the subjects of it, for example in same-sex relationships. It´s described that men more often are subjects of psychological abuse rather than physical, and they also describe a higher miss-trust in front of the judicial system, comparatively with women. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur organisationer i olika regioner i Sverige bemöter och hanterar män som söker hjälp för en utsatthet av fysiskt våld i nära relation. Med ambitionen att lyfta och synliggöra problematiken kring män som utsätts för fysiskt våld i nära relation. Inledningsvis kontaktades Polismyndigheten i Halmstad för att få en bild av problematikens storlek i Halmstad år 2013. Därefter intervjuades handläggare på organisationer, från olika regioner i Sverige, som ansågs relevanta för studien. I denna studie har ett målinriktat urval gjorts gällande valet av handläggare med anledning att vi valde de som ansågs relevanta för studien och fanns tillgängliga för oss. Vidare används relevanta teorier för att analysera empirin som samlats in. Av hänsyn till sekretess kommer de intervjuade i uppsatsen att vara anonyma. Resultatet kan beskrivas som hur de olika organisationerna beskriver sitt bemötande och hanterande gällande män som utsätts för våld i nära relation. Handläggarna beskrev att män som lever med denna sociala problematik kan utveckla känslor som skam, då samhällets idealbild av män är att män ska vara framgångsrika samt självständiga och därmed inte behöva söka hjälp. Problematiken kan uppfattas som något avvikande i samhället eftersom den omvända problematiken uppmärksammas betydligt oftare, det vill säga mäns våld mot kvinnor. Undersökningar visar att bägge könen löper lika stor risk att utsättas för våld i nära relation men att det är större sannolikhet att kvinnor faller som offer än män. Detta kan förstås utifrån antalet kvinno- kontra mansjourer som är etablerade i Sverige. Det beskrivs att män oftare utsätts för psykiskt våld än fysiskt, samt att de har lägre tillit inför rättsväsendet, jämförelsevis med kvinnor.

Den här studien tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för religionens roll i utvecklingssamarbeten. Syftet är att undersöka hur tre trosbaserade organisationer (TBO) resonerar kring att arbeta rättighetsbaserat, både teologisk men också i relation till de olika värderingssammanhang de rör sig i. Där värderingar som betonas i rättighetsbaserat arbete (RBA) kan skilja sig från de värderingar som är centrala i mer religiösa kontexter.  Resultaten från intervjustudierna med Erikshjälpen, Svenska kyrkans internationella arbete och Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) visar att de flesta informanterna är positiva till att arbeta rättighetsbaserat. De motiverar RBA teologiskt utifrån sin tro. Samtidigt menar flera av informanterna att det rättighetsbaserade perspektivet är komplext, bland annat genom att vara för individfokuserat. Genom olika strategier framgår det hur informanterna förhåller sig till de olika värderingssammanhangen de rör sig i, där de bland annat anpassar RBA till den lokala kontexten och samtidigt kompletterar med den kristna tron. Resultatet visar att det både finns de som inte anser att det finns några spänningar mellan de olika värderingssammanhangen samtidigt som andra menar att det trosbaserade och det rättighetsbaserade perspektivet bör separeras helt. Studien visar att det finns en stor vilja hos organisationerna att arbeta med en överlappande attityd som strävar efter att finna vägar och kompromisser mellan de olika värderingsammanhangen.

Sedan lång tid tillbaka har det ideella arbetet i samhällen världen över tillskrivits stor betydelse. Detta gäller inte minst de humanitära ideella organisationernas arbete som handlar om att motverka utsatthet och utanförskap. Samtidigt som det ideella engagemanget i Sverige tycks vara större än någonsin är detta fortfarande ett relativt outforskat fenomen där studier i stor utsträckning saknas. Det visar sig även finnas en kunskapslucka angående vilka förväntningar  engagerade individer har. Med syftet att bidra till ökad kunskap om vad det innebär att arbeta i ideella organisationer intervjuas därför inom denna kvalitativa studie åtta anställda och ideella från en kvinnojour och en stadsmission i södra Sverige. De frågeställningar studien berör handlar om vilka motiv och förväntningar det finns till att individer engagerar sig ideellt samt vilka  uppfattningar individer i ideella organisationer har om vad ideellt arbete innebär i samhället. Tillsammans med sociologiska teorier och begrepp om individens kapital, spegling i samhället, möjlighet till självförverkligande samt plikt- och kanförväntningar visar studien på balansgången mellan egoistiska och altruistiska motiv och förväntningar där den ideellt engagerade individen har en ömsesidig förväntan att ge någonting men också få någonting tillbaka.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM. De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö. Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.