Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt. Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.

No description available.

Diss. av båda förf. Linköping : Univ.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Bakgrund och problem</p><p>Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.</p><p>Syfte och avgränsning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer.</p><p>Metod</p><p>Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet.</p><p>Analys och slutsats</p><p>För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.</p>

<p>Med tanke på att kraven ställs allt högre på dagens företag och organisation, vill det till att företag är flexibla och konkurrenskraftiga. Kraven på effektivisering av affärsprocesser ökar markant för att ständigt förbättra arbetssituationen i organisationer. Detta examensarbete behandlar ämnet virtuell organisation och dess betydelse i integrering av affärsprocesser i B2B-företag.</p><p>Undersökningen är gjord i form av intervjuer, där sju företag medverkade. Arbetet syftar till att klargöra i hur stor utsträckning det virtuella arbetssättet används i B2B-företag, gällande affärsprocesser. Syftet med detta arbeta är att undersöka ifall affärsprocesser i B2B-företag har inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation.</p><p>Resultatet visar att integrering av affärsprocesser i B2B-företag har stora inslag av egenskaper som kännetecknar en virtuell organisation.</p>

Problemformulering:  Vad avgör hur sociala medier används vid kommunikation av CSR? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda vad som avgör hur CSR används i sociala medier. Metod: En studie inspirerad av tvärsnittsdesign med semistrukturerade intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi analyserat datan utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Studien har en deduktiv forskningsansats med en kvalitativforsknings-strategi. Slutsats: CSR och kommunikation är nära sammankopplade och på grund av att sociala medier idag är den nya formen av massmedia behövs det nya uppfattningar om organisationers arbete kring CSR. Vår studie har kommit fram till att det är till stor del inställning till fenomenet CSR som avgör hur det sedan kommuniceras via sociala medier. Men även att det finns andra avgöranden som kan leda till att CSR kommuniceras på olika sätt