Gender mainstreaming has been the official strategy for Swedish equality work since the mid-1990s. Municipal organizations have an important function in this work, with their roles as implementation bodies at local level. This paper aims to analyze a gender equality policy from one Swedish municipal. Furthermore we analyze the policies implications for the practical work within the organization. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines a Swedish municipal gender equality policy and how it is practiced. Focus lies on how gender equality is defined, what is at center of gender equality work and how this work is organized. An interview with a manager has been conducted for the purpose of examining the consequences the policy has on gender equality in a practical sense within the organization. This paper has found that it is not just about practical behavior in the traditional sense, but also that language itself is a form of behavior. The results help understand how language is a form of doing gender.

Ideella organisationer har blivit en viktig del av det svenska samhället. Formellaledare har många gånger det yttersta ansvaret över hela eller en specifik del aven ideell organisation. Men hur leds dessa typer av organisationer och hur serledarens beteende ut? Syftet med denna uppsats är att öka förståelse för hurledarbeteendet ser ut inom ideella idrottsorganisationer och sedermera kunnabeskriva hur dessa individer leder ideella organisationer. Studien har utgått frånen kvalitativ datainsamling där semistrukturerade intervjuer utgjorde ochsedermera blev empirin. Forskningsdesignen har varit en tvärsnittsstudie ochstudien har genomförts utifrån en induktiv ansats. Studiens problemformuleringvar utformad enligt följande:  Hur kan ledarbeteendet hos formella ledare i ideella idrottsorganisationerbeskrivas och förstås?  Teorin kretsade kring tidigare ledarskapsteorier och i synnerhet ledarbeteendesamt ledarstilar. Studiens resultat fann att ideella ledare delegerar, ger ut ansvar,kommunicerar och motiverar medlemmar. Ledarens egenskaper och beteendengjorde därför att det tjänande ledarskapet och den demokratiska ledarstilenförekommer mest frekvent bland ideella ledare. / Nonprofit organizations are today an important part of Swedish society withseveral hundreds of thousand people engaged in these organizations. Formalleaders have responsibility for the functioning of these non-profit organizations.The purpose of this study is to describe and increase the knowledge aboutformal leaders' behavior and management of running these nonprofitorganizations. The study is based on a qualitative method which hascross-sectional study as a research design. The empirical data was collectedthrough semi structured interviews with leaders from seven differentnonprofit-sports organizations. This study conducts an inductive approachthrough the entire essay. The study's problem formulation was formed as below: How can the leadership behavior of formal leaders in non-profit sportsorganizations be described and understood? The answers from the empirical research have been compared to earlierleadership models and theories. The result has also been compared to previousstudies within the area of nonprofit leadership and leaders. The result from thestudy shows that nonprofit leaders' behavior tends to be a variation between ademocratic and servant leadership. Leaders often motivate, delegate,communicate and reward in their management style. These types of behaviorsand characteristics of a democratic leader style, but used to have a more servanttype of relationship with the followers and members in a sports organization.

SAMMANFATTNING Titel: Leda med avundsjuka? Nivå: Examensarbete, grundnivå i företagsekonomi Författare: Frida Lindberg och Pontus Pärson Handledare: Monica Wallman och Maria Fregidou-Malama Datum: 2018 – jan   Syfte: Tidigare forskning har fastställt vissa faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka som kan användas som en motivation att nå högre resultat och det är därför av intresse att studera om några av dessa är gällande för säljande organisationer. Syftet med denna studie är att analysera vilka sociala och kontextuella faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka inom säljande organisationer.   Metod: Studien prövar fyra olika faktorer och hur dessa inverkar på godartad avundsjuka. Studien är utförd med en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom ett webbbaserat enkätformulär som besvarades av 140 respondenter. Därefter analyserades insamlade data i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För att analysera statistiska samband mellan variabler och för att kartlägga orsakssamband genomförde vi faktor-, korrelations-  och regressionsanalyser av datan.     Resultat & Analys: Resultatet visar att godartad avundsjuka är vanligt förekommande inom säljande organisationer. Studien presenterar att kontroll över arbetssituation och påverkan på arbetstagarens egna framgång samt ödmjukhet inte har en signifikant positiv påverkan på godartad avundsjuka. Däremot har det visat sig att en kollegas kompetens och förtjänst är två faktorer som influerar godartad avundsjuka positivt.      Förslag till vidare forskning: Det finns fler sociala och kontextuella faktorer som kan ha en positiv inverkan på godartad avundsjuka. Vilka dessa faktorer är och till vilken grad de påverkar godartad avundsjuka positivt återstår att pröva.   Studiens bidrag: Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning, däribland Hypotes 3 och Hypotes 4 som visar att godartad avundsjuka påverkas positivt av att den avundade uppfattas vara förtjänt av sin framgång och uppfattas vara kompetent. Studiens resultat skiljer sig dock från övriga forskningsresultat gällande Hypotes 2, där den avundsjukes upplevda kontroll inte påvisade statistiskt signifikanta resultat i någon av de statistiska analyserna, desamma gäller Hypotes 5 vilken avser ödmjukhet över sina framgångar. På detta sätt bidrar studien med nya teoretiska fynd till forskningsfältet. Forskningsresultaten har även praktiska tillämpningar för exempelvissäljchefer, HR-anställda eller butikschefer.

This essay is about students' interaction with people and organizations and how they have been affected by loneliness during Covid-19 pandemic. The starting point of the question and the purpose is based on research about how students' routines, mobility, relations with other people and institutions in Karlstad. A further research has been done to see whether loneliness is different, from a gender perspective. A quantitative survey was conducted on students between the ages of 19-29 who study at Karlstad University. Responses from the survey were analyzed with selected literature on the subject in order to arrive at a conclusion. The results of the study showed that loneliness is not so widespread due to various factors such as interaction with people and with some semi-organized field.

Bakgrund: En ny form av organisationsstruktur, som ofta benämns som självstyrande organisationer, har växt fram de senaste decennierna, framför allt inom branscher som kräver att företagen snabbt anpassar sig till nya miljöer och förutsättningar. Det tydligaste kännetecknet är att makten att fatta mer övergripande beslut är delegerad och att anställda har befogenhet att fatta beslut som inte bara ligger inom deras roll utan större beslut som påverkar andra eller hela organisationen. Strategiska beslut är ofta nära kopplat till en chefsroll eller ledningsfunktion vilket mynnade ut i intresset att undersöka hur självstyrande organisationer fattar strategiska beslut.  Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur beslutsprocessen ser ut kring strategiska beslut i självstyrande organisationer.  Metod: Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av tre kvalitativa intervjuer. Kodning användes för att tolka det insamlade empiriska materialet och analysera det.  Slutsats: Studiens resultat visar att när större strategiska beslut med stor påverkan på organisationen ska fattas tillämpas hierarki i den benämningen att besluten flyttas en nivå upp till exempelvis en styrelse. Samtidigt fattas större delen av besluten i organisationen med hjälp av en rådgivningsprocess. Några grundläggande förutsättningar för att beslutsprocessen ska fungera i en självstyrande organisation är öppenhet, transparens och kommunikation. Öppenheten är kopplad till möjligheten att ta initiativ till beslut och att det är öppet för alla. Befogenheten och möjligheten att ta beslut utgår från att alla har tillgång till samma information, därför är den finansiella informationen transparent i organisationerna. Kommunikation och kommunikationsplattformar är kittet i de självstyrande organisationerna. De bidrar till öppenheten och transparensen så att alla kan ta initiativ och att besluten som fattas enkelt kan kommuniceras. Avslutningsvis visar studiens resultat att rådgivningsprocessen som används för att fatta besluten bidrar till att kvalitetssäkra dem genom att konstruktiv feedback tillämpas.

Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt framåt och teknologin används numera i viss utsträckning inom de flesta områden i vårt samhälle. Även inom elitidrotten i Sverige har teknologin gjort sitt intåg, dock i relativt liten skala och främst i stora lagsporter, vilket främst beror på begränsad tillgång samt att utveckling av AI är kostsamt och resurskrävande. När dessa två världar möts kan komplexa förhållanden uppstå och i denna studie har vi undersökt AI:s inverkan på elitidrottsorganisationer och elitidrott. Sex djupintervjuer med utvecklare och användare av AI inom elitidrott har utförts och ligger till grund för resultaten. Studiens resultatvisar att vid implementering och användning av AI inom elitidrottsorganisationer och elitidrotten, sker det en ömsesidig växelverkan mellan organisationen och AI. AI genererar å ena sidan fördelar inom organisationen, såsom effektivisering, stora utvecklingsmöjligheter och stöd i beslutsfattande-processer. Å andra sidan aktualiseras kulturella aspekter, etiska hänsynstaganden och mänskliga värderingar och sådana aspekter är viktiga att beakta när denna avancerade teknologi börjar användas. För verksamheten identifieras stora fördelar och möjligheter med AI, framför allt när det gäller utveckling av idrottare och elitidrott. AI upplevs också som en nödvändighet för svensk elitidrott, för att man inte ska hamna efter i utvecklingen i relation till andra nationer och därmed gå miste om internationella medaljer i framtiden

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige. Materialen är i form av ett faktablad som kommer från Migrationsverket, en webbsajt (www.utanpapper.nu) som drivs i Rädda Barnens regi och ett utbildningsmaterial som används av Röda Korsets projekt för ensamkommande barn. Materialen har analyserats utifrån textanalytiska och läromedelsanalytiska frågeställningar. De innehåller samma grundläggande stoff men omfattningen skiljer sig åt. Informantintervjuer med representanter från de tre aktörerna har genomförts som kom- plement till materialen. Informanterna har alla understrukit vikten av ett användbart material och de kan tänka sig någon typ av samarbetsprojekt. Resultatet av de analyserade materialen visar att det är viktigt med ett tydligt pedagogiskt förhållningssätt. Det är nödvändigt att ha en klar målgrupp och att fullt ut ta hänsyn till de specifika förutsättningar som gruppen har. Det är önskvärt med instruktioner i anslutning till materialet. Materialet ska ha en förklarande ton och tydlig struktur. Författarna föreslår en webblösning där det finns en öppenhet med klara hänvisningar till rätt instanser. En webblösning bör även ha inslag av interaktivitet så som mejl eller en telefontjänst. Arbetet med materialen leder till frågan om vems ansvar det är att informera nyanlända barn och barn i och utanför asylprocessen. Det förs ett resonemang kring denna strukturella fråga och ett eventuellt mellanorganisatoriskt samarbete diskuteras. Författarna kommer fram till att ett sådant samarbete är önskvärt men inte oproblematiskt. Det är viktigt att ett nytt material framställs då informationsbehovet hos denna utsatta grupp är stort.

Forskningsfråga: - Hur har ökat distansarbete påverkat motivation och engagemang hos anställda inom organisationer i offentlig sektor? - Hur kan motivation och engagemang främjas under distansarbete?  Syfte: Syftet med studien är att bilda en djupare förståelse för hur distansarbete kan påverka individer och organisationer tillhörande offentlig sektor. Motivation och engagemang är centrala delar i organisationer och är därför högst intressanta att undersöka kopplat till distansarbete för att bidra med kunskap till området.  Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys har sedan använts för att analysera insamlat empiriskt material.  Slutsats: Ökat distansarbete innebär förändrade förutsättningar för organisationer inom den offentliga sektorn som har lett till högre krav. Faktorer som förändrats i samband med ökat distansarbete som typ av kommunikation, personliga preferenser och vana av att kommunicera via digitala verktyg har visat sig kunna påverka anställdas motivation och engagemang. En ledare bör kunna anpassa sig till dessa förändrade faktorer och vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att motivation och engagemang försämras under distansarbete.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen. Teorier och begrepp kring organisationskulturer och organisationsstrukturer förklarar de studerade verksamheternas organisering av praktikverksamheten. Via kvalitativa intervjuer med fem avdelningschefer inom de studerade förvaltningarna samt två rektorer för olika skolor inom den kommunala gymnasieskolan insamlades empiri som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga förvaltningar arbetar olika med praktikmottagande, tar emot olika många samt har olika attityder mot praktikanter beroende på den organisationskultur som råder. Detta medför svårigheter bland annat kring samverkan enheterna emellan, vem som bär ansvaret för praktikmottagandet samt vilka metoder som ska användas. Ytterliga svårigheter visar sig eftersom skolans organisation är, för att nå måluppfyllelse, direkt beroende av de arbetsplatser som kan tillhandahålla APL-platser för eleverna.

Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system.