Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför. / This essay is about what conception five women within the Human Service Organization have about their leadership. The chosen organizations are social services, correctional treatment and school. The criteria for the women who were chosen for this essay, was that they had to have a leading role within the organization that they are active. The central question of the essay has to do with the experiences of the women’s leadership and leadership in general, but also what it was that motivated them into becoming a leader. Other aspects in the essay have to do with the reason of why there are so few women who are leaders, and also how the deal with the aspect of power which comes with leadership.

No description available.

Våld i nära relationer är ett stort problem i Sverige och världen som framförallt påverkar kvinnors liv och hälsa. I Sverige har civilsamhällets roll inom den sociala omsorgen förändrats över tid. Kvinnojourer som ideell organisationer verkar i det civila samhället och innehar en viktig roll i att möta och stödja våldsutsatta kvinnor i Sverige. Denna studie undersöker kvinnojourers möjlighet att bedriva verksamhet i svenska kommuner och identifierar faktorer som påverkar detta. Uppsatsen fokuserar på tre delar; samverkan och samarbete, resurstilldelningen och ansökningsprocessen i relation till kommunen de verkar i. Genom enkätundersökning och samtalsintervjuer med kvinnojourer har data samlats in och sammanställts för att beskriva deras upplevda situation. Resultaten är varierande men pekar på att bristande resurser i form av ekonomiskt bidrag från kommunen är en utmaningen för att kunna bedriva sin önskade verksamhet fullt ut. Vidare upplever många kvinnojourer bristande intresse, engagemang och kunskap från kommunens sida, vilket kan påverka hur bidrag prioriteras till kvinnojourer.

In 2015, the inclusion process was launched by Parasport Sverige, which essentially meant that all 18 parasports eventually will be transferred to the respective sports federation. Therefore, we felt it was appropriate to examine what organizational changes the inclusion process has caused for Swedish sports organizations. In order to give a comprehensive picture of the change, we have used institutional theory where we view Swedish sport as an institution that consists of three different pillars. These are the regulatory pillar, the normative pillar and the cultural cognitive pillar. Subsequently, we have also used the concept of legitimacy and isomorphism to investigate what may have influenced how the organizational change took place. Our study was deductive and our hypothesis was that there are challenges regarding the differences in the institutions within the three pillars of institutional theory. The data has been collected through semi-structured interviews with three sport federations, Parasport Sverige and FIFH Malmö. The data from the interviews were then analyzed using a thematic analysis where we have identified four themes around the inclusion process. These themes were then analyzed using the three pillars. The regulatory pillar shows challenges regarding financial and personnel resources as well as lack of knowledge about classification and regulations. The normative pillar shows that the work with the target group is characterized by care at all levels of life, something that can take time to build up within normative sports. The cultural-cognitive pillar shows that the view of the inclusion process in relation to one's organization affects how the organization works with it. In addition, it is possible to see how the normative pillar has an impact on the cultural-cognitive pillar, which in turn affects the processes that exist in the organizations. We could also draw the conclusion that the inclusion process is beneficial for the sport federations as it gives them a stronger legitimacy. Isomorphism showed that the transformation of the sport federations could be analyzed based on different motives, such as coercive and mimetic isomorphism. Our study shows that the inclusion process involves a shift of responsibility across all three pillars. The sporting and operational responsibility is certainly an important part of it, but the study shows that the work with parasports requires a holistic approach to the target group in order to create a safe and welcoming environment.

Den här studien undersöker om intressenter som verkar i det svenska ekosystemet för entreprenörskap upplever att det finns ett behov av insatser för att stötta sociala organisationers internationalisering – och om sa är fallet, vilket stöd som ska implementeras för att skapa maximalt värde. Nio semistrukturerade intervjuer med intressenter som representerar akademiska institutioner, myndigheter och stödorganisationer genomfördes. Resultaten visar att majoriteten av sociala entreprenörer som idag verkar i Sverige inte vill skala internationellt. Det framkommer också att de som skalar har ett tydligt tekniskt fokus och i första hand söker sig till övriga länder i Norden. Intressenterna upplevde vidare att det fanns ett behov av stödinsatser relaterat till internationalisering, i huvudsak kopplat till att stärka affärsmässigheten bland organisationerna. I diskussionen används en modell för skalbarhet samt den svenska regeringens strategi för sociala organisationer för att identifiera potentiella överlapp samt för att placera resultatet i en teoretisk kontext. Da fältet innefattar organisationer som verkar inom ett brett spektrum inkluderar rekommendationer för framtida forskning att identifiera stödinsatser som riktar sig mot mer nischade delar inom socialt entreprenörskap, samt att utvärdera hur offentliga organisationer kan bidra till att skapa ökad tillväxt. / This study is investigating if stakeholders in the Swedish ecosystem of entrepreneurship perceive that there is a need for initiatives supporting social organizations’ internationalization and if so – what support should be implemented to provide maximum value. Nine semi-structured interviews with stakeholders representing academic institutions, public agencies and support organizations were conducted. The result shows that the majority of social entrepreneurs currently operating in Sweden are not looking into scaling internationally and those who do often have a clear technology focus and target the Nordic countries. The stakeholders perceived that there was a need for support initiatives related to internationalization, mainly with regards to strengthening business-mindedness. In the final discussion, the results are mapped into a scalability framework and the strategy for social organizations developed by the Swedish government, to identify potential overlaps and place the findings in a theoretical context. As the field entails a wide variety of organizations, suggestions for future research includes identifying support initiatives targeting niches within social entrepreneurship, and assessing how public organizations can support further growth.

SAMMANFATTNING Bakgrund- Samhället i stort och byggindustrin specifikt står idag inför stora utmaningar med projekt som skjuts upp eller stannar av helt på grund av den ekonomiska kris vi idag upplever. Både privatpersoner och företagen märker kraftigt av höga räntor, hög inflation och dyra varupriser. För att organisationer inom byggindustrin ska klara denna utmaning krävs det aktiva ledare som är beredda på förändringar inom deras organisation, vilket exempelvis handlar om att implementera strategier i styrningen av organisationen. Detta ger organisationerna möjligheter att klara av kriser på ett så lindrigt sätt som möjligt. Genom att intervjua företagsledare inom byggindustrin lyfter studien aspekter som anses vara viktiga för att styra bolaget mot så bra resultat som möjligt i tider av ekonomiska kriser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka den befintliga förståelsen kring hur organisationsstrukturer, bolagsstyrning och ledarskapsstrategier påverkar och förändras i den valda branschen genom ekonomiska kriser. Metod- Magisteruppsatsen bygger på en fallstudie av företag inom byggindustrin i Sverige. Utöver tidigare forskning i ämnet, baseras studien främst på kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 12 intervjuer utförts, där det empiriska materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Resultatet från denna studie har gjort en rad intressanta fynd som både bekräftar och utmanar tidigare litteratur och teorier. De resultat som utmärker sig mest är bland annat de platta organisationernas snabba anpassning till ekonomiska kriser. Även ledarens roll har fått en ökad förståelse då flertalet aktörer delat med sig av sina erfarenheter. Slutligen har nya insikter tillkommit till hur bolagsstyrning inom byggindustrin kan hjälpa ledare navigera genom ekonomiska kriser med hjälp av bland annat mångfald och externa ledamöter. Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas då den endast bygger på företag inom byggindustrin i Sverige, vilket bör tas i hänsyn även vad gäller resultatets tolkning. Fallstudien ökar förståelsen och bidrar med insyn kring hur bolagsstyrning och ledarskap förändras inom den valda branschen genom ekonomiska kristider. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de redan befintliga teorierna kring ledarskapsstrategier och bolagsstyrning. Studien bidrar med en ökad förståelse samt fördjupning i hur organisationer och ledare betraktar samt agerar i tider av ekonomiska kriser. / Background- Society in general and the construction industry specifically are currently facing significant challenges with projects being postponed or coming to a complete halt due to the economic crisis we are experiencing today. Both individuals and companies are strongly affected by high interest rates, inflation, and expensive commodity prices. To cope with this challenge, organizations within the construction industry requires proactive leaders who are prepared for changes within their organization, such as implementing strategies in organizational governance. This provides organizations with opportunities to navigate crises as smoothly as possible. By interviewing business leaders in the construction industry, the study highlights aspects that are considered as important for steering the company towards the best possible outcomes in times of economic crisis. Purpose- The purpose of this master’s thesis is to increase the existing understanding of how organizational structures, corporate governance, and leadership strategies affect and change in the chosen industry through economic crisis. Method- The master’s thesis is based on a case study of companies in the construction industry in Sweden. In addition to previous research on the subject, the study is primarily based on qualitative data collected through semi-structured interviews. A total of 12 interviews have been conducted, where the empirical material has been analyzed using a thematic analysis. Findings- The results of this study have yielded a range of interesting findings that both confirm and challenge previous literature and theories. The most notable result includes the rapid adaption of flat organizations to economic crises. Additionally, there has been an increase understanding of the leader’s role as multiple stakeholders have shared their experiences. Finally, new insights have emerged on how corporate governance within the construction industry can assist leaders in navigating economic crises, with the help of diversity and external board members, among other factors. Research limitations/ implications- The study is limited as it is only based on companies within the construction industry in Sweden. This should also be considered when interpreting the results. The case study increases understanding and contributes with insight into how corporate governance and leadership change within the chosen industry, in times of economic crisis. Originality/value- The study’s contribution is to the already existing theories around leadership strategies and corporate governance. The study contributes to an increased understanding and deepening of how organizations and leaders considers and act in times of economic crisis.

Abstrakt Författare:Karolina Linse & Andréa Elovsson Handledare:Jasmina Beharic Examinator:Hans Wessblad   Titel:  Artificiell intelligens & Musikskapande organisationer   Bakgrund och problemredogörelse:  Digitaliserings utveckling och förändring då artificiell intelligens kan bli en del av den musikskapande processen, och påverka musikskapande organisationer.   Syfte:  Syftet för studien är att kartlägga organisationsförändring inom ämnet musikskapande i relation till ny teknik.Målet blir därmed att visa på vilka sätt en sådan förändring kan påverka och just nu påverkar berörda organisationer   Metod:  Studien har haft ett induktivt ställningstagande och kvalitativa intervjuer har genomförts för att sedan analysa det insamlade empiriska materialet, för att kartlägga mönster av förändring i de musikskapande organisationerna.    Slutsats:  Studien kartlade att artificiell intelligens förändrar musikskapande organisationer som ett nytt musikverktyg för effektivisering.   Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, Musikskapande organisationer, Digitala revolutionen, Organisationer, Förändring, Effektivitet / Abstract     Authors:Karolina Linse & Andréa Elovsson Supervisor:Jasmina Beharic  Examiner:Hans Wessblad    Title:  Artificial intelligence & music creating organizations    Background and problem statement:  The development of digitalization and transformation if artificial intelligence will become part of the music creation process and affect music-creating organizations.    Purpose:  The purpose of the study is to map the general change that happened when new technology, in correlation with music creation is integrated in a music creating organization. The goal is to see how the change can affect the music creating organizations.    Method:  The study has had an inductive stance and qualitative interviews have been carried out to then analyze the collected empirical material, to map patterns of change in the music-creating organizations.   Conclusion:  The study mapped out that artificial intelligence changes music-creating organizations as a new music tool for efficiency.   Key words:  Artificiell intelligens, AI, Music-creating organizations, The digital revolution, Organizations, Transformation, Efficiency

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen. Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik. / Purpose: The purpose was to examine the reasons for inadequacies and how an organization can solve problems that arise due to them. Based on this the study has formulated recommendations for how acquisition organizations can overcome and prevent the inadequacies through internal communication. Method: A case study was based on a deductive research process. The empirical data was tested through the use of propositions derived from theory. Data was collected through qualitative interviews and a quantitative survey. Conclusion: Inadequacies that arise through communication have an impact on the financial results and performance, of the organization as a whole. By engaging in communication an acquisition organization could become more successful.

Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat & slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen. / Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy.  Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result & conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited.   Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.