<p><p>Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.</p></p>

<p>Uppsatsens syfte är att, utifrån ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förändringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer påverkas av att ledningen byts ut varje år. Genom att intervjua personer som varit med och lett förändringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fått en inblick i förändringsarbetet och vad det innebär att ständigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförändring. I slutsatsen redogör vi för den påverkan som dessa specifika förutsättningar har för ledning av förändringsarbetet i organisationerna.</p>

Denna studie ämnar utvärdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med bestämda tankar och idéer kring hur ledarskapet bör se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom påverkar ledarskap och på så sätt acceptansen av strategier som ska vara allmängiltiga och ena kulturerna. Undersökningen baseras på en fallstudie, där man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation. Dessa intervjuer syftar undersöka ledarnas syn på det egna ledarskapet, företagets ledarskapsfilosofi och ett nyutkommet policydokument. Analysen och resultatet bygger på svaren från dessa intervjuer och paralleller dras till kultur- och ledarskapsteorier relevanta för studien. Forskarna vill ta reda på om gemensamma ledarskapsstrategier inom globala organisationer fyller sitt syfte, eller om man borde utveckla ledarskapsstrategier lokalt.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen. Resultatet visar att samverkan mellan myndigheter och organisationer fungerar ganska väl. Det förekom däremot olika uppfattningar om vilka komplikationer som kunde uppstå i processen för den enskilde. Den problematik som alla myndigheter ansåg var av stor vikt är den problematik som uppstår då en anställd som saknar kunskap om hedersproblematik möter en enskild som söker stöd. Vårt resultat har vi sedan valt att koppla med Sociologisk teori kring Durkheims Hög- samt låg arbetsdelning, Intersektionen av de los reyes samt Mulinari samt med Weber och Collins teori kring Byråkratins rationalitet.

Uppsatsens syfte är att, utifrån ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förändringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer påverkas av att ledningen byts ut varje år. Genom att intervjua personer som varit med och lett förändringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fått en inblick i förändringsarbetet och vad det innebär att ständigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförändring. I slutsatsen redogör vi för den påverkan som dessa specifika förutsättningar har för ledning av förändringsarbetet i organisationerna.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.

Sammanfattning. Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras. Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga. Denna uppsats behandlar två av de frågor som företaget själva kallar ”bottom-drivers”. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av teoridiskussioner utforma en enkätstudie, vars resultat kommer att verka som underlag till en utformning av konkreta lösningsförslag som kan förbättra arbetstillfredsställelsen på hotellet. Då studien skrivs på uppdrag har vi valt att formulera ett praktiskt och ett vetenskapligt problem. Företagets praktiska problem: Vilka åtgärder kan ledningen vid vårt uppdragshotell vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos de anställda? Det praktiska problemet har överförts till ett vetenskapligt genom att vi belyst teorier om lärstilar, lärande organisationer, klagomålshantering, belöningssystem, empowerment samt ledarskap. Slutlig problemformulering: Vilka åtgärder kan en ledning för ett tjänsteföretag vidta för att förbättra arbetstillfredsställelsen hos anställda? Studien använder en kvantitativ metod i syfte att ta del av hotellpersonalens åsikter angående deras arbetsplats. Uppsatsens analys och slutsatser utgår från respondenternas enkätsvar, varpå dessa diskuteras i relation till hotellet. Genomgående för hela enkätstudien är att majoriteten är nöjda med allt från arbetsklimatet till kommunikationen på arbetsplatsen. Dock kan vi se att sammanställningen av enkätsvaren tyder på att vissa förändringar skulle kunna genomföras. Diskussioner för hur individernas kunskap och kompetens bör kunna utvecklas utmynnar i förslag om arbetsrotation samt ökad motivation från de närmaste cheferna. En sådan motivation skulle kunna innebära att de närmaste cheferna fokuserar på personalens individuella mål och syften, då det är sannolikt att samtliga anställda inte har samma ambitioner. Ett situationsanpassat ledarskap är således att rekommendera, där coachning lämpligast sker på individuell nivå med delegerande och instruerande egenskaper hos ledaren. Studien visar även att många av de anställda önskar större ansvar, vilket skulle kunna avhjälpas genom att cheferna uppmuntrar och stöttar ett ökat initiativ- och ansvarstagande. Ledningen för hotellet bör inte vara restriktiva när det kommer till att lämna befogenheter genom ansvar, dock är det viktigt att tydliga regler och normer finns för att möjliggöra att hela organisationen arbetar från en gemensam grund med gemensamma förutsättningar. Avslutningsvis väljer vi även att presentera våra egna tankar om huruvida detta underlag skulle kunna tillämpas på andra företag inom tjänstesektorn.

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.

I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna. Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga. Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör. För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson. De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning. Att på detta sätt begränsa tillträdet till att endast gälla de redan etablerade partierna konstateras emellertid vara tveksamt utifrån grundlagarnas krav på lika behandling av olika politiska grupper.