Militärstrategisk kommunikation är en funktion och ett koncept inom Försvarsmakten som samordnar ord och handling. Funktionen används i militära aktiviteter för att optimera de effekter som ska uppnås. Det har dock konstaterats svårigheter kring nyttjandet av funktionen. Denna studie har haft syftet att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som upplevs finnas inom militärstrategisk kommunikation. Forskningsfrågan har därför varit: Hur kan man förstå utmaningar i militärstrategisk kommunikation?  Tretton stycken intervjuer genomfördes bland planeringsofficerare och kommunikationspersonal på militärstrategisk och operativ nivå inom Försvarsmakten. Resultaten från dessa analyserades genom tematisk analys. Analysen visar att militärstrategisk kommunikation präglas av ett antal hinder. Dessa kan förstås genom två teman: statiska och dynamiska hinder, som i sin tur byggs upp av vardera tre kategorier. De statiska hindren består av oklart syfte, strukturella hinder och avsaknad av relevant kompetens. De dynamiska hindren består av organisatorisk filtrering, misstro och oklart utfall.  Resultatet diskuteras därefter teoretiskt och metodologiskt, med stöd av organisationsteorier som särskilt förklarar varför hinder uppstår. Praktiska implikationer nämns som kan bidra till en mer utvecklad militärstrategisk kommunikation vid Försvarsmakten. Förslag ges på fortsatt forskning.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler universitet infört fler digitala verktyg inom undervisningssammanhang och administration. Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad det kan betyda för lärandet och hur det kan förbättra organisationen. Denna uppsats ämnar istället att bidra med förståelse för vilka hinder som kan göra digitaliseringen i ett universitet långsammare och mer svåruppnåelig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för organisatoriska hinder vid digitalisering av universitet. Genomförande: Uppsatsförfattarna har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt genomfört sju intervjuer med personal på Linköpings universitet. Dessa personer har valts selektivt i kombination med lämplighetsurval. Under intervjuerna har organisatoriska hinder identifierats på tre olika nivåer: strategisk, taktisk och operativ nivå. Slutsats: De huvudsakliga organisatoriska hinder som identifierats har exempelvis varit användarmotstånd, parallella styrdimensioner, lagen om offentlig upphandling och brist på “sense of urgency”. Uppsatsförfattarna kan också konstatera att användarmotståndet troligtvis kommer minskas i framtiden och att ett hinder som lagen om offentlig upphandling är svår att undvika för ett universitet. / Background: Like most organizations, universities have become more and more digitized in recent years. Prior research has mostly focused on what improvements digitization can lead to in educational and organizational contexts. The intent of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles which lead to slower and more complicated processes when digitizing universities. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles when digitizing universities. Completion: The authors have through a qualitative approach conducted seven interviews with employees at Linköping University. The interviewees have been selectively and suitably chosen for the study. During the interviews, several obstacles have been identified on three different organizational levels: strategic, tactical and operational Conclusion: The main organizational obstacles that have been identified are for instance user resistance, parallel control dimensions, law of public procurement and lack of sense of urgency. The authors can also conclude that user resistance will most likely decrease in the future and that an obstacle like the law of public procurement is difficult for a university to avoid.

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.

Digital transformation har utvecklats till en central del inom många verksamheter i takt med ökad digitalisering i samhället. En digital transformation påverkar verksamhetsprocesserna samt deltagarna och tekniken inom IT-beroende arbetssystemet. Tidigare forskning framför hur hinder skapas inom en digital transformation. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur IT-beroende arbetssystem påverkas av hinder, vilka effekter det resulterar i och hur framgångsfaktorer kan bidra med hanteringen av hinder. Studien använder sig av en abduktiv ansats, där teorier inom digital transformation väljs och analyseras med empiriska svar. De empiriska svaren grundar sig i djupintervjuer, vilket utgör en kvalitativ studie. Studien har identifierat att hinder ser olika ut beroende på verksamhet, däremot har hindren gemensamma grunder. Icke-kompatibla system, komplexitet och en svag förändringsbenägenhet bland personal är tre faktorer som studien bland annat identifierar. Hinder har resulterat i en förändrad arbetsprestanda, arbetsroller och framväxten av nya tankesätt. Vidare framför studien hur traditionella verksamheter har svårare att hantera hinder, i jämförelse med teknikbaserade verksamheter. Studien har bidragit med flera aspekter som förklarar hur hinder vid digital transformation hanteras inom respektive IT-beroende arbetssystem. Studien identifierar även vilken roll organisationskultur, kunskap och engagemang spelar i hanteringen av hinder. / Digital transformation has developed into a central part of many businesses in line with increased digitization in society. A digital transformation affects the business processes as well as the participants and the technology within the IT-dependent work system. Previous research shows how obstacles are created within a digital transformation. The purpose of the study is to create an increased understanding of how IT-dependent work systems are affected by obstacles, what effects this results in and how success factors can contribute to the management of obstacles. The study uses a abductive approach, where theories within digital transformation are selected and analyzed with empirical answers. The empirical responses are based on in-depth interviews, which constitute a qualitative study. The study has identified that obstacles look different depending on the business, but the obstacles have common grounds. Non-compatible systems, complexity and a weak mindset for changes among staff are three factors that the study identifies, among other things. Obstacles have resulted in a change in work performance, work roles and the emergence of new ways of thinking. Furthermore, the study shows how traditional businesses find it more difficult to deal with obstacles, compared to technology-based businesses. The study has contributed several aspects that explain how obstacles to digital transformation are handled within the respective IT-dependent work systems. The study also identifies the role that organizational culture, knowledge and commitment play in the management of obstacles.