Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

Though relatively unknown to non-specialists, Abū Naṣr al-Fārābī is a fundamental member of the community of Muslims who founded Islamic Philosophy. In his tenth-century work, On the Perfect State, al-Fārābī tackles questions of eminent importance to society of Muslims still deciding who they were. These questions and their inevitable solutions were, for a time, a source of much turmoil for the young Ummah; and we argue that the Perfect State should be read as an effort to take part in, even to lead, the conversation that would decide how these questions were answered. A school of thought championed by Richard Walzer argues that the most important thing to know about al-Fārābī is that he repeated in Arabic many things already said better in Greek by the ancients. According to this school of thought, al-Fārābī’s main intention was to transmit specifically Greek learning to posterity, not to participate in the world of Islam and Muslims. It is our contention that this view is mistaken and misleading. Through an examination of tenth-century Islamic history, a close reading of al-Fārābī’s work in Arabic, and a thorough discussion of the mistakes made by the Walzerian school of thought, we will show that al-Fārābī used philosophy as a tool for solving problems particular to the Muslim community of his age. / Religion

No description available.

Nyhetsmedier skapar och upprätthåller allmänhetens föreställningar och förståelser om de ämnen som de rapporterar om. De har möjlighet att bland annat påverka allmänhetens föreställningar om särskilda grupper i samhället – däribland muslimer och förmodade muslimer. Denna grupp stereotypiseras som terrorister som utgör ett okontrollerbart hot mot det västerländska samhället. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur medier upprätthåller dessa stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer. Detta undersöks genom att studera hur den misstänkte gärningspersonen i det så kallade Boliden-fallet framställs av medier och vidare hur det kan förstås genom de teoretiska begreppen stigmatisering och andrafiering. Materialet till studien består av artiklar publicerade mellan den 18 november och 6 december 2015 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Norran och Västerbottens-Kuriren. Artiklarna undersöktes genom en tematisk analys där tre huvudteman identifierades (1) misstänkliggörandet av mannen och misstänkliggörandet av muslimer (2) hotet mot Sverige och (3) säkerhetspolisen och mediernas roll. Resultaten av studien visar att mannen i Boliden-fallet initialt beskrivs av medierna genom etnicitet och som ett hot mot Sverige och utan bekräftade uppgifter stämplas han som en sympatisör till terrororganisationen IS. Studiens slutsats är att medierna har en betydande roll för rekonstruerandet av maktordningen i samhället då individer och grupper utanför normen stereotypiseras. Mediernas gestaltning av Boliden-fallet visar hur de skapar en falsk förståelse för terrorism och hur det kan leda till att muslimer och förmodade muslimer stereotypiseras av allmänheten.

No description available.

Bakom Rubrikerna (Behind the headlines) is a project that uses visual communication and the idea of negative space to critique Swedish media, politicians, and the discourse regarding refugees with different backgrounds (cultural, geographical, socioeconomical, religious, political) and ethnicities. It explores the concept of selective sympathy and what role media, especially newsprints, have in recreating harmful narratives around certain refugees. The project aims to give the reader a deeper understanding of the harmful Eurocentric and xenophobic views that influence refugee politics and media’s coverage of the two different refugee (human) crises, in 2015 and today, in 2022.

This thesis analyses media portrayal of the People's Protection Units (YPG) and the Women’s Protection Units (YPJ) in US media by making use of Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis. The thesis investigates if these portrayals have been used as a justification by the United States White House to intervene militarily in the conflict in Rojava. Three ways of portraying the YPG and YPJ have been identified: an Orientalist portrayal contrasting the YPG and YPJ to the Orient and including them in a Western ‘us’, a liberal feminist portrayal where the YPJ are contrasted and distanced to the ‘Third World woman’, and the portrayal of the fighters as nationalist and violent suicide bombers, placing them as ‘the Other’. The Orientalist ‘us’ portrayal was found to be used by the US government to justify military intervention. The contextual analysis of US media and politics showed that these portrayals depend on political agendas and therefore say much more about the political climate in the US than being representative of the YPG and YPJ which in its turn causes troubling misrepresentations of the YPG and YPJ.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem. Undersökningen visar att informanterna till stor del har en väldigt enkel och onyanserad bild av Indien och hinduism. Till viss del stämmer de orientalistiska begreppen in på informanternas uppfattning, däremot finns det knappt några spår av nedsättande värderingar som annars genomsyrar ett eurocentriskt synsätt. Informanternas uppfattning om undersökningsområdet bygger mycket på det som lärts ut i skolan och återspeglar väl det undervisade stoffet.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ”orientalism”-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa. Däremot gick det inte att utläsa någon generell uppfattning bland tidningsmedia att det finns en koppling mellan islam och terrorism.

Läroböcker har en central roll i undervisningen i den svenska skolan och undersökningar visar att eleverna värderar läroböckernas framställning som sann utan vidare kritiskt tänkande. Det är västerlandet, främst Europa och USA, som står i läroböckernas fokus och en utredning från 2006 menar att svenska läroböcker är vinklade till västerlandets fördel och andrafierande gentemot övriga världen. Med tanke på den ekonomiska och politiska maktposition som asiatiska länder både har och haft genom historien, undersökte vi hur framställningen av asiatiska länders historia ser ut i historieläroböcker på gymnasial nivå. Detta gjordes genom att både kvalitativt och kvantitativt analysera innehållet i fem historieläroböcker. Själva texten analyserades i den kvalitativa delen och här användes ett analysverktyg format efter begreppen eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler. Dessa tre begrepp användes eftersom de är teorier om processer som alla bidrar till västerlandets position som vi och asiatiska länders position som dem. Den kvantitativa delen bestod av att mäta utrymmet som västerlandet kontra asiatiska länder får i både antal sidor och textstycken. De slutsatser vi kunnat dra från resultatet är att de analyserade läroböckerna består till största del av historia skriven med ett västerländskt perspektiv. Framställningen av asiatiska länder är många gånger andrafierande och vi har kunnat identifiera eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler i de olika läroböckerna. Trots att den asiatiska historien ofta är skriven ur ett västerländskt perspektiv får asiatiska länder mycket utrymme i relation till det utrymme som ges övriga världsdelar.