The purpose of the study is to understand different aspects of women's feelings of insecurity when navigating in public areas with a focus on their own place of residence. We highlight some factors that affect the feeling of insecurity, such as environmental factors, previous experiences or the risk of being exposed to xenophobia or sexism. We are also interested in how women handle their insecurity and how insecurity is affected by power structures such as the gender power gap and white privilege. It appears that all of the respondents behave vigilantly towards other people, especially men, when they are in public. This vigilance is expressed in different ways depending on the situation and the positions of the different respondents. The interesting thing is that this vigilance seems to be present regardless of whether the respondents describe themselves as safe or unsafe in public. Another important aspect that is highlighted is how the feeling of security increases when the respondents feel that they can identify with people they meet on the street, as it gives a feeling of inclusion. / Studiens utgångspunkt är att förstå olika aspekter av kvinnors känsla av otrygghet när de rör sig i offentliga rummet med fokus på den egna bostadsorten. I vår studie lyfter vi in några faktorer som har påverkan på otrygghetskänslan, såsom miljömässiga faktorer, tidigare erfarenheter eller risken att bli utsatt för främlingsfientlighet eller sexism. Vi har vidare intresserat oss för hur kvinnor hanterar sin otrygghet och hur otryggheten påverkas av maktstrukturer som könsmaktsordningen och vithetsnormen. Det framkommer att samtliga av respondenterna bär på en vaksamhet gentemot andra människor, i synnerhet män, när de rör sig i det offentliga rummet. Denna vaksamhet uttrycker sig på olika sätt beroende på situation och de olika respondenternas positioner. Det intressanta är att denna vaksamhet verkar finnas närvarande oavsett om respondenterna beskriver sig själva som trygga eller otrygga i det offentliga rummet. En annan viktig aspekt som lyfts fram är hur trygghetskänslan ökar när respondenterna upplever att de kan identifiera sig med personer som de möter på gatan, då det ger en känsla av inkludering.

I denna uppsats analyseras Uppsala kommuns trygghetsarbete i det offentliga rummet i stadsdelen Gottsunda. Relevanta aktörer kommunen samverkar med inkluderas i studien. Ett teoretiskt ramverk om social ordning och kontroll används för att besvara uppsatsens frågeställningar: vilka anledningar urskiljs av Uppsala kommun som orsaker till att Gottsunda upplevs otryggt av invånarna, vilka är de nödvändiga aspekterna för att uppnå trygghet i Gottsunda utifrån begreppen inre och yttre kontroll, vilken social ordning eftersträvar Uppsala kommun och vilka hinder finns i möjliggörandet? Empiriskt material samlades in genom en kvalitativ textanalys och intervjuer. Dokument från kommunen analyserades i textanalysen och sex intervjuer genomfördes med totalt sju informanter. Genom analysen drogs slutsatserna att den kriminella närvaron och utsatthet föder otrygghet hos invånarna. Det resulterar i att det är nödvändigt att stärka individer för att lyfta dem ur olika utanförskap för att personen ska kunna bidra till den goda sociala ordningen. För att uppfylla det och vidare främja trygghet krävs delaktighets- och relationskapandearbete, vilket möjliggörs genom kontinuitet och långsiktighet. Uppsala kommun eftersträvar att invånare jobbar, känner ett ansvar och en tillit till samhället och andra invånare och är delaktiga i boendeområdet. Det finns dock svårigheter i det möjliggörandet kopplat till ekonomiska klyftor, arbetslöshet och diskriminering.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

This project began with me joining in on a safety tour. This safety tour spanned across a neighborhood called Andersberg, in my hometown of Gävle. By talking to the participants of the safety tour, I started to realize the scope of the problem that presented itself there. These individuals, mostly consisting of residents of the area and neighboring areas, disclosed that they felt a constant insecurity while they were out and about in Gävle, especially during late nights. This piqued my interest. I wanted to enable these individuals to feel safe in their own hometown. I carried out interviews with residents of Gävle to fully understand their feelings of insecurity. The interviews and analysis of research that had been done within the subject, also gave me a more specific target group. A target group that experienced insecurity to further extents than other groups; women between the ages of 20 to 24. A survey was created for me to get a better understanding of what causes and elements there was for the experiences. The survey was sent to several young women, who shared the survey link with other members of the target group. The respondents’ answers painted a picture of the true scale of the problem and made me realize that the problem was too immense for me to solve completely. Thereby I found, amongst the survey answers, a part of the problem where I could do the most good. Which turned out to be loneliness and the thought of not being able to get out of a dangerous situation. Further exploration of the locations where the insecurity was experienced made it apparent that the tunnel was the structure where change was needed the most. The design that contributes to solving the problem is as follows; a system of speakers that play the sound of women talking and walking. These systems are used in tunnels to give the impression that the individual that passes through is surrounded by other women. This explains the name given to the concept; “Aldrig ensam” (Never alone). / Projektet tog sin början i att jag deltog i en trygghetsvandring i området Andersberg i min hemstad Gävle. Efter att ha pratat med de andra deltagarna, började jag förstå storleken av det problem som fanns där. Dessa individer, som mestadels bestod av områdets och närliggande områdens invånare, hävdade att de kände en konstant känsla av otrygghet då de befann sig i staden, speciellt under nattetid. Detta fångade mitt intresse. Jag ville hjälpa dessa individer att känna sig trygga i sin egen hemstad. Jag utförde intervjuer med några av Gävles invånare för att tydligare förstå deras känslor av otrygghet. Intervjuerna, tillsammans med analyser av forskning i ämnet gav mig även en mer specifik målgrupp. En målgrupp som upplevde otrygghet i större utsträckning än andra grupper; kvinnor i åldrarna 20 till 24. En enkät skapades för att ge mig en bättre förståelse för orsakerna till den upplevda otryggheten. Enkäten skickades ut till flera unga kvinnor, som i sin tur delade med sig av enkätens länk till andra individer inom målgruppen. Respondenternas svar målade upp en bild av problemets sanna storlek, och fick mig att inse att det var för stort för att jag skulle kunna lösa det helt och hållet. Därför hittade jag, bland enkätens svar, en del av problemet där jag kunde göra mest nytta. Detta visade sig vara känslan av ensamhet och tron om att man inte kan ta sig ifrån en farlig situation. Vidare utforskning av de platser där otrygghet upplevdes tydliggjorde att gångtunneln var platsen där förändring behövdes som mest. Designen som bidrar till lösningen av problemet är som följande; ett högtalarsystem som spelar upp ljudet av kvinnor som pratar och går. Systemet används i tunnlar för att ge intrycket av att individen som passerar genom tunneln är omgiven av andra kvinnor. Därav namnet givet till designen, ”Aldrig ensam”

Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning.  Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Tryggheten i Malmö var ett av kommunfullmäktiges målområde 2016. Enligt målsättning ska Malmö vara en trygg och tillgänglig stad för alla men vid revisionens granskning av målområdet framkom att det trygghetsskapande arbetet bättre måste följas upp (Malmö stad 2016a). Vidare är å andra sidan trygghet ett brett begrepp vars definition inte är självklar och inom kriminologin är specifikt barns perspektiv av trygghet föga utforskat. För att fördjupa bilden om trygghet i Malmö syftar därmed denna studie att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 utifrån hur trygghetsupplevelsen ser ut för barn i Malmö. Studien är ett uppdrag utfärdat av stadsområde Norr, Malmö stad. Barnens trygghet tolkas dels utifrån resultatet i Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 samt också genom fokusgruppsintervjuer med ett urval av elever för att se hur de tolkar begreppet trygghet. Resultatet enligt den statistiska analysen visade att faktorer som utsatthet för mobbning och brott har en negativ påverkan på barns trygghet. Detta samband stärks dock ytterligare beroende på om barnet är en flicka och var barnet bor i Malmö. När det kommer till intervjuerna med barnen visade resultatet att barnen definierar otrygghet främst utifrån rädslan att bli utsatta för brott alternativt rädsla för obehagliga händelser. Tryggheten tolkas därmed utifrån en affektiv känsla eller emotionell trygghet. I diskussionen framhävs även att barnen generellt känner sig trygga i Malmö men där staden inte upplevs som en enhetlig trygg stad. Ambitionen att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla invånare varierar därmed när det kommer till barnens perspektiv i denna studie. / Security in Malmö was one of the city's target areas in 2016. Malmö aims to be a safe and accessible city for all residents, but in the audit's review of the target area it emerged that the work regarding safety has to be better evaluated (Malmö stad 2016a). On the other hand, security is a broad and not self-evident concept, particular, the child's perspective of security has been little explored in criminology. In order to deepen the knowledge of security in Malmö, this study aims to investigating the city council target area regarding children’s safety. The study is a commission issued by the urban area North, Malmö stad.The study is based partly on the results in “Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016” and through focus group- interviews with a selection of students to see how they interpret the concept of security. The result of the statistical analysis showed that factors such as vulnerability to bullying and crime have a negative impact on children safety. However, this correlation is further enhanced depending on whether the child is a girl and where the child lives in Malmö. In terms of interviews with the children, the results showed that the children define uncertainty primarily based on fear of crime or fear of unpleasant events. Security is thus interpreted by an emotional sense of security. The discussion also emphasizes that the children generally feel safe in Malmö, but the city is not perceived as a unified safe city. The ambition that Malmö should be a safe and secure city for all residents varies according to the children's perspective in this study.

Otrygghet är ett komplext fenomen med stor utbredning i samhället. Den mest otrygga gruppen utgörs av unga kvinnor, vilka samtidigt är minst utsatta för brott i det offentliga rummet. Det paradoxala förhållandet benämns som the fear of crime paradox och genomsyrar studien. Syftet med studien är att belysa den upplevda (o)tryggheten hos unga kvinnor i Björns Trädgård i Stockholm, en park som länge präglats av otrygghet och ett negativt rykte. Genom sex kvalitativa intervjuer skapar studien en inblick i huruvida platsers utformning utifrån teorin Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) påverkar (o)tryggheten hos unga kvinnor. Resultatet visar att otryggheten påverkas av den negativa uppfattningen om Björns Trädgård, vilken kvinnornas föräldrar bidrar till att reproducera. Bristande synlighet i form av försämrad belysning, att inte se eller bli sedd samt avsaknaden av andra människor framträder som otryggt. Samtidigt föreslås förbättringar av de nämnda aspekterna som åtgärder med potential att öka tryggheten i parken. Slutsatsen betonar vidare att otryggheten är förenlig med hur kvinnor socialiseras in i att känna sig otrygga ensamma ute på kvällen, vilket resulterar i en ständigt närvarande riskmedvetenhet som i sin tur bidrar till att kvinnor tenderar att undvika otrygga platser.

Forskning om trygghet, otrygghet och säkerhet lägger ofta tyngden på hur begreppen konstrueras av media, politiker, statliga och privata säkerhetsaktörer som polis och säkerhetsföretag. Mindre fokus har tillägnats individens egna upplevelser, konstruktion och beskrivningar av begreppen. Det har genom detta funnits ett övervägande intresse av att studera hur begreppen konstrueras uppifrån och ned i tidigare forskning. Föreliggande studie syftar därför att täcka denna forskningslucka genom att undersöka individens konstruktion av begreppen och vad de gör rent praktiskt för att känna sig trygga och säkra. Detta utifrån aspekter som erfarenhet, känslor och påverkan av den informationsförmedling som sker från olika parter i samhället. I detta ingår intervjupersonernas egen roll som säkerhetsaktörer både för sig själva, familjen och gentemot samhället. Studien tillämpar kvalitativa metoder och bygger på en konstruktionistisk ansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer från sju deltagare vilka delats in i en grupp av studenter och en grupp av föräldrar. Genom detta gavs möjlighet att studera konstruktionen av begreppen utifrån olika rutinaktiviteter och livsfaser. Materialet har kodats och legat till grund för den analys som skett utifrån två teman som även är frågeställningarna för studien. Resultaten visar till viss del på överensstämmelse med tidigare forskning genom att trygghet för individen omfattar mycket mer än endast ett fokus på brottslighet och rädsla för att utsättas för brott. Nya intressanta aspekter som framkommer är specifika gemensamma nämnare i konstruktionen av trygghet och otrygghet. Studien pekar också på att trygghet och dess negation otrygghet är flytande begrepp som är öppna för subjektiv tolkning. Genom att vara paraplybegrepp rymmer de det som individen väljer att lägga in i begreppen. Konstruktionen av trygghet kan därför rymma det mesta som påminner om välmående och otryggheten kan genom att vara motsatsen ses som en oändlig källa av faktorer som kan bidra till oro. Det framkommer därav att en individ aldrig kan känna sig helt trygg eller säker. Begreppen definieras också utifrån vilken livsfas individen befinner sig i.