<p>Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet. Resultatet visar att negativa attityder motvuxna patienter med fetma förekommer bland sjuksköterskor. Förutfattade meningar finnsangående fetman och dess orsaker, patienterna ses som mindre socialt accepterade ochmindre attraktiva. Orsaken till fetma beror enligt sjuksköterskan på individens arv ochegna val. Studien pekar även på det känsliga ämnet och att sjuksköterskan känner obehag isin relation till patienten. Hennes egen kroppsuppfattning påverkar vilken inställning honhar inför mötet med patienten, detta skapar en frustration hos sjuksköterskan som försvårarrelationen mellan sjuksköterska och patient. En frustration uppstår även i förtroendet tillpatienten då sjuksköterskan är rädd att förolämpa patienten vid motivationen tillviktnedgång.</p> / <p>Obesity has become a major public health issue. This will increase the number of patientswho will seek medical attention due to obesity. The aim of this study was to illustrate thenurse attitudes towards adult patients with obesity from a patient- and nurse perspective. Aliterature review was used to survey earlier research on this matter. The study containedseven scientific articles that is presented in two main themes and sub themes, these definedearlier research results. The result showed that negative attitudes toward obese adultpatients do exist. Nurses tend to have preconceived opinions concerning obesity and itscauses. Patients who suffers from obesity are often seen as less attractive and are lesssocially accepted. A common conception among nurses is that obesity depends on heredityand a “weak character”. Obesity is a delicate subject which often causes discomfort in howto adress the patient. Another aspect that affects the treatment of obese patients is theindividual nurse opinion about her own body size. This complicate the relationshipbetween the nurse and her patient. The nurses are afraid to insult the patient and also feeldiscomfort to give advice in weight loss because of the patients lack of motivation.</p>

<p>This study aimed to describe children’s experience of living with overweight or obesity, by using a literature-review. The study includes eleven articles, data is from children between ages 5-15 year. The result occurring were in the areas; <em>Quality of life and self-esteem, Social company, Body concept and weight reduction </em>and <em>Psychological unhealth</em>. BMI above what is recommended gives a negative influence on quality of live and self-esteem. The exposure of teasing is rising, which also dieting and weight–related concerns do. Depression symptoms occur in varying degree, but the correlation to BMI is not direct. Girls in ages up to 14 years seem to be most influenced by being overweight or obese. The language children are using related to their own body may act as a barrier to apply its health- consequences on themselves. Health- care professionals should treat those children in a way that reinforce their view of themselves, by doing so they can help them reaching better health. To improve treat and treatment of the children, there is a need of more qualitative investigation in the subject.</p> / <p>Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva hur det som barn är att leva med övervikt eller fetma. Studien bygger på elva artiklar där data är från barn i åldrarna 5 - 15 år. Resultatet som framkom var inom områdena; <em>Livskvalitet och självkänsla, Socialt umgänge, Kroppsuppfattning och viktnedgång </em>samt<em> Psykisk ohälsa</em>. Resultatet visar att BMI över gränsen för övervikt/fetma ger en negativ påverkan på livskvalitet och självkänsla, graden av påverkan ökar med stigande BMI. Även utsatthet för mobbning och förekomsten av bantning och viktbekymmer ökar med stigande BMI. Förekomsten av depressiva symtom finns i varierande grad, men verkar inte vara direkt korrelerat till vikt. Flickor upp till 14 års ålder påverkas i högst grad av sin vikt. Språket barn använder relaterat till sin egen övervikt/fetma kan fungera som en barriär för att se dess hälsokonsekvenser som en möjlig realitet hos dem själva. Hälso- och sjukvårdspersonal måste bemöta dessa barn på ett sätt som kan stärka deras självbild och på så vis förbättra hälsan. Förbättrat bemötande och behandlingsarbete kräver mer kvalitativ forskning kring hur barnen upplever sin situation.</p>

Thesis (M.Soc.Sc. Psychology)--University of Waikato, 2006. / Includes bibliographical references (leaves 75-80) Also available via the World Wide Web.

Thesis (M.S.)--University of North Carolina at Greensboro, 2007. / Title from PDF t.p. (viewed Oct. 18, 2007). Directed by Barbara Dyer; submitted to the School of Human Environmental Sciences. Includes bibliographical references (p. 86-100).

Thesis (M.A.)--York University, 2005. Graduate Programme in Psychology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 94-132). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url%5Fver=Z39.88-2004&res%5Fdat=xri:pqdiss &rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR11909

Thesis (Ph.D. in Nursing) -- University of Colorado Denver, 2008. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 138-153). Online version available via ProQuest Digital Dissertations.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ. Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna. Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

Bakgrund: Normal sömn är viktigt för en rad olika faktorer, bland annat för cellförnyelse och hormonreglering. Förekomsten av övervikt hos barn (Iso-BMI ≥25) och fetma hos barn (Iso-BMI ≥30) ökar i samhället. Övervikt och fetma ger sämre sömnkvalitét. Då sömn är en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är det eventuella problemet med sömnbrist vid övervikt/fetma viktigt att belysa. Syfte: Syftet med denna studie var att se om det finns samband mellan bukfetma och sömnduration hos barn mellan 7-13 år inom Uppsala län och jämföra detta mellan flickor och pojkar. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där materialet har samlats in genom enkäter som varje deltagare besvarat tillsammans med föräldrarna. Enkäterna besvarades i samband med nybesök till Överviktsenheten Barn och ungdom på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Deltagarna bestod av 27 flickor och 22 pojkar. Resultat: Resultatet visade att det inte finns en statistisk signifikant skillnad mellan flickor och pojkars sömnduration under vardagar eller helgdagar. Ett statistisk signifikant samband påvisades mellan stort bukomfång och kort sömnduration under vardagar för samtliga deltagare. Liknande samband kunde inte ses för sömnduration under helgdagar och bukomfång eller mellan sömnduration och bukhöjd. Slutsats: Det finns ett samband mellan stort bukomfång och kort sömnduration för barn mellan 7-13 år. Mer omfattande studier kring detta krävs för att resultatet ska kunna generaliseras över en stor grupp människor och för att kunna förstå varför resultatet blev som det blev. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan flickor och pojkars sömnduration kunde ses i arbetet och inte heller några samband mellan sömnduration och bukhöjd. / Background: Normal sleep is important for several different reasons, among others for the regeneration of cells and hormone regulation. The prevalence of overweight children (Iso-BMI ≥25) and obese children (Iso-BMI ≥30) has increased in society. Being overweight or obese can lead to poor sleep quality. As sleep is part of the responsibility of nurses, it is important to highlight the possible problems that result with a lack of sleep due to being overweight or obese. Objective: The aim of this study was to determine whether there is a correlation between being overweight/obese and sleep duration in children aged 7-13 years in the Uppsala region and compare the results between genders. Method: A quantitative cross-section study in which the material has been collected with questionnaires that every participant and their parents have answered. The questionnaires were answered for a first time visit at the Overweight unit for children and youths at Uppsala University Hospital. The participants consisted of 27 girls and 22 boys. Results: The results showed that there is no statistical significant difference between girls and boys sleep duration at weekdays or weekends. There is a statistical significant correlation between a large abdominal size and short sleep duration in weekdays. The same correlation could not been seen between abdominal size and sleep duration during weekends nor between abdominal height and sleep duration. Conclusion: There is a correlation between a large abdominal size and short sleep duration in children aged 7-13 years. More embraced studies are needed to put the results over a large group of people and to find out why the result showed what it showed. No statistical significant differences were evident between girls and boys sleep duration or between sleep duration and abdominal height.

Bakgrund Idag är övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem. Orsakerna till fetmaepidemin är fysisk inaktivitet och felaktig kost. Speciellt fetma har en negativ inverkan på kvinnor som är eller försöker bli gravida. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors fysiska aktivitetsnivå före graviditet och under första trimestern. Vidare är syftet att undersöka om aktivitetsnivån förändras i samband med graviditet och om aktivitetsnivån samvarierar med ålder. Metod En enkät med cirka 70 frågor om livsstil och hälsa besvarades av 3389 kvinnor i samband med inskrivning på mödravårdscentral. Fem frågor som berörde motion ingår i denna studie. Tre frågeställningar har besvarats deskriptivt, genom Wilcoxons teckenrangstest samt med Spearman’s rangkorrelation. Signifikansnivån (P&lt;0,05) valdes för att beskriva skillnader och samband i frågeställningarna. Resultat Majoriteten av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar/vecka innan graviditet och en timme/vecka i tidig graviditet. En signifikant skillnad mellan aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet identifierades (p = .000). Omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. Ett svagt samband (p = .007) mellan ålder och fysisk aktivitetsnivå kan ses. Yngre kvinnor var mer aktiva i tidig graviditet än äldre kvinnor. Slutsats Resultatet visar att största delen av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar i veckan innan graviditet och en timme i veckan i tidig graviditet. Signifikant skillnad i aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet har därmed identifierats. Ett svagt negativt samband mellan ålder och aktivitetsnivå har visats. Studien har visat att omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. / Background In today's society obesity is a major public health concern. One of the causes to the obesity epidemic is a lack of physical activity. Obesity have a negative impact on women that is or tries to get pregnant.   Purpose The purpose of this study is to investigate woman's physical activity level before pregnancy and during the first trimester. Furthermore the purpose of this study is to investigate if the level of physical activity changes in connection to pregnancy and depending on age. Method A survey including around 70 questions about lifestyle and health was answered by 3389 pregnant women at first contact with the family planning center. Five questions about physical activity was used for this study. The questions were answered descriptive, through Wilcoxon’s signed rank test and Spearman's correlation. Results A significant difference in the activity levels of women before and during early pregnancy was identified (p = .000). Before pregnancy the majority of women were physically active two- three hours/week and one hour/week during the first trimester. A small association (p = .007) can be seen between age and the level of physical activity. Conclusion The results show that the largest part of the participants were physically active two- three hours/ week before pregnancy and one hour/ week in early pregnancy. A significant difference in activity level before and in early pregnancy were shown. A weak negative association between high age and low physical activity level was found. The study shows that 19 % of the women was physically inactive in early pregnancy.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.  De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. / Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of  26 boys and 10 girls and  the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.