<p>Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) <em>En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa.</em> C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p>Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.</p><p>I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.</p>

No description available.

Gustafsson, F., &amp; Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.

Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia. Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar. Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario. Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och framtiden.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom. Detta medan förhållandet mellan bolag och trafikstruktur förefaller jämnbördigt.

No description available.

Abstrakt Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.

Syftet med arbetet har varit att analysera och synliggöra faktorer som bidrar till att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet. I en fallstudie har en barngrupp bestående av fyra barn, under tre års ålder, observerats. Med en teoretisk utgångspunkt baserad på begrepp från Aspelin, Asplund, Buber och Biesta har resultatet tolkats som att lärarna kan understödja samspelet framför allt genom hur de svarar på signaler från barnen och hur de agerar i vardagliga situationer gentemot barnen och deras samspel. Understödjandet kan också ske genom att i större utsträckning använda sig av stora toddlarstationer, såsom exempelvis ett vattenbord. Slutsatsen är att det förefaller finnas faktorer som kan påverka samspelet positivt och att förskollärare kan understödja det toddlarkulturella samspelet genom ett medvetet användande av miljön, genom att förstå artefakternas roll i samspelet mellan toddlarbarnen och genom att rent fysiskt närvara för att kunna hjälpa barn i givna situationer bland annat genom att svara på deras signaler och genom att skapa meningsfulla situationer.