Abstract This report is our bachelor thesis. Our work has taken place at a galvanising company in Sölvesborg. The company faced major changes, of which one was a computerisation process. The new system could involve changes in work practice and in specific tasks, affecting the workers. If the coming system was to support work, from the production personnel?s perspective, we felt a legitimate participation in the development and design of the future work practice, was a requirement that was not met. During our ethnographical studies we noted that conflicts arose between production and administrative -personnel. We investigated the conflicts closer in our pursuit to find what caused them. In that work we used various methods such as Future workshop and Brainstorming. Together with production personnel we identified information and functions that are vital in their work. Also, we tried to understand what impact these aspects had on different tasks, and to find an answer to the question, could computers support the production personnel in their work? To find an answer to this question, we have in depth, studied them and closely followed their daily work. We reason about the existing work practice, and possible scenarios in the future. We describe what we find to be important to consider when introducing computers to the workplace. The report also presents a possible draft, a sketch to design, of the future computer system. All names on individuals and customers have been changed, to conceal their true identity.

Work place studies in a taxi business in order to identify eventual problems and give design solutions.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det av Vinnova finansierade projektet »Mobilen idemokratins tjänst» även kallat [demos], vilket drevs av Interactive InstitutesStudio[12-21] under perioden 2002 – 2004. De nya mediernas växande betydelse förungdomars vardagsliv var en viktig faktor bakom [demos]-projektet. Persondatorer,mobiltelefoner, digitala kameror, MP3-spelare och andra digitala verktyg är idagsjälvklara för de flesta ungdomar i västvärlden. Dessa verktyg, liksom Internetsmångfald, har snabbt blivit en given del av såväl deras skolarbete som deras fritid.Detta har fått effekt på ungdomars sätt att leka, kommunicera, arbeta och skapasociala gemenskaper. Ungdomars självklara förhållningssätt till digitala media gör attde ofta utvecklar oväntade och innovativa användningsområden för tjänster ochverktyg, genom vad som skulle kunna kallas ett kreativt »missbruk».I [demos]-projektet var ambitionen att i arbetet med morgondagens vuxna relaterafrågor kring teknik- och konceptutveckling till frågor som har med vårt samhälle ochnya former för demokrati att göra. Den övergripande målsättningen i projektet var attundersöka vad som händer om man använder mobila tjänster som ett hjälpmedel ochen utmaning i skoldemokratin.En prototyp baserad på sms-tekniken utvecklades och testades inom projektets ram.Prototypen utvecklades utifrån två huvudspår, dels representantens behov attundersöka mandat i medlemsgruppen och dels de enskilda medlemmarnas behov attpåkalla ledarna och övriga medlemmars uppmärksamhet och skapa opinion kring enviss fråga.I avhandlingen presenteras en fallstudiebeskrivning av [demos]-projektet. Avsiktenmed denna är att tillföra området en beskrivning av och reflektioner kring ett praktisktexempel på en implementation där man haft avsikten att använda sig av vardagstekniki form av sms för att stödja demokratiska processer. Avhandlingen belyser ochdiskuterar former för användarmedverkan i spontan design. I fokus är området digitalamedia och viljan till medskapande som understöds av den interaktiva potentialen idigitala verktyg och medier. Dessa ger möjligheter att själv eller tillsammans medandra skapa nya sociala sammanhang, filmer, bilder, musik.Ytterligare ett viktigt led i beskrivningen och analysen av projektet har varit attundersöka de tekniska och organisatoriska dimensioner vilka ligger till grund förprojektets resultat. Särskilt studerades hur man genom att utgå från nyttjandet av smssom en »vardaglig teknik» kan utforma ett system som ett stöd för demokratiskaprocesser. Den fråga som behandlas här är vad som händer då vi tillför de efterfrågadetekniska möjligheterna. Ökar engagemanget att delta i demokratiska processer dådeltagarna själva fått välja redskap/teknik? Blir designprocessen mera demokratisk?Slutligen diskuteras den övergripande problematik som ligger i att bedrivaforskning och praktik parallellt.

Sammanfattning Syfte: Undersökningen har ämnat kartlägga resonemanget hos systemutvecklare angående användarmedverkan vid systemutveckling både i fråga om hur det används och hur synen på användarmedverkan ter sig. Med begreppet användarmedverkan syftas i denna studie all inblandning av användare vid utvecklingsprocessen från start till slut samt eventuellt efterarbete. Med användare menas både slutanvändare som kund och annan lämplig person som kan vara potentiell användare och som inte är en medlem av utvecklingsteamet. Inriktningen har varit på utvecklare inom konsultföretag i Örebro som arbetar med systemutveckling. Metod/ansats/frågor: En kvalitativ ansats har utförts där fyra huvudkategorier av frågor har ställts upp för respondenterna i semi-strukturerade intervjuer. De fyra kategorierna är som följer: hur det arbetas med användarmedverkan, varför det arbetas på angett sätt, hur det har arbetats med användarmedverkan tidigare samt hur det skulle vara önskvärt att arbeta under idealtypiska förhållanden. Analysmetoden av de utförda intervjuerna har ställts mot ett ramverk av kategorier som även byggt upp intervjufrågorna. Det sammanställda resultatet har jämförts med tidigare forskning om användarmedverkan och med fallstudier kring användarcentrerade ansatser i företag som arbetar med systemutveckling. Resultat: Konsulterna ansåg att användarmedverkan är väldigt viktigt vid systemutveckling men upplever att de inte har möjlighet att jobba med användarmedverkan i den utsträckning de önskar. De anser dessutom att kunden prioriterar bort användarmedverkan i vissa delar av utvecklingen.

The purpose of this thesis is to examine and analyze how to improve the design of a Microsoft Surface SUR40 application. The application in focus was an interactive product browser developed by the company Spree, our external client. Spree is a multi-touch software provider, established in September 2010 and they expressed a need for suggestions for how to improve this application. Our work aimed at revealing how to make the application more suitable for several users and make it easier for them to interact simultaneously on the surface. From a qualitative standpoint we have examined how 17 users experienced the application. We had two workshops where we divided the participants into four groups. The work resulted in this document that describes the most important opinions that came up during our usability tests. We chose to relate the participants' opinions to theories of affordance, participatory design, usability and emotional design. Our results show that the application had features that in some cases were difficult for participants to understand. It was also found that the use and understanding of the application depends on the user's previous technical skills. Through this we have developed proposals on how the application can be improved, thereby making it easier for users to interact with the application and Microsoft Surface SUR40 in groups. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur utformningen av en Microsoft Surface SUR40 applikation kan förbättras. Applikationen i fokus var en interaktiv produktvisare, utvecklad av företaget Spree, vår externa uppdragsgivare. Spree är en multi-touch leverantör som startade sin verksamhet i september 2010 och de uttryckte ett behov av förbättringsförslag. Vårt arbete syftar till att undersöka hur applikationen skulle kunna göras mer lämplig för flera användare och göra det lättare för dem att interagera samtidigt. Ur en kvalitativ synvinkel har vi undersökt hur 17 användare upplevde applikationen. Vi hade två workshops där vi delat in deltagarna i fyra grupper. Arbetet resulterade i detta dokument som beskriver de viktigaste synpunkter som kom upp under våra användartester. Deltagarnas åsikter valde vi att relatera till teorier kring affordance, deltagande design, användbarhet och emotionell design. Vårt resultat visar på att applikationen hade funktioner som i vissa fall var svåra för deltagarna att förstå. Det visade sig även att användningen och förståelsen av applikationen är beroende av användarens tidigare tekniska vana. Genom detta har vi tagit fram förslag på hur applikationen kan förbättras och därigenom göra det enklare för användarna att interagera med applikationen och Microsoft Surface SUR40 i grupp.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen. Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet. De systemutvecklingsmetoder som används idag lägger stor vikt på att utvecklare ska utföra en noggrann kravhantering, behovsanalys och utvärdering av det tänkta systemet, och i vissa metoder inkluderas en aktivanvändarmedverkan, men det tycks inte finnas mycket information om hur hänsyn tas till systemanvändningen under drift påverkas av mjuka faktorer och dess effekter. I detta arbete sker en litteraturstudie med syfte att analysera hur en användarcentrerad metod kan hantera mjuka faktorers påverkan på användarna under systemutvecklingsprocessen och vilka strategier som används för att undvika att dessa faktorer kan påverka användandet i ett senare skede då systemet är i satt i drift. Resultatet av studien visar att visst kan en ökad medverkan också öka insikterna runt de mjuka faktorer och effekter som är typiska för beslutsstödssystem. Men det är tveksamt om den kunskapen tas tillvara så att användarna under driften kan dra nytta av dessa erfarenheter och kunskaper.

The technological advances made in society has affected many industries, one that is affected is the insurance market. The purpose of this thesis has been to identify potential benefits and risks connected to the automation of the risk assessment process of life insurance on the Swedish insurance market. In order to enhance the understanding and further enabling the identification of the potential benefits and risks the future process, as preferred by the participants, and the current process are discussed. The thesis includes the participants by using participatory design and analyzes the findings in connection to literature within the area of e-business and strategic planning.   The result shows a number of identified benefits of automating the risk assessment process along with potential risk that should be addressed.

Ce travail de thèse a pour objectif d’évaluer les facteurs intervenant dans l’acceptation d’un Espace Numérique de Travail (ONE) dans le contexte des écoles primaires en France. Dans ce cadre, nous avons mis en place un modèle d’acceptation triangulaire qui associe trois types de facteurs d’acceptation : facteurs pratiques (liés à la conception de l’outil), facteurs de perception (liés aux attitudes des utilisateurs) et facteurs situationnels liés aux caractéristiques du système d’activité scolaire.Afin d’évaluer ces facteurs, nous avons implémenté trois opérations de recueil de données. Dans la première opération (Axe 1), nous avons évalué, à partir de statistiques d’usage (N=266), les différences en termes d’utilisation entre les écoles ayant participé à la conception de l’outil et les écoles non participantes. Dans la seconde opération (Axe 2), nous avons évalués les attitudes des enseignants (N=8) et des parents (N=158) à l’aide de questionnaires d’intention d’usage et d’entretiens semi-directifs. Enfin, la troisième opération (Axe 3) est constituée d’entretiens approfondis à l’aide de méthodes d’explicitation et des analyses ethnographiques de publications réalisées sur ONE par lesenseignants, les élèves et les parents d’élèves.Les résultats montrent que l’acceptation des ENT dans les écoles primaires est un processus lent, qui se construit sur plusieurs années. Nous constatons un rôle déterminant de la coopération entre les concepteurs et les enseignants dans l’acceptation future de ONE. Les enseignants et les parents sont globalement favorables à l’utilisation de ONE et ont des perceptions positives concernant sa facilité d’usage et le rôle de cet outil dans la communication entre les écoles et les familles et dans le suivi des élèves. Ils craignent cependant que l’outil allonge le temps passé devant les écrans par les élèves. Les facteurs situationnels montrent certaines difficultés pour intégrer ONE dans les pratiques enseignantes : problèmes de gestion de la classe, manque d’infrastructure, allongement du temps des séances et un accompagnement insuffisant sur le plan pédagogique. En revanche, les enseignants apprécient le rôle important de l’outil, d’une part, dans la formation des compétences numériques et la responsabilisation digitale des élèves et, d’autre part, dans la valorisation des connaissances des élèves et la construction d’une expérience d’apprentissage plus autonome. / The objectif on this PhD thesis is to assess the factors involved in the acceptance of a VLE (Virtual Learning Environment), called One, in a context of primary schools in France. Within this framework, we developed a trangulated acceptancy model which associates three types of determinants : practical factors (related to the technology conception), perceptual factors (associated to users’ attitudes toward One), and situated factors related to the school activity system’s specifications. In order to assess these factors, we implemented three phases of data collection. In the first stage (Topic 1), we assessed, from usage statistics, the differences between schools that were involved in the platform’s design and those who where not. In the second stage (Topic 2), we evaluated the teachers and parents’ atitudes toward the VLE with specific one-to-one interviews and surveys. Finally, the third stage (Topic 3) was based on qualitative interviews and ethnographic analysis of activities developed by teacher, students and parents on the platform.The results attest the fact that the acceptance of VLE in primary schools is a slow process which is built step by step and achieved over several years. The collaboration between designers and teachers plays a crucial role in the future acceptance of One. The teachers and parents are globaly in favour of platform’s adoption and they show positive views on its ease of use, the facilitator role played in the communication between families and schools and concerning a better monitoring of pupils. They fear however that One could increase the length of childrens’ exposure to screens. The situated factors highlight some difficulties to integrate technologies in teachers’ everyday practices : organisational issues, class management, lack of infrastructure, increase in classes’ lenght, insuffisant pedagogical support for teachers. Nonetheless, the teachers appreciate the contribution of the platform in the development of children’s digital skills on the one hand, and in a better exploitation and recognition of childen’s knowledge and a more autonomous learning experience on theother hand

Designing with and for People with Dementia: Wellbeing, Empowerment and Happiness is the International Conference 2019 of the MinD Consortium, the DRS Special Interest Group on Behaviour Change and the DRS Special Interest Group on Wellbeing and Happiness, hosted by the Technische Universität Dresden, in Dresden, Germany. The conference proceedings provide trans-disciplinary contributions for researchers, practitioners, end-users and policy makers from the design and health care professions in terms of new findings, approaches and methods for using design to improve dementia care and to support people with dementia and their carers. The conference has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under the Marie Skłodowska-Curie grant agreement No 691001, and from the DFG German Research Foundation.

No description available.